SMHI-podden

Frågeavsnitt! Vilka frågor och funderingar om framtiden har egentligen Sveriges unga - som kommer att leva i ett förändrat klimat? Det ville SMHI-podden ta reda på när vi besökte en fysiklektion med natur- och teknikelever på Ebersteinska gymnasiet i Norrköping. Eleverna undrade bland annat om hur Rysslands invasion i Ukraina påverkar klimatet, hur Sverige ser ut om 50 år, och om det helt enkelt är ”kört”. I avsnittet är det eleverna som ställer frågor som besvaras av Erik Kjellström, professor i klimatologi.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se: SMHI-podden | SMHI. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se

Livepodd från bok- och poddfestivalen i Norrköping. Olivia Larsson samtalar med hydrologiprofessor Berit Arheimer om vatten och klimat. Frågor som det resoneras om i avsnittet: vart uppstår kritiken om klimatforskning från, hur påverkar energipriserna i Europa regleringen av svenska vattendragen, hur ska vi prioritera vattnet under framtidens risk för torrare somrar, med mera!

Hur påverkas kroppen av extrem värme? Varför är städer varmare än omgivande landskap? Hur kan vi anpassa oss till fler värmeböljor? Det är frågor som besvaras av Jorge Amorim som forskar om stadsklimat och Karin Lundgren Kownacki som jobbar som utredare inom klimatanpassning i det sista avsnittet av avsnittsserien Klimatforskarna. Experterna pratar också om vilka sjukdomar som kan bli vanligare i ett varmare klimat, hur man kan planera en stad för att minska värmestress, samt överdödligheten i Sverige under den extremt varma sommaren 2018.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se: SMHI-podden | SMHI. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:VärmeböljorTropiska nätter

Torka och översvämningar – tillgången på vatten nu och i framtiden. Gäster i dagens avsnitt är professor Berit Arheimer och Jafet Andersson, som berättar om hur sydöstra Sverige förväntas att bli torrare och hur vi kan behöva börja prioritera vattenanvändningen. Lär dig också om hur människan påverkar höga flöden i vattendrag – både genom klimatförändringen och utbyggnaden av vattenkraft – och vilken effekt det får på människa och ekosystem. Vi pratar också utvecklingsarbete i Afrika, där ett varningssystem mot översvämningar visat sig rädda tusentals människoliv. SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se: SMHI-podden | SMHI. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:TorkaÖversvämningFramtida översvämningsriskerKlimateffekter på svenska vattenflöden

I det åttonde avsnittet av SMHI-podden pratar vi om olika sätt att anpassa samhället till klimatet. Vi berör frågor som att bygga dammar för att skydda städer, att människor behöver fly, påverkan på handel och att planera för skuggiga ytor som skydd undan värmeböljor. Gäst i dagens avsnitt är professor Sten Bergström som berättar om några av Sveriges tidigaste klimatanpassningsåtgärder: där man med hjärtat i halsgropen insåg att man behövde dimensionera om dammarna på 80-talet för att undvika en nationell katastrof och när man under det blöta året 2000 var tvungen att tappa Vänern på mer vatten än vad som var tillåtet enligt vattendomen. Vår andra gäst Karin Hjerpe berättar om naturbaserade anpassningsåtgärder, om vilka grupper i samhället som är mest sårbara för klimatförändringarna och hur anpassning är en rättvisefråga.  SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se: SMHI-podden | SMHI. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVill du lära dig mer om klimatanpassning? Här kan du läsa mer.

Ett helt avsnitt om Arktis! Platsen där uppvärmningen går upp mot fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet. Och varför uppvärmningen går så snabbt i Arktis får du lära dig i avsnittet... Torben Königk som forskar på havsisen i Arktis ger oss en dyster lägesuppdatering: sommarisen har redan minskat med 50 procent, och redan om 15 år finns risken att somrar blir isfria. Klimatforskaren David Gustafsson berättar om hur arktiska urfolk kan påverkas av klimatförändringar och vilka möjligheter till anpassning som finns. SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Mindre is i ArktisKlimatanpassning inom renskötsel

Havet fungerar som en buffert för människans uppvärmning av planeten då det absorberar värme och tar upp koldioxid. Havet är dock i konstant förändring och vi kan se trender i de stora havsströmmarna som Golfströmmen och den Antarktiska cirkumpolarströmmen. I dagens avsnitt pratar vi om de trenderna. Vi ställer också frågor som: Varför höjs havet olika mycket på olika platser? Vilka delar av världen påverkas mest av havsnivåhöjningarna? Sen bjuder vi på några ”aha”-upplevelser när forskarna berättar om hur havsytan inte är platt, om hur Sverige påverkas starkare av avsmältningen av inlandsisen i Antarktis än på Grönland, och om hur Antarktis har så mycket inlandsis att det teoretiskt sett skulle kunna höja havsnivån med 58 meter (!). Gäster i avsnittet är oceanograferna och klimatforskarna Magnus Hieronymus och Ralf Döscher. Förklaringar av begrepp som används i avsnittet:Geoid = en fysikalisk yta som sammanfaller med havsytans genomsnittliga nivå och dess tänkta förlängning under kontinenterna.Termohalin cirkulation = det är densitetskillnader i havet till följd av temperatur (termo) och salt (halin) dom driver de djupa havsströmmarnaSterodynamiska förändringar = vattenståndsförändringar som beror av förändringar i havets salthalt, temperatur och cirkulationSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se: SMHI-podden | SMHI. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Inlandsisar och havsnivåhöjningHavsnivåhöjning i SverigeGlobal havsnivåhöjningLandhöjning och vattenstånd

Redan nu gör klimatförändringarna att vi kan observera hur extrema väderhändelser förändras både i frekvens och intensitet. Skyfall är en av de extremer som nu ökar - och som förväntas öka än mer i en varmare värld. Redan nu leder skyfallen till stora samhällsekonomiska kostnader varje år. Peter Berg och Petter Lind forskar båda om skyfall, och i avsnittet berättar de om hur skyfallen uppstår, samt de fysikaliska processerna som gör att skyfallen ökar vid ett varmare klimat. Forskarna berättar också om hur den nya generationens klimatmodell kan beskriva skyfallen bättre, och hur viktig kunskapen är för att kunna anpassa våra samhällen efter framtidens allt kraftigare skyfall.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se: SMHI-podden | SMHI. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:SkyfallSkyfallen i Gävle

Klimatmodellerna har alltid visat samma sak: släpper vi ut mer växthusgaser blir det varmare. Nu har utvecklingen gått framåt och modellerna ger mer komplexa beskrivningar av klimatsystemet, och hur det kan förändras genom mänsklig aktivitet. Klimatforskarna Renate Wilcke och Klaus Wyser berättar om hur arbetet med att ständigt förbättra modellerna går till. Det blir också ett samtal om hur resultaten från klimatmodellerna kan användas: som underlag i klimatpolitiska beslut eller som underlag för annan forskning – vi får bland annat veta hur de kan användas för att beskriva hur populationen av granbarkborrarna kan öka i ett varmare klimat(!). Och så berättar Renate om hur hon använt klimatmodeller i sin studie som visar hur sommaren 2018 kunde bli så extrem just för att människor släppt ut så mycket växthusgaser… spännande!SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVill du lära dig mer? Via länken nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Klimatmodeller och scenarier