Bergh & Wernberg

Har fakta ett bäst-före-datum och hur förhåller vi oss till det? I det här avsnittet tittar vi närmre på tre exempel på när de empiriska evidens som åberopas i en debatt inte reflekterar förändrade omständigheter och därför riskerar att ge en missvisande bild av verkligheten. Vi pratar om karensavdrag, hur mycket sol- och vindkraft man bör ha i energisystemet samt hur företagsstorlek hänger ihop med produktivitet.LÄNKAR:The half-life of facts - Why everything we know has an expiration date (Samuel Arbesman)Släpp flaskhalsarna loss, det är vår– en väg för uppgradering av elnätet (Jonas Birgersson på KEFU-dagen 2025)EnergyNet Explained: Internetification of Energy Distribution (Arxiv)The profit paradox (Jan Eeckhout)Podd: Version History

Vad har teknikskiften och jordbävningar gemensamt? I det här avsnittet tittar vi närmare på en richterskala för teknikens omvärldspåverkan som bland annat använts för att påvisa AI-teknikens potentiellt existentiella hot (eller revolutionerande välståndsökning). Vi går igenom tre anledningar till att vara skeptisk mot den här typen av skalor.LÄNKAR:AI and the technological richter scale (utdrag publicerat på Don't worry about the vase på Substack)On the Edge: The art of risking everything (Nate Silver)Silver Bulletin (Nate Silver på Substack)Visst kommer AI med viss sannolikhet att bidra till mänsklighetens förgörelse (Berghs betraktelser)How to stay smart in a smart world - Why human intelligence still beats algorithms (Gerd Gigerenzer 2022)More or less (BBC)

Det är lätt att i efterhand säga vilka företag, produkter eller tjänster som inte klarade av teknikskiften och strukturomvandling, men i det här avsnittet plockar vi fram och pratar om ett par exempel på lyckad strukturomvandling och vad vi kan lära oss av dem.LÄNKAR: Biblioteket i Babel och läsandets imperativ (Catarina Starfelt, Timbro förlag)The dawn of the post-literate society - And the end of civilisation (Cultural capital)From Polaroid to vinyl, Gen Z is making retro tech one of 2025’s biggest trends: ‘These things just have more value’ (CNBC)Vad gick snett med kapitalismen (Ruchir Sharma, Timbro förlag)Poddavsnitt: Vad gick snett med kapitalismen? (Ideologipodden, Timbro)

Vad händer med webben (world wide web eller www) om allt fler tillskansar sig information via generativ AI-tjänster som ChatGPT utan att besöka de webbplatser som mycket av informationen kommer ifrån? Blir det webbens död, eller pånyttfödelse? I det här avsnittet pratar vi om hur webben förändrats över tid och vad det kanske kan säga om dess framtid.LÄNKAR:AI is killing the web. Can anything save it? (The Economist)Steven Pinker on Coordination, Common Knowledge, and the Retreat of Liberal Enlightenment (Conversations with Tyler Ep. 255)Progress Trap: The Modern Left and the False Authority of History (Ben Cobley)

I det här avsnittet pratar vi om hur tid och kanske framförallt takt påverkar olika delar av vår vardag och ekonomin i stort. Tid kan sägas ha blivit en allt mer knapp resurs i takt med växande utbud och möjligheter, men hur hanterar människor det i praktiken? Vi tog hjälp av AI för att utforska tänkbara spänningar och kontraster mellan det långsamma och det snabba, med utgångspunkt i "fast food" och "slow food".LÄNKARAndreas Sabbatsår (Substack)

I det här avsnittet tar vi avstamp i en ny doktorsavhandling om prekära jobb och hälsa och som, bland annat, sätter trygghetsystemens roll i nytt ljus.Länkar:Non-standard employment and health : exploring the pathways to health inequality (Signild Kvart)DN Debatt. ”AI kommer att ta våra jobb – så här skapar vi nya” (Andreas Bergh och Joakim Wernberg)Dags att tänka om kring matbuden? (Linda Weidenstedt)Pandemidebatten i backspegeln – vilka slutsatser kan vi dra? (Erik Svensson)KEFU-dagen 2025:Klimatsomställningen – vem organiserar spelplanen? (Fredrik N G Andersson)Släpp flaskhalsarna loss, det är vår– en väg för uppgradering av elnätet (Jonas Birgersson)Hur ska vi tänka kring framtida produktivitetshöjningar och AI? (Joakim Wernberg)

Allt fler forskare producerar allt fler journalartiklar som i sin tur blivit allt viktigare för forskarnas meritering och karriärer, men är modellen hållbar? Och vad skulle kunna förändras? I det här avsnittet pratar vi om framtiden för vetenskaplig produktion.LÄNKAR:As Springer Nature journal clears AI papers, one university’s retractions rise drastically (Retraction Watch)Tre aktuella forskningsfuskskandaler: Bistånd, AI och hur gick det för Gino? (Berghs betraktelser)

Att medverka som forskare i samhällsdebatten är svårt. Det är särskilt svårt att balansera mellan att överdriva och underskatta vilka slutsatser man kan dra från forskningen. I det här avsnittet pratar vi om vad som kan driva forskare till att säga för mycket, eller för lite, och vad man bör tänka påLÄNKAR:Prize lecture: Simon Johnson, Prize in economic sciences 2024Prize lecture: James A. Robinson, Prize in economic sciences 2024Manne Gerell, Malmö universitetThe morality of markets in theory and empirics (choi och Storr 2023)