Angeläget — en biståndspodd från Diakonia

Libanon har de senaste två åren plågats av flera kriser på en gång. En djup ekonomisk kris, politisk kris, coronapandemin och den stora explosionen i Beirut förra året. Men det pågår också en kris som det inte talas särskilt mycket om, det är en kris som drabbar flyktingbarn hårdare än andra och det är en utbildningskris. Fadi vill bli läkare. Men som syrisk flyktingpojke i Libanon har han hamnat helt utanför skolsystemet. Ingen vill ta ansvar för hans utbildning. Ett reportage av Annette U. Wallqvist.

17 år. Så länge bor en människa i flyktingläger i snitt, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Runt 84 miljoner människor är på flykt i världen och coronapandemin har gjort läget värre. Nästan 50 miljoner av dem är internflyktingar, alltså människor som flyr inom sitt eget land. Nio av tio flyktingar finns i den fattiga delen av världen, en av tio kommer till rika länder. Människor flyr krig och konflikter, men många flyr också för att de lever på en plats där det inte finns mat, jobb eller sjukvård. Att fly för att klimatförändringar gör det omöjligt att bo kvar blir också en allt vanligare orsak. Varför har det blivit så här illa och vad kan Sverige och var och en av oss göra för att förändra läget?I det här avsnittet berättar Minna Fredriksson, rådgivare för konflikt och rättvisa på Diakonia, om hur livet ser ut på människor på flykt och vad hon tycker att vi andra borde göra. Annette Wallqvist, regionkommunikatör på Diakonia, rapporterar från Libanons flyktingläger där många barn jobbar långa dagar för att försörja sina familjer i stället för att gå i skolan, och Gabriella Riddez, ansvarig för stora givare på Diakonia, reflekterar över begreppet solidaritet. Programleder gör Sofia Hallonsten, pressekreterare på Diakonia.   

Två starka tropiska cykloner drog in över sydöstra Afrika under mars och april 2019, för första gången så tätt inpå varandra. Förödelsen blev enorm. 2,5 miljoner människor drabbades, över 600 miste livet och fler än 160 000 förlorade sina hem. I detta poddavsnitt hör du flera röster berätta om de ödesdigra dagarna när människors liv och vardag slogs till spillror och om hur omvärlden ryckte ut för att hjälpa de nödställda. Men vi pratar också om att mycket av detta lidande hade kunnat undvikas om omvärlden hade agerat innan katastrofen inträffade. För att minimera effekterna av katastrofer och stärka samhällens motståndskraft, måste akuta humanitära insatser gå hand i hand med det förebyggande utvecklingsarbetet. Det räddar inte bara flest liv, det är också billigare att förebygga än att återuppbygga.Medverkande: Alberto Charles, fältarbetare Cedes, Mocambique | Sven-Olov Sjöqvist, IT- och kommunikationstekniker, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap | William Antonio Mulhovo, landchef Diakonia, Mocambique | Thomaz Carlzon, mångårig katastrofrådgivare Röda Korset | Carina Staibano, företrädare humanitärt-, utvecklings- och fredsnexus, Sida | Carina Hjelmstam Winberg, rådgivare katastrofriskreducering Diakonia. Samtalet leds av Esther Flores Sedman, pressekreterare Diakonia. Foto: Sven-Olov Sjöqvist, MSB