Bergh & Wernberg

I det här avsnittet pratar vi om fenomenet jobbpolarisering, det vill säga att andelen jobb i nedre och övre delen av löne- eller utbildningsfördelningen tycks öka medan andelen jobb i mitten sjunker. Hur ser det ut i Sverige, vad beror det på och hur bör man tolka utvecklingen? Vi tar avstamp i en ny forskningsartikel som Andreas skrivit ihop med Martin Nordin och Cecilia Hammarlund.LÄNKAR:A study of job polarization in Sweden from an urban-rural perspective (open access)In- och utsidan av den svenska arbetsmarknaden (Georgios Sideras på Soetech.org)Kan vi förklara allt vi vet? (Georgios Sideras på Soetech.org)

I det här avsnittet diskuterar vi hur önsketänkande kan bidra till skenande företagsvärderingar, skeva incitament och i förlängningen icke önskvärt entreprenörskap. Vi utgår från tre exempel: Theranos, Uniti och Northvolt. Vad kan vi lära oss av likheter och skillnader mellan dessa tre fall?LÄNKAR:Entrepreneurship as experimentation (Kerr m.fl., 2014)Capitalisn't The Dropout (Dramaserie baserad på berättelsen om Theranos, SVT Play)The inventor Out for blood in Silicon Valley (MAX)Var är batterierna (Uppdrag granskning om Northvolt)Skånska krisande elbilen visade sig vara kinesisk (Di)

I det här avsnittet pratar vi om vilka ideologiska vindar som har blåst och blåser i Silicon Valley sedan 1990-talet och vad det har betytt för debatter om teknikens roll i samhället.LÄNKAR: A declaration of independence of the independence of Cyberspace (J P Barlow)Californian Ideology (Wikipedia)System Error: Where Big Tech Went Wrong and How We Can Reboot (Reich, Sahami, Weinstein)The Lazy Tyranny of the Wait Calculation (One useful thing)70-talet: Sorgebarn eller underskattat årtionde (Pengar och politik)

Det här är ett bonusavsnitt och ett experiment i vilket vi testar att låta NotebookLM göra en konversation av vår nyligen utkomna studie om elsparkcyklar och olycksstatistik. Vi planerar inte att automatisera Bergh & Wernberg, det här är ett undantag. Men vi är nyfikna på om AI-genererade konversationer kan vara ett bra verktyg för att popularisera forskning. Vad tycker du?LÄNKAR:E-scooters and Traffic Accidents: Evidence from Staggered Roll-Out in Swedish Municipalities (IFN Working paper)

I det här avsnittet tar vi avstamp i två exempel på hur teknik används i elitidrott för att resonera om hur man bör göra (eller inte göra) för att introducera ny teknik i ett tillämpningsområde med mycket regler och stor risk för fel.LÄNKAR:Do community notes work? (LSE)Which Economic Tasks are Performed with AI? Evidence from Millions of Claude Conversations (Anthropic)

I det här avsnittet pratar vi om inkomsteffekter, och varför de ställer både högern och vänstern inför besvärliga frågor. LÄNKAR: Which AI to Use Now: An Updated Opinionated Guide (One useful thing)Berghs betraktelser på Substack

Är Sverige på väg att hamna hopplöst efter i AI-omställningen? Och vad borde Sverige göra, eller inte göra, för att stärka användningen av AI i ekonomi och samhälle? I det här avsnittet pratar vi om AI-kommissionens slutrapport "Färdplan för Sverige". LÄNKAR:Färdplan för Sverige (AI-kommissionens slutrapport)Det digitala imperativet (Nina Wormbs, 2010)Bergh och Wernberg avsnitt 96: Rankingar och indexSå ska Sverige bli bättre på AI (SvD Ledarredaktionens podd)När all forskning stöps i samma form (Jonatan Nästesjö i Curie)Vi måste prata om Musk (The usual suspects)

KVarför är det så svårt att förhålla sig till coola debattörer med känsloargument som har lite rätt? I det här avsnittet pratar vi om hur samhällsdebatten präglas av å ena sidan spänningar mellan coolhet och duktighet och å andra i sidan avvägningar mellan fakta och känsla. Vi utgår från tre konfrontationer i debatter som alla har gemensamt att de leder till att båda sidor i efterhand genuint tycks uppleva att de vunnit och fått sina ståndpunkter stärkta.LÄNKAR:Emanuel Karlsten: Detta måste vi förstå om Henrik Jönsson i ”30 minuter”Kalla fakta: Under cover i trollfabriken (TV4)Ingen politiker har varit så svarslös som Bert Karlsson i Magasinet 14 februari 1991Melanie Mitchell: The metaphors of artificial intelligence (Science)Yoga – från inre frid till utsugande industri

Inom den nationalekonomiska forskningen har det blivit e förhärskande norm att, framförallt, försöka få artiklar publicerade i topp-fem, de fem högst rankade vetenskapliga tidskrifterna inom ämnet. Vid första anblick kan det låta lovvärt, men vad gör det med fältet och vad skulle man kunna göra annorlunda?LÄNKAR:Bör alla nationalekonomer stöpas i samma topp fem-form? (Ekonomisk debatt)”Smarta forskare ratar samhällsnyttiga ämnen” (DN Debatt)