Utblick

I många år rådde en uppfattning i väst om att så länge vi handlade med Kina, så landets ekonomi kunde växa och förbättra tillvaron för alla kineser, så skulle Kina var en partner och allierad. Man trodde att Kina inte var särskilt intresserat av att ta plats på den globala politiska arenan, utan att man bara ville bygga upp sitt lands välstånd. Men nu har Kinas makt och ekonomiska inflytande blivit ett problem tycker väst. Det talas om behovet att frikoppla sig från Kina, om att Kina är USA:s stora motpol i det globala maktspelet och hur Kina själva vill bestämma reglerna för hur internationell politik kan föras. Men när blev det så här, märkte ingen när Kina satte sina hullingar in världsekonomin? Har västs arroganta övertro på sin egen förträfflighet spelat Kina i händerna? Och när i historien börjar den här historien?Medverkande: Perry Johansson, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om KinaRedaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Innan Nazi-Tyskland vände sina vapen mot Sovjetunionen var Hitler och Stalin överens om hur de skulle dela upp Polen och Östeuropa mellan sig. Då sågs den polska officerskåren och den polska intelligentsian som ett problem av den röda ockupationsmakten och dess politbyrå. Det ledde till ett massmord i samma storleksordning som de allierades brandbombning av Dresden. I dag har händelsen åter blivit en del av den ryska regimens propaganda, där man avsäger sig all skuld för massmordet och skyller det på nazisterna. Men varför är det så viktigt för Ryssland att skriva om historien? Och vad spelar det för roll för fred och demokrati i Europa?Medverkande: Martin Kragh, biträdande chef för Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier, seniorforskare vid UI.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Den 1 juli tar Ungern över ordförandeskapet i EU:s ministerråd under valspråket "Make Europe great again". Det kanske inte är så förvånade eftersom Ungerns premiärminister, den ultranationalistiska, högerpopulistiska och EU-skeptiske Victor Orbán har en nära relation till Donald Trump. Men det kan ge en föraning om vilken typ av politik som Ungern tänker driva som ordförandeland och väcker frågor: Vad kommer hända med klimatpolitiken? Vad kommer hända med stödet till Ukraina och relationen till Ryssland? Och hur kommer ordförandeskapet påverka den Europeiska gemenskapen?Medverkande, på plats i Amedalen: Teresa Küchler, Svenska Dagbladets medarbetare i Bryssel, som bevakar Frankrike, Spanien, och EU-politik.Nicholas Aylott, programchef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Välkommen tillbaka till Utblick!Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergIntrot till det här avsnittet har ändrats på grund av en felsägning i tidigare version.

Nu har européerna lagt sina röster i EU-valet. Precis som prognosen visade vann den nationalistiska högern mark, krafter som i vissa fall vill montera ner det europeiska projektet. Samtidigt härjar ett krig på gränsen till EU och flera år av kriser som avlöst varandra har blottat svagheter i unionen. Så har valet gjort EU starkare eller svagare? Hur kommer det nya parlamentet hantera frågor som säkerhet, migration och ekonomisk självständighet? Och vad är vägen framåt för Europa?Medverkande:Göran von Sydow, direktör och chef för Svenska institutet för europapolitska studier, Sieps.Sofie Blombäck, universitetslektor vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap vid Mittuniversitet.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergKlippning: Gustaf OlssonDet här avsnittet av Utblick är producerat i samarbete med Sieps podcast.

Inklämt mellan ett antal Natoländer, med en gräns mot Ryssland och en mot Ukraina. Och som en rysk lydstat är det Putins kil i det europeiska murverket. Men trots att förtrycket bara ökar så finns det krafter som försöker göra motstånd, som strävar efter ett fritt och demokratiskt Belarus – ett som inte lånar sitt territorium till sin grannes kärnvapen och invasionstrupper. Vad är vägen framåt? Går det att få slut på en 30 år gammal diktatur? Går det att vrida sig ur Rysslands grepp? Och vad spelar Belarus framtid för roll för Europa?Medverkande:Emy Wängborg, analytiker och projektledare vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.Stefan Ingvarsson, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Israels svar på Hamas terrorattack den 7 oktober har hittills krävt tusentals människors liv och ödelagt större delen av Gaza. 80 procent av befolkningen är nu internflyktingar med brist på vatten, mat, elektricitet och andra förnödenheter. Men vad är det egentligen för resultat man vill uppnå med all denna död och förstörelse? Förstod inte Hamas ledare hur Israel skulle reagera? Och kan Israel eller Hamas nå några önskade resultat överhuvudtaget?Medverkande:Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.Isabell Schierenbeck, vikarierande forskningsledare på Utrikespolitiska institutet och professor vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg 

Efter många års kamp mot rasåtskillnadssystemet apartheid, och för rättvisa och jämlikhet, höll Sydafrika sitt första demokratiska val 1994. Det var en seger för rättvisa över förtryck, för försoning över hämnd, och för hopp över hopplöshet. Men efter årtionden av korruption och vanstyre är landet i kris. Med enorm ojämlikhet, utbrett våld och annan kriminalitet och ett elnät i förfall. Och nu stundar ett val som också ser ut att bli historiskt.Så hur hamnade vi här? Och hur ser Sydafrikas väg ut framåt?Medverkande:Görrel Espelund, journalist som i många år bott i Sydafrika och som ansvarar för bevakningen av landet för UI:s publikation Landguiden.Magnus Walan, senior policyrådgivare på biståndsorganisationen Diakonia med lång erfarenhet av arbete i Sydafrika och i den svenska antiapartheidrörelsen.Programledare och redaktör: Ola WesterbergRedaktör: Jonas Löfvenberg

Vindkraft, elfordon och batterier – nästan alla industrier i Europa knutna till den gröna omställningen är beroende av kinesiska mineraler, material och komponenter. Samtidigt tävlar västerländska företag mot statsstödda kinesiska företag, som spelar efter helt andra regler, där Kinas hårdföra handelspolitik och statliga kontroll ger stora konkurrensfördelar. Så kan europeiska teknik- och fordonsföretag överleva i ett sådant underläge? Vad händer med säkerheten när vi blir beroende av kinesisk teknik? Och går det på något sätt att göra sig fri från detta beroende?Medverkande: Patrik Tingvall, chefsekonom på Kommerskollegium.Karl Lallerstedt, försteanalytiker vid Totalförsvarets försvarets forskningsinstitut, FOI. Helena Löfgren, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om Kina.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Supervalåret 2024 står flera traditionella högerpartier inför ett dilemma, både på hemmaplan och på EU-nivå: nämligen att sammabeta med radikala och nationalistiska krafter eller ej. Med andra ord, att snabbt tillskansa sig en majoritet för att kunna genomföra sin politik, eller att hålla på sina principer och slå vakt om rättigheter och system som de på högerns ytterkant vill montera ner. Men hur hanterar högern i olika länder detta dilemma? Vad har det för bäring på kommande val? Och vad händer med demokratin om nationalister och högerradikaler får sätta agendan?Medverkande i studion: Ann-Cathrine Jungar, lektor och docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, som forskar om populistiskt högerradikala partier i Norden och Europa.Nicholas Aylott, programchef på Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Medverkande i inslag: Sanna Salo, forskare vid finska Utrikespolitiska institutet, FIIARedaktör och programledare: Jonas Löfvenberg