Bergh & Wernberg
Share
34: New York Times, nätverksteori och massans vishet
Season 1, Ep. 34
I detta avsnitt kopplar vi via medierna i P1 ihop en skandal som drabbat New York Times med en 10 år gammal forskningsartikel i nätverksteori, och diskuterar problem med influencers och hur man främjar massans vishet.
LÄNKAR:
Medierna i P1: Bygger New York Times succépodd på en bluff?
The Guardian: How star reporter’s Syria podcast sent New York Times into crisis
Golub och Jackson 2010: Naïve Learning in Social Networks and the Wisdom of Crowds
Tetlock: Expert Political Judgement
More Episodes
11. 111: SCB och nationell statistik
22:14Det är välkänt bland många forskare att Sverige har väldigt detaljerad nationell statistik. Det beror inte minst på att att en hel del av det som händer i ekonomi och samhälle faktiskt fångas på ett sammanhållet vis i data tack vare personnummersystem, en utbyggd välfärdsstat och flera olika register. Men hur förvaltas den nationella statistiken, och används den verkligen på bästa möjliga vis ur ett forskningsperspektiv?RÄTTELSE:I detta program föreslås att SCB inför ett öppet API och permalänkar, men faktum är att ett enkelt API redan finns och snart kommer att vara ännu bättre. Även permalänkar ska vara på väg. Rätt ska vara rätt och vi ser fram emot fortsatta förbättringar av SCB:s sajt i framtiden.LÄNKAR:Vill börja mäta graden av självförsörjning (SR)SR Konflikt: Så görs fake news på beställningMatchi10. 110: Arbetstid och pensionsålder
26:03Borde inte produktivitetsvinster i ekonomin vid det här laget ha lett fram till en fyra-dagars-arbetsvecka? Är höjd pensionsålder ett tecken på att människor får mindre välstånd för sitt arbete eller ett utfall av att vi lever längre? I det här avsnittet tar vi avstamp i ett avsnitt av SR:s Konflikt för att prata om arbete, arbetstid och pension.LÄNKAR: SR Konflikt: Jobba tills vi dörRöd och blå-poddenGår AI-utvecklingen för snabbt? (SNS Play)9. 109: Stimulans eller omfördelning?
18:39Politiker beskriver gärna sina nya förslag som satsningar på någonting särskilt viktigt, men det som låter som en stimulans visar sig ofta handla om omfördelning av befintliga resurser. Med andra ord sker satsningen på bekostnad av att någonting annat prioriteras ned eller bort i budgeten. I det här avsnittet pratar vi om varför det är på det viset och diskuterar tre exempel. Men finns det då någon typ av genuina stimulanser, eller är allt bara omfördelningar?LÄNKAR:Vad hände med Sveriges reformförmåga? (Bergh och Erlingsson 2023)”Plakatpolitik har tagit över i reformlandet Sverige” (DN Debatt)Demokratiparadoxen (Andersson 2023)8. 108: Lärdomar från uppropet för en AI-paus
24:12Future of Life Institute publicerade för ett par veckor sedan ett öppet brev som kräver en "paus" eller ett moratorium för delar av AI-utvecklingen och när vi spelar in detta har brevet fått 27 567 underskrifter. Utöver att brevet eldade på debatten om AI finns det flera lärdomar att dra av AI-uppropet som inte bara har med tekniken att göra. Det pratar vi om i det här avsnittet.LÄNKAR:Joakim Wernberg: AI-kritiken brister i intelligens (SvD)Måste AI-utvecklingen pausas? (SvD Ledarredaktionens podd)Vad menas med AI, vad regleras och varför är det viktigt? (Entreprenörskapsforum)AI-uppropet (del 1): Skilj på dagens och framtidens AI (SoeTech)AI-uppropet (del 2): Existentiell AI-risk, Limits to growth och marknadsekonomin (SoeTech)Vad menas med AI och varför är det viktigt? (Bergh & Wernberg)Deep Questions with Cal Newport: Thoughts on ChatGPT (episode 244)7. 107: Institutionella ventiler och organisatorisk förnyelse
20:36Malmö inrättar ett särskilt distrikt för att främja entreprenörskap, men borde inte hela staden göra det? Lunds universitet har ett särskilt institut för att främja vetenskaplig diskussion mellan discipliner, men borde inte hela universitetet göra det? Är det här exempel på institutionella ventiler som bidrar till organisatorisk förnyelse, eller är det bara ett sätt att kapitulera inför organisatorisk stagnation?LÄNKAR: Malmö ska få ett startup district (Pressmeddelande fr Malmö stad)Pufendorfinstitutet, Lunds universitetEricsson GarageEnhetslösningarnas tyranni (A Bergh & O Hallonsten 2021)Loonshots: How to Nurture the Crazy Ideas That Win Wars, Cure Diseases, and Transform Industries (S. Bahcall 2019)Mine! - How the Hidden Rules of Ownership Control Our Lives (M Heller & J Salzman 2022)6. 106: Vad menas med AI och varför är det viktigt?
30:25Artificiell intelligens (AI) får allt mer uppmärksamhet i politik och samhällsdebatt, men alla som pratar om AI menar inte samma sak. I det här avsnittet pratar vi om vad som menas med AI, går igenom tre olika aspekter av AI-definitioner samt funderar på vilken betydelse det har för politik, regleringar och debatt.LÄNKAR:Vad menar med AI, vad regleras och varför är det viktigt (J Wernberg 2023)Deep Questions with Cal NewportStår sig EU:s digitaliseringspolitik (SNS Play)5. 105: Förtroendeingivande osäkerhet
24:49I samhällsdebatten vänder man sig gärna till experter för att få ett tydligt svar, men kan det vara så att det mest förtroendeingivande ibland är att säga "jag vet inte"? I det här avsnittet pratar vi om förtroendeingivande osäkerhet och Andreas testar tre frågor där han tycker att de mest pålitliga experterna borde vara de som är osäkra. Länkar: The Half-Life of Policy Rationales - How New Technology Affects Old Policy Issues (Fred Foldvary och Daniel Klein 2003)En av dem (Qaisar Mahmood 2023)4. 104: Till gigekonomins försvar
25:40I det här avsnittet pratar vi om vår bok "Till gigekonomins försvar" och vilken kritik den har fått. Bland annat noterar vi att det tycks finnas meningsskiljaktigheter även bland de som ställer sig kritiska till gigekonomin. Länkar:Till gigekonomins försvar (Timbro förlag)Gig-jobs: Stepping stones or dead ends? (Adermon och Hensvik)Tafflig skuggboxning försvarar gig-ekonomin (Aftonbladet)Timbros rapport om gigekonomin är ett tunt försvarstal (Flamman)The real (surprisingly comforting) reason rural America is doomed to decline (The Washington Post)3. 103: Vad ChatGPT är och inte är
30:30ChatGPT tog världen med storm i slutet av 2022 och i samhällsdebatten behandlas den populära AI-modellen med skräckblandad förtjusning. Hur kan den veta så mycket? Kommer den att ta människors jobb? Kommer studenter aldrig behöva skriva uppsatser igen? I det här avsnittet pratar vi om vad ChatGPT är och vad den inte är, hur den förhåller sig till intelligens och kunskap samt vad den faktiskt kan vara bra för.LÄNKAR:ChatGPT Is a Blurry JPEG of the Web (Ted Chiang i The New Yorker)Människor, maskiner och framtidens arbete (Joakim Wernberg) Hur uppstår gröna bubblor? Lärdomar från etanolbubblan som sprack (Christian Sandström och Richard Björnemalm i Ekonomisk Debatt)