Share

cover art for Indo-Pacific – maktens nya spelplan och kampen om handelsvägarna

Utblick

Indo-Pacific – maktens nya spelplan och kampen om handelsvägarna

Ep. 61

Ett område som fått ny betydelse i internationell politik är den indo-pacifiska regionen. Här finns gas och fisk, men framför allt några av de viktigaste handelsvägarna i den nya världsekonomin. Så vilka är storspelarna i det här området? Vilka friktionsytor bör man känna till för att förstå vad som händer? Och vem är det som har störst kontroll just nu? 


Medverkande:

Åsa Malmström Rognes, programchef för Asienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet

Henrik Chetan Aspengren, senior analytiker och projektledare för "Nordic-India Relations" vid Asienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet


Programledare och redaktör: Jonas Löfvenberg


Lär dig mer på: ui.se

More episodes

View all episodes

  • 71. Svarta havet – rysk diplomati, spannmål och vattendrönare

    53:20
    Rysslands krig mot Ukraina påverkar import och export av varor som är viktiga för länder över hela världen. En faktor som Ryssland kan utnyttja både diplomatiskt och militärt och där Svarta havet är en avgörande pusselbit. Så vad spelar detta innanhav för roll i kriget? Och vad kan omvärlden göra för att hålla handelsvägarna öppna? Medverkande:Överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare i militär strategi vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan. Charlotta Rodhe, tillförordnad biträdande centrumchef och analytiker vid Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS).Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergBesök gärna ui.se om du vill veta mer.Här hittar du Charlotta Rodhes rapport.
  • 70. Kuppen i Niger – demokratikris och Frankrikes koloniala skugga

    54:13
    Den 26 juli i år avsattes president Mohamad Bazoum och hans regering av juntan. Kuppen i Niger fördöms av FN, Ecowas och en rad enskilda länder, men på gatorna firar folk med ryska flaggor och slagord riktade mot sina tidigare koloniala herrar i Frankrike. Så vad är det som står på spel? Kan kuppen utlösa ännu ett krig i regionen? Och vad har egentligen Ryssland och Frankrike för intressen i Niger?Medvrkande:Görrel Espelund, journalist, författare och associerad redaktör på Utrikespolitiska institutet.Gabriella Körling, antropolog, forskare och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergLäs mer på: ui.se
  • 69. Nedrustning – Nato, Ryssland och framtiden för kärnvapen

    55:30
    Det har hänt mycket med det globala säkerhetsläget de senaste åren som gett frågan om kärnvapens vara och icke vara ny aktualitet. Sverige väntar otåligt på att få ansluta sig till Nato – en försvarsallians som bland annat bygger sin styrka på kärnvapen. Samtidigt antyder Putin vad Ryssland är kapabelt till om hon känner sig tillräckligt hotad. Så vad hände med avtalen som en gång kylde ner kalla krigets kärnvapenhot? Vad händer med Sveriges position förhållande till kärnvapen när vi väl blir insläppta i Nato? Och vad innebär egentligen nedrustning? Medverkande:Erik Melander, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och föreståndare för Alva Myrdal centrum för kärnvapennedrustning.Jakob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska institutets och tidigare Sveriges ambassadör för nedrustnings- och icke-spridningsfrågor.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergBesök också: ui.se
  • 68. Den samhällsbärande tekniken – kapprustning och exportkontroll

    44:36
    Vår tillgång till teknik påverkar alla delar av samhället, hur politiker når sina väljare, hur vi betalar våra räkningar, hur vi håller oss informerade om viktiga händelser och hur vi håller samman all viktig infrastruktur. Tillgången till teknik avgör också vad en stat har för kapacitet för krig, handel eller insamling av information. Så vad händer när stormakter börjar kapprusta eller blockera varandras tillgång till teknik? Hur beroende är tillgången till tekniken av global handel och globala överenskommelse? Och vad spelar det för roll för krig och fred?Medverkande:Björn Cappelin, biträdande centrumchef vid Nationellt kunskapscentrum om Kina på Utrikespolitiska institutet. Ulla Lovcalic, analytiker vid Europaprogrammet på Utrikespolitiska institutet.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
  • 67. Starka män och folkvalda autokrater – så försvinner demokratin

