SMHI-podden

Haven har tagit upp en tredjedel av de mänskliga utsläppen av koldioxid och på så sätt minskat den potentiella uppvärmningen. Men för detta betalar havet ett pris - havet försuras. Det blir ett avsnitt om kolets kretslopp, om varför det är synd om skalbyggande arter när pH-värdet i havet sjunker och om hur SMHI mäter försurningen i de svenska haven. Dessutom: hur ofta tänker du på växtplankton? SMHIs forskare Bengt Karlson gör det varje dag och lär oss om varför de är livsviktiga - det får man inte missa!Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Havens upptag av koldioxidFerrybox - mätningar från fartygpH-förändring i havetAlkalinitetSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se: SMHI-podden | SMHI. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se 

”När man väl förstört någonting i naturen så tar det att det lång tid att återställa, och det är inte alltid det går att få tillbaka läget som var innan”, det säger Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI när hon gästar podden. Decennier av hög tillförsel av näringsämnen från källor som jordbruk och avloppsvatten har gjort att Östersjöns syrefria bottnar har brett ut sig - områden där djur och växter inte längre kan leva. Experterna i avsnittet svarar på frågor som: varför är just Östersjön så drabbat av syrefria bottnar?, hur påverkar klimatförändringen utbredningen av syrefria bottnarna?, och hur kan havsmiljön i Östersjön förbättras? Bonus i avsnittet är när vi besöker forskningsfartyget Svea, och där får lära oss om hur SMHI samlar in information om haven runt Sverige! Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Källor till övergödningInflöden till ÖstersjönSyreförhållanden i havetÖvergödningens effekterSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se: SMHI-podden | SMHI. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se

”Vi har en klimatförändring och det finns en koppling till hur den kan påverka att vi får fler invasiva arter”, det säger Sam Fredriksson, oceanografisk forskare på SMHI när han gästar podden. Det blir ett avsnitt om hur marina arter kan följa med fartyg och spridas över jorden, hur klimatförändringen kan få de främmande arterna att trivas bättre i sin nya livsmiljö, och vad man kan göra för att minska spridningen av invasiva främmande arter. Men det här är också ett avsnitt om: varför krabbmetande barn är våra bästa medborgarforskare, hur man kan använda matematiska modeller för att beräkna spridningen av krabblarver och hur en smältande havsis i Arktis kan ge oss mer invasiva arter. Och inte minst, vem vinner kampen om maten i labbförsök: är det vår inhemska strandkrabba eller några av nykomlingarna småprickig penselkrabba och blåskrabba?Forskningsprojektet vi följer i avsnittet heter ”Handlingsplan för invasiva arter i akvatisk miljö” och vi får möta forskarna Sam Fredriksson (SMHI), Lena Granhag (Chalmers), Björn Källström (Göteborgs marinbiologiska laboratorium) och Ing-Marie Gren (SLU) som alla arbetar med projektet. Du kan läsa mer om projektet här.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se: SMHI-podden | SMHI. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se

Frågeavsnitt! Vilka frågor och funderingar om framtiden har egentligen Sveriges unga - som kommer att leva i ett förändrat klimat? Det ville SMHI-podden ta reda på när vi besökte en fysiklektion med natur- och teknikelever på Ebersteinska gymnasiet i Norrköping. Eleverna undrade bland annat om hur Rysslands invasion i Ukraina påverkar klimatet, hur Sverige ser ut om 50 år, och om det helt enkelt är ”kört”. I avsnittet är det eleverna som ställer frågor som besvaras av Erik Kjellström, professor i klimatologi.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se: SMHI-podden | SMHI. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se

Hur påverkas kroppen av extrem värme? Varför är städer varmare än omgivande landskap? Hur kan vi anpassa oss till fler värmeböljor? Det är frågor som besvaras av Jorge Amorim som forskar om stadsklimat och Karin Lundgren Kownacki som jobbar som utredare inom klimatanpassning i det sista avsnittet av avsnittsserien Klimatforskarna. Experterna pratar också om vilka sjukdomar som kan bli vanligare i ett varmare klimat, hur man kan planera en stad för att minska värmestress, samt överdödligheten i Sverige under den extremt varma sommaren 2018.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se: SMHI-podden | SMHI. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:VärmeböljorTropiska nätter

Torka och översvämningar – tillgången på vatten nu och i framtiden. Gäster i dagens avsnitt är professor Berit Arheimer och Jafet Andersson, som berättar om hur sydöstra Sverige förväntas att bli torrare och hur vi kan behöva börja prioritera vattenanvändningen. Lär dig också om hur människan påverkar höga flöden i vattendrag – både genom klimatförändringen och utbyggnaden av vattenkraft – och vilken effekt det får på människa och ekosystem. Vi pratar också utvecklingsarbete i Afrika, där ett varningssystem mot översvämningar visat sig rädda tusentals människoliv. SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se: SMHI-podden | SMHI. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:TorkaÖversvämningFramtida översvämningsriskerKlimateffekter på svenska vattenflöden

I det åttonde avsnittet av SMHI-podden pratar vi om olika sätt att anpassa samhället till klimatet. Vi berör frågor som att bygga dammar för att skydda städer, att människor behöver fly, påverkan på handel och att planera för skuggiga ytor som skydd undan värmeböljor. Gäst i dagens avsnitt är professor Sten Bergström som berättar om några av Sveriges tidigaste klimatanpassningsåtgärder: där man med hjärtat i halsgropen insåg att man behövde dimensionera om dammarna på 80-talet för att undvika en nationell katastrof och när man under det blöta året 2000 var tvungen att tappa Vänern på mer vatten än vad som var tillåtet enligt vattendomen. Vår andra gäst Karin Hjerpe berättar om naturbaserade anpassningsåtgärder, om vilka grupper i samhället som är mest sårbara för klimatförändringarna och hur anpassning är en rättvisefråga.  SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se: SMHI-podden | SMHI. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVill du lära dig mer om klimatanpassning? Här kan du läsa mer.

Ett helt avsnitt om Arktis! Platsen där uppvärmningen går upp mot fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet. Och varför uppvärmningen går så snabbt i Arktis får du lära dig i avsnittet... Torben Königk som forskar på havsisen i Arktis ger oss en dyster lägesuppdatering: sommarisen har redan minskat med 50 procent, och redan om 15 år finns risken att somrar blir isfria. Klimatforskaren David Gustafsson berättar om hur arktiska urfolk kan påverkas av klimatförändringar och vilka möjligheter till anpassning som finns. SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Mindre is i ArktisKlimatanpassning inom renskötsel