Share

cover art for 107: Institutionella ventiler och organisatorisk förnyelse

Bergh & Wernberg

107: Institutionella ventiler och organisatorisk förnyelse

Season 2, Ep. 7

Malmö inrättar ett särskilt distrikt för att främja entreprenörskap, men borde inte hela staden göra det? Lunds universitet har ett särskilt institut för att främja vetenskaplig diskussion mellan discipliner, men borde inte hela universitetet göra det? Är det här exempel på institutionella ventiler som bidrar till organisatorisk förnyelse, eller är det bara ett sätt att kapitulera inför organisatorisk stagnation?


LÄNKAR:

Malmö ska få ett startup district (Pressmeddelande fr Malmö stad)

Pufendorfinstitutet, Lunds universitet

Ericsson Garage

Enhetslösningarnas tyranni (A Bergh & O Hallonsten 2021)

Loonshots: How to Nurture the Crazy Ideas That Win Wars, Cure Diseases, and Transform Industries (S. Bahcall 2019)

Mine! - How the Hidden Rules of Ownership Control Our Lives (M Heller & J Salzman 2022)

More episodes

View all episodes

  • 42. 142: AI-kommissionen

    30:56||Season 2, Ep. 42
    Är Sverige på väg att hamna hopplöst efter i AI-omställningen? Och vad borde Sverige göra, eller inte göra, för att stärka användningen av AI i ekonomi och samhälle? I det här avsnittet pratar vi om AI-kommissionens slutrapport "Färdplan för Sverige". LÄNKAR:Färdplan för Sverige (AI-kommissionens slutrapport)Det digitala imperativet (Nina Wormbs, 2010)Bergh och Wernberg avsnitt 96: Rankingar och indexSå ska Sverige bli bättre på AI (SvD Ledarredaktionens podd)När all forskning stöps i samma form (Jonatan Nästesjö i Curie)Vi måste prata om Musk (The usual suspects)
  • 41. 141: Coolhet, duktighet, fakta och känsla i debatten

    25:39||Season 2, Ep. 41
    KVarför är det så svårt att förhålla sig till coola debattörer med känsloargument som har lite rätt? I det här avsnittet pratar vi om hur samhällsdebatten präglas av å ena sidan spänningar mellan coolhet och duktighet och å andra i sidan avvägningar mellan fakta och känsla. Vi utgår från tre konfrontationer i debatter som alla har gemensamt att de leder till att båda sidor i efterhand genuint tycks uppleva att de vunnit och fått sina ståndpunkter stärkta.LÄNKAR:Emanuel Karlsten: Detta måste vi förstå om Henrik Jönsson i ”30 minuter”Kalla fakta: Under cover i trollfabriken (TV4)Ingen politiker har varit så svarslös som Bert Karlsson i Magasinet 14 februari 1991Melanie Mitchell: The metaphors of artificial intelligence (Science)Yoga – från inre frid till utsugande industri
  • 40. 140: Vart borde nationalekonomisk forskning ta vägen nu?

    33:59||Season 2, Ep. 40
    Inom den nationalekonomiska forskningen har det blivit e förhärskande norm att, framförallt, försöka få artiklar publicerade i topp-fem, de fem högst rankade vetenskapliga tidskrifterna inom ämnet. Vid första anblick kan det låta lovvärt, men vad gör det med fältet och vad skulle man kunna göra annorlunda?LÄNKAR:Bör alla nationalekonomer stöpas i samma topp fem-form? (Ekonomisk debatt)”Smarta forskare ratar samhällsnyttiga ämnen” (DN Debatt)
  • 39. 139: Att få AI att funka i ekonomin

