Share
SMHI-podden
17. Vattensnack: Skyfallsrekordet i Gävle
Season 3, Ep. 1
•
Aldrig tidigare har SMHI uppmätt så mycket regn på två timmar som under skyfallet i Gävle 2021! Skyfallsprofessorn Jonas Olsson tar med oss på en rafflande historia om vad som egentligen hände den där augustinatten 2021 i Gävle. Hydrolog-Niclas beskriver hur tusentals byggnader översvämmades. Professor Arheimer beskriver vilka åtgärder som en stad kan göra för att skydda sig mot stora skyfall.
Bonus i avsnittet: Vi får ta del av professor Olssons topp 3-lista över mest minnesvärda svenska skyfall.
Veta mer?
- Uppgifterna om skador som nämns i podden är hämtade från Länsstyrelsen i Gävleborgs utredning av skyfallshändelsen, den finns att läsa här.
- SMHI-poddens avsnitt om den forskning som bedrivs på SMHI om skyfall, lyssna här.
- Läs mer om skyfallet i Gävle i SMHIs kunskapsbank här.
- Läs mer om statistik för skyfall i SMHIs kunskapsbank här.
SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se
More episodes
View all episodes
46. 46. Fenomenfredag: Snö
12:43||Ep. 46I det är avsnittet av Fenomenfredag avhandlar vi allt som har med snö att göra. Meteorologen Linnea Rehn-Wittskog svarar på frågorna, och hon berättar också om fenomenet gul snö (som troligtvis inte är det du tänker att det är). Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.
45. 45. Fenomenfredag: Frost
13:21||Ep. 45Vad är det som glittrar så vackert på marken när hösten börjar gå mot vinter? Jo – frost! I det här avsnittet svarar meteorologen Erik Höjgård-Olsen på alla frostiga frågor som ställs. Han berättar också om några frostiga fenomen, bland annat ett som involverar hår. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.
44. 44. Hållbar Värld: Klimatanpassning i Zimbabwe
25:23||Ep. 44SMHI samarbetar med myndigheter i Zimbabwe för att utveckla lokala prognoser och sprida information om extrema väderhändelser till småbrukare på Zimbabwes landsbygd.I april utlyste Zimbabwes president katastroftillstånd efter en intensiv torka som förvärrade matosäkerheten för miljontals människor. I podden får vi följa med till Zimbabwe och höra hur prognoser och väderinformation har varit betydelsefull under årets torka. Vi får också veta mer om hur jordbruket anpassas för att bli mer motståndskraftigt mot klimatförändringarnas effekter.Projektet CARL, Climate Adaptation for Rural Livelihoods in Zimbabwe leds av Oxfam och finansieras av Sida, där SMHIs roll är teknisk konsult.
43. 43. Hållbar värld: Rättvis klimatdata
21:57||Ep. 43Visste du att regional klimatmodellering kan hjälpa oss att förstå hur ett förändrat klimat påverkar allt från vilka grödor som bäst kan odlas i olika regioner, till spridningen av vissa sjukdomar och hur skidturism och rennäring påverkas av varmare vintrar? I det här avsnittet diskuterar vi varför tillgång till högupplöst regionala klimatdata är avgörande för att bygga en hållbar framtid. Med oss har vi Irene Lake, föreståndare för CORDEX-kontoret vid SMHI, och klimatforskaren Grigory Nikulin. De berättar om sitt arbete inom CORDEX – ett globalt initiativ som främjar regional klimatmodellering världen över.
42. 42. Hållbar värld: Klimatinformation till alla
26:10||Ep. 42För att bygga motståndskraftiga samhällen krävs god information om hur klimatförändringar påverkar specifika regioner. I dagens podd gästas vi av Berit Arheimer, professor i hydrologi vid SMHI, som tar oss med på möten med kollegor från Indien och södra Afrika. De beskriver hur bristen på klimatdata försvårar deras regioners anpassning till ett förändrat klimat. Avsnittet gästas även av Frida Gyllensvärd, som berättar om SMHIs arbete med klimattjänsten Climate Information Portal, vars syfte är att ge utvecklingsländer tillgång till bra klimatinformation för att stå bättre rustade inför klimatförändringens konsekvenser.
41. 41. Hållbar värld: Varningar räddar liv
25:29||Ep. 41Tillgången till hydrologiska prognos- och varningssystem är avgörande för att skydda samhällen och liv, särskilt när extrema väderhändelser sker allt oftare och blir mer intensiva. Ett exempel på hur sådana system gör skillnad finns i Västafrika, där SMHI, i samarbete med lokala myndigheter, har varit delaktiga i utvecklingen av ett prognos- och varningssystem. I poddavsnittet berättar Jafet Andersson, som arbetat i regionen i tio år, om arbetet och hur det har lett till att tidiga varningar räddat tusentals liv i situationer där översvämningar annars kunde ha lett till katastrofala konsekvenser.
40. 40. Hållbar värld: Luftföroreningar - ett folkhälsohot
26:55||Ep. 40Visste du att cirka 7 miljoner människor globalt dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar? Och att luftföroreningar bidrar till tio gånger fler dödsfall än trafikolyckor i Sverige? I poddavsnittet pratar vi luftmiljö med Christian Asker, forskare vid SMHI. Vi får också en inblick i luftmiljön på västra Balkan, där SMHI har lång erfarenhet av att arbeta med projekt för renare luft. Hör om det ”detektivarbete” som krävs för att kartlägga vart de skadliga föroreningarna kommer ifrån, om vinterdagar då vissa städer på Balkan drabbas av skyhöga föroreningsnivåer, och om vilka åtgärder som kan göra luften renare – och räddar liv.
39. 39. Hållbar värld: Klimatutbildning i Afrika
31:08||Ep. 39Fattigare länder har svårare att anpassa sig till förändringar i klimatet, och Afrika är den kontinent som är allra mest sårbar för klimatförändringarna. För att anpassa sig till förändringarna krävs både kunskap och resurser, något som inte alltid är tillgängligt. Genom klimatkurser har SMHI bidragit till att stötta lokalt klimatarbete i 17 olika afrikanska länder. Tharcisse Ndayizigiye och Birgitta Seveborg Farrington som arbetat med kurserna, gästar avsnittet och berättar hur arbetet gått till och vilken nytta det bidragit till. I avsnittet hör vi även Enock Mwangilwa från Zambia, som efter att ha deltagit i kursen nu driver ett projekt för att utbilda skolelever om klimat och hållbar odling.
38. 38. Fenomenfredag: Vågor
13:11||Ep. 38De flesta som blickat ut över havet har nog också lyckats se vågor i olika former. Vågor bildas när det blåser, men det finns en vetenskap bakom det hela. Vad som händer mellan vinden och vattnet, vad som avgör storlek och hastighet på vågorna och hur länge vattnet kan vara vågigt efter att det slutat blåsa svarar oceanograferna Simon Pliscovaz och Oskar Åslund på i det här avsnittet av Fenomenfredag. De tar oss också med ut på en liten surfingtur! Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.