Bergh & Wernberg

Inom den nationalekonomiska forskningen har det blivit e förhärskande norm att, framförallt, försöka få artiklar publicerade i topp-fem, de fem högst rankade vetenskapliga tidskrifterna inom ämnet. Vid första anblick kan det låta lovvärt, men vad gör det med fältet och vad skulle man kunna göra annorlunda?LÄNKAR:Bör alla nationalekonomer stöpas i samma topp fem-form? (Ekonomisk debatt)”Smarta forskare ratar samhällsnyttiga ämnen” (DN Debatt)

Med ChatGPT och generativ AI följde en kombination av höga förväntningar på produktivitetsvinster och grav oro för att jobb skulle förstöras, men så här två år senare tycks utfallet av bådadera blygsamt. Vi pratar om hur tekniska framsteg leder till ekonomisk förändring och hur vi kan få AI att funka i ekonomin. Vad är till exempel en kentaur och vilken roll spelar svenska kollektivavtal för hur vi använder AI?LÄNKAR:Combining Human Expertise with Artificial Intelligence: Experimental Evidence from Radiology (NBER)The Hazards of Putting Ethics on Autopilot (MIT Sloan Review)God, Human, Animal, Machine - Technology, Metaphor, and the Search for Meaning (Anchor Books)AI-Generated Junk Science Is Flooding Google Scholar, Study Claims (Newsweek)Människor, maskiner och framtidens arbete (Entreprenörskapsforum)

Samhällsproblem beskrivs ofta med hjälp av genomsnitt, men hur rättvisande är det egentligen? Om genomsnittet döljer betydande variationer mellan olika grupper av människor, elever eller företag finns det starka skäl att istället tala om fördelningar för att få en mer rättvisande bild av verkligheten, men också för att formulera bättre och mer träffsäkra lösningar på dessa problem.LÄNKAR:Halvtidö i den ekonomiska politiken (SvD Ledarredaktionen)Gabriel Heller Sahlgren: Kulturchefer ger skev bild av läskrisen (SvD)Skuggöversyn av det finanspolitiska ramverket (Arena idé)Inflation bygger på ett viktat genomsnitt av priser (Berghs betraktelser)Ödesvalet - 32 år med amerikanska väljare (SvT Play)

Det har gått nästan två år sedan ChatGPT tog världen med storm, men vad har egentligen hänt sedan dess? I det här avsnittet pratar vi om vart teknikerna tror att utvecklingen är på väg och vad vi tror om det. LÄNKAR:Levels of AGI for Operationalizing Progress on the Path to AGISituational Awareness (Leopold Aschenbrenner)Rethinking income inequality, with Chris Giles (Financial Times)280 | François Chollet on Deep Learning and the Meaning of Intelligence (podden Mindscape)

I det här avsnittet diskuterar vi den s.k. "Draghi-rapporten" om EU:s konkurrenskraft. Hur står sig problembilden mot verkligheten? Och hur står sig lösningsförslagen mot problembilden?LÄNKAR:The future of European competitiveness 8: Den omätbara produktiviteten (Bergh och Wernberg)The Brussels Effect - How the European Union Rules the World (Bradford 2021)Innovation Matters - Competition Policy for the High-Technology Economy (Gilbert 2022)Friheten där asfalten tar slut (Ehrling Perers 2024)

I det här avsnittet pratar vi om empirin och teorin bakom den växande kritiken mot sociala mediers och skärmars påverkan på unga. Tillhör Whatsapp sociala medier? Kan man säga att sociala medier, eller skärmtid för den delen, är bra eller dåligt? Och är reglering en lösning på något problem?LÄNKAR:Mathew B. Jané om metaanalyser och Haidts argumentJonathan Haidt on Adjusting to Smartphones and Social Media (Conversations with Tyler) The Anxious Generation: How the Great Rewiring of Childhood Is Causing an Epidemic of Mental IllnessMediepodden

Syntes är viktigt, svårt och ofta underskattat. Begreppet flygplatslitteratur eller beskrivningar som "att måla med den breda penseln" används ofta lite nedsättande, men vad skiljer egentligen en bra syntes från en dålig? LÄNKAR: GårdsfiskRestarting the future: How to fix the intangible economy (Haskel och Westlake 2022)Berghs betraktelser: Elefantkurvan (world inequality)Bergh och Wernberg: Den omätbara produktiviteten (avsnitt 8)Open: How Collaboration and Curiosity Shaped HumankindFuture of Humanity Institute 2005-2024: Final Report

I det här avsnittet rotar vi i arkiven och lyfter fram ett par tidigare avsnitt om ämnen som blivit aktuella på nytt eller tankar och mönster som bekräftats och förstärkts av nya observationer.LÄNKAR:110: Arbetstid och pensionsålder (Bergh och Wernberg)John Norell: Svenskarna har aldrig haft så mycket fritid (SvD)58: EU-vänlig EU-kritik (Bergh och Wernberg)50: "Är data den nya oljan?" och andra frågor om konkurrens, innovation och plattformsföretag (Bergh och Wernberg)Innovation, Competition and Digital Platform Paradoxes (Entreprenörskapsforum)EU gjorde internet sämre (Liberal Debatt)99: Så mycket bättre (Bergh och Wernberg)1: Automatisering och framtidens arbete (Bergh och Wernberg)Människor, maskiner och framtidens arbete (Entreprenörskapsforum)Generative AI and the future of work: A Reappraisal (Frey & Osborne 2024)52: Kausalitets- och kontrollgruppsnormen (Bergh och Wernberg)What’s wrong with economics? With Angus Deaton (Financial Times)53: Köandets död? (Bergh och Wernberg)Filmstöd har blivit sekundstrid för sökande: ”Ett fiasko” (SR)

I det här avsnittet pratar vi om pengar. Varför tycks ekonomer inte kunna enas om vad pengar är och vilken roll de spelar i ekonomin?LÄNKAR:Felix Martin - Money: The unauthorised biographyBook Review: Money: The Unauthorized Biography (George Selgin)Mark Leonard - The Age of Unpeace: How Connectivity Causes Conflict