    19:59||Season 2, Ep. 39
    Med ChatGPT och generativ AI följde en kombination av höga förväntningar på produktivitetsvinster och grav oro för att jobb skulle förstöras, men så här två år senare tycks utfallet av bådadera blygsamt. Vi pratar om hur tekniska framsteg leder till ekonomisk förändring och hur vi kan få AI att funka i ekonomin. Vad är till exempel en kentaur och vilken roll spelar svenska kollektivavtal för hur vi använder AI?LÄNKAR:Combining Human Expertise with Artificial Intelligence: Experimental Evidence from Radiology (NBER)The Hazards of Putting Ethics on Autopilot (MIT Sloan Review)God, Human, Animal, Machine - Technology, Metaphor, and the Search for Meaning (Anchor Books)AI-Generated Junk Science Is Flooding Google Scholar, Study Claims (Newsweek)Människor, maskiner och framtidens arbete (Entreprenörskapsforum)
  • 38. 138: Genomsnitt och fördelningar

    24:36||Season 2, Ep. 38
    Samhällsproblem beskrivs ofta med hjälp av genomsnitt, men hur rättvisande är det egentligen? Om genomsnittet döljer betydande variationer mellan olika grupper av människor, elever eller företag finns det starka skäl att istället tala om fördelningar för att få en mer rättvisande bild av verkligheten, men också för att formulera bättre och mer träffsäkra lösningar på dessa problem.LÄNKAR:Halvtidö i den ekonomiska politiken (SvD Ledarredaktionen)Gabriel Heller Sahlgren: Kulturchefer ger skev bild av läskrisen (SvD)Skuggöversyn av det finanspolitiska ramverket (Arena idé)Inflation bygger på ett viktat genomsnitt av priser (Berghs betraktelser)Ödesvalet - 32 år med amerikanska väljare (SvT Play)
  • 37. 137: AI och stora språkmodeller - revolution eller platå?

    24:39||Season 2, Ep. 37
    Det har gått nästan två år sedan ChatGPT tog världen med storm, men vad har egentligen hänt sedan dess? I det här avsnittet pratar vi om vart teknikerna tror att utvecklingen är på väg och vad vi tror om det. LÄNKAR:Levels of AGI for Operationalizing Progress on the Path to AGISituational Awareness (Leopold Aschenbrenner)Rethinking income inequality, with Chris Giles (Financial Times)280 | François Chollet on Deep Learning and the Meaning of Intelligence (podden Mindscape)
  • 36. 136: Håller EU på att gå vilse i konkurrenskraftsfrågan?

    24:19||Season 2, Ep. 36
    I det här avsnittet diskuterar vi den s.k. "Draghi-rapporten" om EU:s konkurrenskraft. Hur står sig problembilden mot verkligheten? Och hur står sig lösningsförslagen mot problembilden?LÄNKAR:The future of European competitiveness 8: Den omätbara produktiviteten (Bergh och Wernberg)The Brussels Effect - How the European Union Rules the World (Bradford 2021)Innovation Matters - Competition Policy for the High-Technology Economy (Gilbert 2022)Friheten där asfalten tar slut (Ehrling Perers 2024)
  • 35. 135: Sociala medier, välbefinnande och barnen

    20:31||Season 2, Ep. 35
    I det här avsnittet pratar vi om empirin och teorin bakom den växande kritiken mot sociala mediers och skärmars påverkan på unga. Tillhör Whatsapp sociala medier? Kan man säga att sociala medier, eller skärmtid för den delen, är bra eller dåligt? Och är reglering en lösning på något problem?LÄNKAR:Mathew B. Jané om metaanalyser och Haidts argumentJonathan Haidt on Adjusting to Smartphones and Social Media (Conversations with Tyler) The Anxious Generation: How the Great Rewiring of Childhood Is Causing an Epidemic of Mental IllnessMediepodden
  • 34. 134: Bra och dåliga synteser

    30:47||Season 2, Ep. 34
    Syntes är viktigt, svårt och ofta underskattat. Begreppet flygplatslitteratur eller beskrivningar som "att måla med den breda penseln" används ofta lite nedsättande, men vad skiljer egentligen en bra syntes från en dålig? LÄNKAR: GårdsfiskRestarting the future: How to fix the intangible economy (Haskel och Westlake 2022)Berghs betraktelser: Elefantkurvan (world inequality)Bergh och Wernberg: Den omätbara produktiviteten (avsnitt 8)Open: How Collaboration and Curiosity Shaped HumankindFuture of Humanity Institute 2005-2024: Final Report