Angeläget — en biståndspodd från Diakonia

Ett av de just nu mest uppmärksammade miljörelaterade rättsfallen i Honduras handlar om floden Guapinol. Det började 2013 när företaget Los Pinares började utvinna järn i området. Invånarna i Tocoa blev oroliga för vilka effekter det kunde få på naturen och vattnet och gjorde därför flera försök att stoppa gruvprojektet genom förhandlingar med lokala myndigheter och fredliga protester. När de inte fick något gehör bestämde de sig för att bygga ett läger och blockera vägen som gruvföretaget använde. Efter 88 dagar av blockad kom 1300 tungt beväpnade poliser och militärer för att köra bort alla demonstranter."Det var som ett krig", minns Juan López. Åtta miljöaktivister som fördes bort har suttit fängslade i över två år utan rättegång. Reportage av Diakonias regionkommunikatör Elin Stenung.

Libanon har de senaste två åren plågats av flera kriser på en gång. En djup ekonomisk kris, politisk kris, coronapandemin och den stora explosionen i Beirut förra året. Men det pågår också en kris som det inte talas särskilt mycket om, det är en kris som drabbar flyktingbarn hårdare än andra och det är en utbildningskris. Fadi vill bli läkare. Men som syrisk flyktingpojke i Libanon har han hamnat helt utanför skolsystemet. Ingen vill ta ansvar för hans utbildning. Ett reportage av Annette U. Wallqvist.

17 år. Så länge bor en människa i flyktingläger i snitt, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Runt 84 miljoner människor är på flykt i världen och coronapandemin har gjort läget värre. Nästan 50 miljoner av dem är internflyktingar, alltså människor som flyr inom sitt eget land. Nio av tio flyktingar finns i den fattiga delen av världen, en av tio kommer till rika länder. Människor flyr krig och konflikter, men många flyr också för att de lever på en plats där det inte finns mat, jobb eller sjukvård. Att fly för att klimatförändringar gör det omöjligt att bo kvar blir också en allt vanligare orsak. Varför har det blivit så här illa och vad kan Sverige och var och en av oss göra för att förändra läget?I det här avsnittet berättar Minna Fredriksson, rådgivare för konflikt och rättvisa på Diakonia, om hur livet ser ut på människor på flykt och vad hon tycker att vi andra borde göra. Annette Wallqvist, regionkommunikatör på Diakonia, rapporterar från Libanons flyktingläger där många barn jobbar långa dagar för att försörja sina familjer i stället för att gå i skolan, och Gabriella Riddez, ansvarig för stora givare på Diakonia, reflekterar över begreppet solidaritet. Programleder gör Sofia Hallonsten, pressekreterare på Diakonia.   

Två starka tropiska cykloner drog in över sydöstra Afrika under mars och april 2019, för första gången så tätt inpå varandra. Förödelsen blev enorm. 2,5 miljoner människor drabbades, över 600 miste livet och fler än 160 000 förlorade sina hem. I detta poddavsnitt hör du flera röster berätta om de ödesdigra dagarna när människors liv och vardag slogs till spillror och om hur omvärlden ryckte ut för att hjälpa de nödställda. Men vi pratar också om att mycket av detta lidande hade kunnat undvikas om omvärlden hade agerat innan katastrofen inträffade. För att minimera effekterna av katastrofer och stärka samhällens motståndskraft, måste akuta humanitära insatser gå hand i hand med det förebyggande utvecklingsarbetet. Det räddar inte bara flest liv, det är också billigare att förebygga än att återuppbygga.Medverkande: Alberto Charles, fältarbetare Cedes, Mocambique | Sven-Olov Sjöqvist, IT- och kommunikationstekniker, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap | William Antonio Mulhovo, landchef Diakonia, Mocambique | Thomaz Carlzon, mångårig katastrofrådgivare Röda Korset | Carina Staibano, företrädare humanitärt-, utvecklings- och fredsnexus, Sida | Carina Hjelmstam Winberg, rådgivare katastrofriskreducering Diakonia. Samtalet leds av Esther Flores Sedman, pressekreterare Diakonia. Foto: Sven-Olov Sjöqvist, MSB

Inom kort ska EU ta fram den lag som ska få företag att ta ansvar för sin påverkan på miljön och mänskliga rättigheter. För att vara bättre än dagens frivilliga riktlinjer måste lagen innehålla både sanktioner och gottgörelse – företag som bryter mot lagen måste straffas och tvingas ersätta de som har drabbats. Men en lag räcker inte i sig. Ska vi nå FN:s hållbarhetsmål 2030 behöver företagen jobba hållbart och långsiktigt från början.Medverkande: Parul Sharma, människorättsjurist med fokus på hållbarhetsfrågor, Åsa Beckius, Diakonias policyrådgivare med fokus på privatsektorfrågor och Phil Bloomer, chef för Business and Human Rights Resource Centre i London. Leder samtalet gör Esther Flores Sedman, pressekreterare på Diakonia.

Man hade ju kunnat tro att de svenska företagen skulle vara bäst i klassen. Men återkommande granskningar visar att inte heller de gör tillräckligt för att försäkra sig om att deras verksamhet inte påverkar människor och miljö negativt. Samtidigt ökar attackerna mot dem som försvarar sina rättigheter. Vart vänder sig människor som drabbats när det inte finns någon rättssäkerhet? Vad krävs för att företag ska respektera mänskliga rättigheter? Det finns ingen lag som håller företag ansvariga och de frivilliga riktlinjer och ramverk som finns har visat sig inte räcka. Om detta samtalar Diakonias policyrådgivare inom privatsektorfrågor Åsa Beckius och människorättsjuristen Parul Sharma. Malena Wåhlin, projektledare för människorätts- och miljöförsvarare på organisationen Swedwatch berättar om de risker som de som sätter sig upp mot företagen utsätter sig för. Leder samtalet gör Esther Flores Sedman, pressekreterare på Diakonia. Foto: Radio Progreso.

När pengar som skulle ha använts till fler lärare i skolan, minskade sjukvårdsköer och bättre levnadsvillkor hamnar på anonyma konton i skatteparadis drabbas vi alla. Hårdast drabbas förstås de som redan lever under orättvisa förhållanden i utvecklingsländer, och bland dem flickor och kvinnor. Företag och rika privatpersoner som smiter med vinsten tar ifrån dem den utveckling de har rätt till. Eftersom det inte finns någon insyn i vad företagen har tjänat kan de heller inte ställas till svars när de flyr med skatten. Utan modiga visselblåsare som läcker information till medierna skulle vi inte ens känna till skatteflyktsskandalerna.Diakonia arbetar för att företagen offentligt ska redovisa vilka vinster de gör och vilka skatter de betalar i de länder där de är verksamma, så att medborgare, journalister, politiker och organisationer ska kunna ställa skattesmitarna till svars om de inte betalar skatt i proportion till vinsten.Att stjäla från de fattiga handlar om skatteflykten från utvecklingsländerna. Medverkar gör Diakonias Penny Davies, som är expert på skatteflykt, journalisten Fredrik Laurin från SVT:s Uppdrag granskning som var med och avslöjade Panamádokumenten, en av de största skatteflyktsskandalerna på senare tid, och Axel Hilling, docent på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet förklarar hur företagen gör för att smita undan med skatten. Leder samtalet gör Esther Flores Sedman, pressekreterare på Diakonia.