    01:02:03
    I sin rapport Democracy report 2023 konstaterar demokratiforskningsinstitutet V-Dem att demokratin i världen minskar. Och att autokratiseringen av länder har ökat kraftigt de senaste tio åren. I flera av fallen är det en karismatisk ledare, vald på demokratisk väg, som driver på nedmonteringen av det landets demokratiska system. Men hur går det här till? Varför röstar folk på den som vill öka sin egen makt och splittra samhällen i ett vi och dem?Medverkande:Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på UI. Andrés Rivarola Puntigliano, professor i Latinamerikastudier och docent i ekonomisk historia vid Stockholms universietet.Martin Lundstedt, forskare på demokratiforskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet.  Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Här hittar du V-Dems rapport Democracy Report 2023.
  • 66. Krigets andra sommar – Putins ställning och det längre perspektivet

    59:06
    När det fullskaliga kriget bröt ut blev det snabbt tydligt hur stark den ukrainska stridsviljan var vilket nog gjorde att många insåg att det här kunde bli en utdragen konflikt. Nu är vi inne på den andra sommaren av krig och mycket har hänt. Så hur ser världen på situationen nu? Hur har den synen förändrats över tid? Kommer stödet för Ukraina att hålla? Och hur påverkar det interna tumultet i Ryssland synen på Putin och hans regim? Medverkande: Överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare i militär strategi vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan. Fredrik Löjdquist, chef över Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.  Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergVill du veta mer, besök: ui.se
  • 65. En utblick över Almedalen - hur världen påverkar svensk politik

    46:35
    Krig, påverkanskampanjer, pandemi, flyktingströmmar, beroende av varor tillverkade på andra sidan jorden. Fler och fler faktorer utanför landets gränser påverkar hur svensk nationell politik måste föras. Men har den svenska politiken koll på allt man måste ta hänsyn till? Är det någon skillnad på utrikes och inrikespolitik längre? Och får frågan om Sveriges plats i världen den uppmärksamhet den behöver när svenska makthavare samlas på Almedalsveckan?Medverkande:Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på UI. Björn Cappelin, biträdande centrumchef vid UI:s Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK)Gunilla Herolf, associerad seniorforskare vid UI.Henrik Chetan Aspengren, senior analytkier och projektledare för "Nordic-India Relations" vid Asienprogrammet på UI.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergOm du vill fördjupa dig kika in på: ui.se
  • 64. Kinas makt i FN – så påverkar den Sverige och världen

    47:20
    Kinas inflytande i FN ökar. Och det är ingen slump. Kina arbetar aktivt för att positionera sig i den globala organisation som sätter agendan för frågor om klimat och mänskliga rättigheter, som med djupast klangbotten kan fördöma övergrepp på minoriteter och militär aggression. Men vad innebär ett ökat kinesiskt inflytande i FN? Vad har Peking på sin agenda? Och hur påverkar det oss här hemma i Sverige? Medverkande:Frida Lindberg, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina. Björn Cappelin, biträdande centrumchef vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.  Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergVill du veta mer om Kina, FN och utrikespolitik titta in på: ui.seVill du läsa V-Dems Democracy Report 2023 så hittar du den på: v-dem.net
  • 63. Turkiet – Erdoğan, valet och världen

    53:25
    Ett land som utgör gränsen mellan Mellanöstern och Europa. Ett land med stor politisk och ekonomisk makt. Ett land som balanserar mellan det demokratiska och autoritära, både i sin inrikespolitik och i sina val av vänner och fiender bland andra stater. Vad har Turkiet för plats i den internationella politiken? Och vad spelar det för roll att Erdoğan valts till ytterligare fem år vid makten? Medverkande:Ekim Caglar, författare och frilansskribent.Aras Lindh, analytiker vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergOm du vill fördjupa dig besök gärna: ui.se