Share

cover art for Belarus i Europa – förtryck, kultur och kamp för demokrati

Utblick

Belarus i Europa – förtryck, kultur och kamp för demokrati

Ep. 89

Inklämt mellan ett antal Natoländer, med en gräns mot Ryssland och en mot Ukraina. 

Och som en rysk lydstat är det Putins kil i det europeiska murverket. Men trots att förtrycket bara ökar så finns det krafter som försöker göra motstånd, som strävar efter ett fritt och demokratiskt Belarus – ett som inte lånar sitt territorium till sin grannes kärnvapen och invasionstrupper. Vad är vägen framåt? Går det att få slut på en 30 år gammal diktatur? Går det att vrida sig ur Rysslands grepp? Och vad spelar Belarus framtid för roll för Europa?


Medverkande:

Emy Wängborg, analytiker och projektledare vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.

Stefan Ingvarsson, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.


Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

More episodes

View all episodes

  • 92. Historiemissbruk – När Ryssland gör historien till ett vapen

    37:30
    Innan Nazi-Tyskland vände sina vapen mot Sovjetunionen var Hitler och Stalin överens om hur de skulle dela upp Polen och Östeuropa mellan sig. Då sågs den polska officerskåren och den polska intelligentsian som ett problem av den röda ockupationsmakten och dess politbyrå. Det ledde till ett massmord i samma storleksordning som de allierades brandbombning av Dresden. I dag har händelsen åter blivit en del av den ryska regimens propaganda, där man avsäger sig all skuld för massmordet och skyller det på nazisterna. Men varför är det så viktigt för Ryssland att skriva om historien? Och vad spelar det för roll för fred och demokrati i Europa?Medverkande: Martin Kragh, biträdande chef för Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier, seniorforskare vid UI.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
  • 91. ”Make Europe great again” – Ungern, Orbán och ordförandeskapet

    39:35
    Den 1 juli tar Ungern över ordförandeskapet i EU:s ministerråd under valspråket "Make Europe great again". Det kanske inte är så förvånade eftersom Ungerns premiärminister, den ultranationalistiska, högerpopulistiska och EU-skeptiske Victor Orbán har en nära relation till Donald Trump. Men det kan ge en föraning om vilken typ av politik som Ungern tänker driva som ordförandeland och väcker frågor: Vad kommer hända med klimatpolitiken? Vad kommer hända med stödet till Ukraina och relationen till Ryssland? Och hur kommer ordförandeskapet påverka den Europeiska gemenskapen?Medverkande, på plats i Amedalen: Teresa Küchler, Svenska Dagbladets medarbetare i Bryssel, som bevakar Frankrike, Spanien, och EU-politik.Nicholas Aylott, programchef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Välkommen tillbaka till Utblick!Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergIntrot till det här avsnittet har ändrats på grund av en felsägning i tidigare version.
  • 90. EU-valet 2024 – så gick det

    59:37
    Nu har européerna lagt sina röster i EU-valet. Precis som prognosen visade vann den nationalistiska högern mark, krafter som i vissa fall vill montera ner det europeiska projektet. Samtidigt härjar ett krig på gränsen till EU och flera år av kriser som avlöst varandra har blottat svagheter i unionen. Så har valet gjort EU starkare eller svagare? Hur kommer det nya parlamentet hantera frågor som säkerhet, migration och ekonomisk självständighet? Och vad är vägen framåt för Europa?Medverkande:Göran von Sydow, direktör och chef för Svenska institutet för europapolitska studier, Sieps.Sofie Blombäck, universitetslektor vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap vid Mittuniversitet.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergKlippning: Gustaf OlssonDet här avsnittet av Utblick är producerat i samarbete med Sieps podcast.
  • 88. Förstörelse och död i Gaza – vad är slutmålet?

