Utblick

Ett land som utgör gränsen mellan Mellanöstern och Europa. Ett land med stor politisk och ekonomisk makt. Ett land som balanserar mellan det demokratiska och autoritära, både i sin inrikespolitik och i sina val av vänner och fiender bland andra stater. Vad har Turkiet för plats i den internationella politiken? Och vad spelar det för roll att Erdoğan valts till ytterligare fem år vid makten? Medverkande:Ekim Caglar, författare och frilansskribent.Aras Lindh, analytiker vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergOm du vill fördjupa dig besök gärna: ui.se

Sociala medieplattformar spelar en allt viktigare roll i politik världen över, men den nu kanske populäraste plattformen är också den som väckt störst oro – TikTiok. Så hur kan en app som ser ut att användas för att dela underhållning och tidsfördriv vara så kontroversiell att den riskerar att förbjudas i flera länder? Vad är den potentiella faran? Och hur går det att skydda sig mot den, om misstankarna mot TikTok visar sig vara sanna?Medverkande:Ola Svenonius, forskare och forskningskoordinator vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Erika Staffas Edström, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om Kina. Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergOm du vill fördjupa dig eller utforska andra ämnen besök: ui.se och kinacentrum.se

Ett område som fått ny betydelse i internationell politik är den indo-pacifiska regionen. Här finns gas och fisk, men framför allt några av de viktigaste handelsvägarna i den nya världsekonomin. Så vilka är storspelarna i det här området? Vilka friktionsytor bör man känna till för att förstå vad som händer? Och vem är det som har störst kontroll just nu? Medverkande:Åsa Malmström Rognes, programchef för Asienprogrammet vid Utrikespolitiska institutetHenrik Chetan Aspengren, senior analytiker och projektledare för "Nordic-India Relations" vid Asienprogrammet vid Utrikespolitiska institutetProgramledare och redaktör: Jonas LöfvenbergLär dig mer på: ui.se

I mars 2003 påbörjade USA sin markinvasion av Irak, trots vitt spridda protester och utan att få operationen sanktionerad av FN. Kriget som följde har påverkat världen långt utanför Iraks gränser och nu 20 år senare märks fortfarande dess effekter. Men varför gick man in i Irak? Och hur har kriget förändrat internationell politik?Medverkande:Frida Stranne, forskare och lektor vid Högskolan i Halmstad och associerad forskare vid Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.Ola Westerberg, redaktör för UI:s nättidning Utrikesmagasinet.Rouzbeh Parsi, programchef vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergLäs en analys om kriget i Utrikesmagasinet här.Besök gärna ui.se.

Frågor om genus, sexuella och reproduktiva rättigheter och om kvinnans plats i samhället används som verktyg för att vinna väljare och skapa opinion. Det är frågor som både kan positionera ett land på den geopolitiska kartan och hjälpa politiker att vinna nationella val. Så hur funkar det här? Och vilka effekter har det här på samhället?Medverkande:Jennifer Bergman, forskningssamordnare på UI och programsamordnare på UI:s program för global politik och säkerhet.Emil Edenborg, associerad forskare vid UI:s program för global politik och säkerhet och biträdande lektor på Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap på Stockholms universitet.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergBesök gärna vår sajt: ui.se

Efter ett år av krig i Ukraina har det kommit flera rapporter om fasansfulla brott som begåtts mot civilbefolkningen. Konflikten i Tigray i Etiopien har karakteriserats av massavrättningar och sexuellt våld. Juntans metoder i Myanmar rapporteras som brott mot mänskligheten. Men hur lagför man dessa ohyggliga övertramp? Hur definieras de? Finns det ens möjlighet att ställa de ansvariga inför rätta?Medverkande:Said Mahmoudi, Professor emeritus i internationell rätt vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet.Reena Devgun, kammaråklagare och teamledare för krigsbrottsgruppen på Åklagarmyndigheten.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Läs mer på: ui.se

Rysslands krig mot Ukraina har förändrat väldigt mycket i vår omvärld. Även vårt lilla land Sverige. Det märks i plånboken, men också i politiken och nu har vi ansökt om medlemskap i Nato, något som föreföll väldigt avlägset för bara ett drygt år sedan. Så vad är Nato? Missade vi debatten innan vi skickade in vår ansökan? Och hur kommer ett medlemskap att förändra Sverige?Medverkande: Ulla Gudmundson, diplomat och skribent, tidigare bland annat biträdande chef för Sveriges Natodelegation och analyschef vid UDGabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och mänsklig säkerhet på Svenska fredsProgramledare och redaktör: Jonas Löfvenberg Besök gärna: ui.se

Tusentals döda, miljontals på flykt och städer i ruiner. Nu har Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina pågått ett helt år och världen har förändrats. I fortsättningen kommer historien att skrivas i ett före och efter den 24 februari 2022. Men vad har vi lärt oss? Hur talar vi om kriget? Och vad kan vi förvänta oss av framtiden?Medverkande: Medverkande: Fredrik Löjdquist, chef över UI:s Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS)Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitutProgramledare och redaktör: Jonas LöfvenbergLäs mer på: ui.se

I ett alltmer högljutt flöde av information översköljs vi av nyheter, politiska slogans och utspel. Och för den som följer utländsk politik kan det verka som att man känner igen både retorik och karaktärsdrag hos politiska ledare från olika länder. Men sprider sig politiska idéer över nationsgränser så lätt och hur går det i så fall till? Vad spelar den nya tekniken för roll? Och kan internationella trender påverka hur partier väljer sina ledare?Medverkande: Nicholas Aylott, programchef på UI:s Europaprogram.Amna Handzic, programsamordnare vid UI:s Europaprogram.Programledare och redaktör: Jonas Löfvenberg