Svenska Snillen

För drygt tio år sedan började vattenreningsdunken Solvatten att serietillverkas. Nu ger den rent vatten till cirka 600 000 människor i utvecklingsländer. Petra Wadström är innovatören bakom uppfinningen, som bara behöver solenergi för att fungera. Solvattendunken tillverkas på en fabrik i Skåne och delas ut till fattiga människor på landsbygden i utvecklingsländer i samarbete med hjälporganisationer som till exempel UNHCR, Plan International och Childfund. Ungefär 110 00 dunkar är i användning i över 40 länder.  I poddserien Svenska Snillen, som görs av Ny Teknik i samarbete med Sveriges Ingenjörer, berättar Petra Wadström om vad som ledde fram till innovationen – varför blev det just hon som utvecklade innovationen? Hon berättar också om vägen från idé till färdig produkt och hur innovationen har tagit sig ut i världen, till platser där den behövs som bäst.I avsnittet intervjuas också Julia Schalk på organisationen Water Aid, om behovet av rent vatten i världen.Svenska Snillen är en podcast som lyfter fram svenska ingenjörer och uppfinnare, vars innovationer bryter ny mark. Vi berättar om de ambitiösa rebellerna som vågar gå sin egen väg med en idé som förändrar branscher, vårt samhälle och vår vardag.Reporter: Linda Nohrstedt, Ny Teknik.Kontakt med Ny Teknik: redaktionen@nyteknik.se

I avsnittet möter vi Elina Berglund Scherwitzl, vd och medgrundare av preventivmedelsappen Natural Cycles. Ursprungsidén till Natural Cycles föddes när partikelfysikern Elina själv letade efter ett effektivt och mer naturligt alterntiv till hormonella preventivmedel.  I avsnittet berättar Elina om sin tid som forskare på Cern där hon var med och upptäckte Higgs-partikeln 2012, hur synen på femtech, alltså teknik som fokuserar på kvinnors hälsa, har förändrats under det senaste decenniet och hur det kändes att hamna mitt i en mediestorm när Natural Cycles-appen anmäldes till Läkemedelsverket.   

Tack vare innovatören Tomas Fabo har miljontals patienter sluppit att plågas för att sår fastnar i förband. Hans tidigare arbetsgivare Mölnlycke har under åren sålt fler än fyra miljarder så kallade Safetac-förband baserade på hans innovation, ett mjukt silikonmaterial som fäster mot huden men inte i sår.Tomas Fabo labbade med sönderklippta strumpbyxor och kladdiga geler hemma i köket – och lade grunden till en stor internationell försäljningsframgång för Mölnlycke. I Ny Tekniks podcastserie Svenska snillen, som görs i samarbete med Sveriges Ingenjörer, berättar Tomas Fabo hur han lotsade sina smärtfria sårförband från idé till succé.

Den här gången befinner vi oss högt upp, med utsikt över Västra hamen i Malmö, för att träffa Emil Eifrém, vd och medgrundare av grafdatabasbolaget Neo4J.Neo4J föddes ur ett behov av en helt ny typ av databaser, databaser som på ett mer visuellt och kraftfullt sätt kunde visa hur data hänger samman i stora nätverk – något som traditionella relationsdatabaser inte var särskilt bra på.Neo4J stog snabbt sina första steg från Sverige ut i världen, och har storkunder som Ebay, IBM och HP, samt investerare som Google.I avsnittet berättar Emil om den första svåra tiden som startupgrundare, hur det var att tacka nej när ett av världens största techbolag ville köpa Neo4J – och hur Silion Valley, där Emil bodde i flera år, har förändrats.Medverkar gör även David Sonnek, vd för Wallenbergs stiftelse Navigare Ventures, som ger sin analys kring varför Neo4J lyckats internationellt, tillsammans med bolag som Spotify, Izettle och Klarna.

Curl är namnet på ett svenskt verktyg för överföring av filer mellan datorer, mobiler – ja, praktiskt taget alla olika typer av enheter som är uppkopplade. Det återfinns i miljontals efter miljontals uppkopplade prylar världen över. – Det finns nästan inget stopp. Glödlampor, pendeltåg, helikoptrar, tvättmaskiner, bilar ... En av mina favoritpunkter är att Nasa använde Curl för att landa på Mars. Det är otroligt häftigt, säger Daniel Stenberg, programmeraren bakom Curl samt tidigare Polhemspristagare.I Ny Tekniks podcastserie Svenska snillen, som görs i samarbete med Sveriges Ingenjörer, berättar Daniel Stenberg om hur idén till Curl föddes, och hur verktyget sedan har spritts.Verktyget skrevs på 1990-talet och ursprungligen avsett för en valutaväxlare. Efter en några år tröttnade Daniel Stenberg på valutväxlaren, men fastnade för utvecklingen av ny teknik för internetöverföring. 1998 lanserades programmet Curl, som tack vare – eller på grund av – sitt upplägg med öppen källkod snabbt fick spridning världen över. I dag, 25 år senare, driver Daniel Stenberg den fortsatta utvecklingen av Curl som ett open source-projekt hemifrån i ett villaområde strax söder om Stockholm. 2017 tilldelades Daniel Stenberg Polhemspriset av Sveriges Ingenjörer.För kontakt med Ny Teknik: redaktionen@nyteknik.se

Hon började sin yrkesbana som kopiatorreparatör men sadlade om och blev en av världens ledande trafiksäkerhetsforskare. Astrid Linder, professor i trafiksäkerhet på VTI, är skaparen bakom en kvinnlig krockdocka. Nu är den klar, och presenteras i maj 2023.I det här avsnittet av poddserien Svenska snillen är vi hos Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, mitt i fordonsklustret på Lindholmen i Göteborg.Det kan tyckas märkligt att reglerna fortfarande bara kräver att bilar krocktestas med en krockdocka som representerar en typisk man – trots att kvinnor löper högre risk att skadas vid jämförbara olyckssituationer.Trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder har vigt en stor del av sitt yrkesverksamma liv åt att undersöka hur bland annat kvinnor drabbas vid trafikolyckor – och hon ligger även bakom världens första kvinnliga krockdocka.Men hur kom det sig att reparatören av kopieringsmaskiner tog steget till att bli en av världens ledande trafiksäkerhetsforskare? Hur fick hon idén att ta fram den kvinnliga krockdockan? När tror hon att det blir krav på att använda även kvinnliga krockdockor vid testning? Och vilken bil kör hon själv?Det här är några av frågorna som vi söker svar på i detta avsnitt av Svenska snillen.