    49:11
    Israels svar på Hamas terrorattack den 7 oktober har hittills krävt tusentals människors liv och ödelagt större delen av Gaza. 80 procent av befolkningen är nu internflyktingar med brist på vatten, mat, elektricitet och andra förnödenheter. Men vad är det egentligen för resultat man vill uppnå med all denna död och förstörelse? Förstod inte Hamas ledare hur Israel skulle reagera? Och kan Israel eller Hamas nå några önskade resultat överhuvudtaget?Medverkande:Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.Isabell Schierenbeck, vikarierande forskningsledare på Utrikespolitiska institutet och professor vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg 
  • 87. Sydafrika – kris och korruption efter 30 år av demokrati

    47:40
    Efter många års kamp mot rasåtskillnadssystemet apartheid, och för rättvisa och jämlikhet, höll Sydafrika sitt första demokratiska val 1994. Det var en seger för rättvisa över förtryck, för försoning över hämnd, och för hopp över hopplöshet. Men efter årtionden av korruption och vanstyre är landet i kris. Med enorm ojämlikhet, utbrett våld och annan kriminalitet och ett elnät i förfall. Och nu stundar ett val som också ser ut att bli historiskt.Så hur hamnade vi här? Och hur ser Sydafrikas väg ut framåt?Medverkande:Görrel Espelund, journalist som i många år bott i Sydafrika och som ansvarar för bevakningen av landet för UI:s publikation Landguiden.Magnus Walan, senior policyrådgivare på biståndsorganisationen Diakonia med lång erfarenhet av arbete i Sydafrika och i den svenska antiapartheidrörelsen.Programledare och redaktör: Ola WesterbergRedaktör: Jonas Löfvenberg
  • 86. Kina som konkurrent – frikoppling och ekonomisk säkerhet

    54:31
    Vindkraft, elfordon och batterier – nästan alla industrier i Europa knutna till den gröna omställningen är beroende av kinesiska mineraler, material och komponenter. Samtidigt tävlar västerländska företag mot statsstödda kinesiska företag, som spelar efter helt andra regler, där Kinas hårdföra handelspolitik och statliga kontroll ger stora konkurrensfördelar. Så kan europeiska teknik- och fordonsföretag överleva i ett sådant underläge? Vad händer med säkerheten när vi blir beroende av kinesisk teknik? Och går det på något sätt att göra sig fri från detta beroende?Medverkande: Patrik Tingvall, chefsekonom på Kommerskollegium.Karl Lallerstedt, försteanalytiker vid Totalförsvarets försvarets forskningsinstitut, FOI. Helena Löfgren, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om Kina.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
  • 85. Högerns dilemma – kompromisser, makt och radikalism

    59:52
    Supervalåret 2024 står flera traditionella högerpartier inför ett dilemma, både på hemmaplan och på EU-nivå: nämligen att sammabeta med radikala och nationalistiska krafter eller ej. Med andra ord, att snabbt tillskansa sig en majoritet för att kunna genomföra sin politik, eller att hålla på sina principer och slå vakt om rättigheter och system som de på högerns ytterkant vill montera ner. Men hur hanterar högern i olika länder detta dilemma? Vad har det för bäring på kommande val? Och vad händer med demokratin om nationalister och högerradikaler får sätta agendan?Medverkande i studion: Ann-Cathrine Jungar, lektor och docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, som forskar om populistiskt högerradikala partier i Norden och Europa.Nicholas Aylott, programchef på Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Medverkande i inslag: Sanna Salo, forskare vid finska Utrikespolitiska institutet, FIIARedaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
  • Utblick Extra – Interview with Sanna Salo

    17:58
    The radical right is gaining power, in Europe and in the world, and more mainstream rightwing parties are confronted with a choice: Do they reject cooperation with radicals as a matter of principle, or do they collaborate with them to advance their policy agenda. In this episode of Utblick Extra we talk to Sanna Salo, researcher at the Finnish Institute of International Affairs, who has studied this topic.  Participating: Samma Salo, researcher at FIIA Editor and host: Jonas Löfvenberg