Share

Svenska Snillen
Astrid Linder har skapat den kvinnliga krockdockan â âVi Ă€r vid den tidpunkten i historienâ
Hon började sin yrkesbana som kopiatorreparatör men sadlade om och blev en av vÀrldens ledande trafiksÀkerhetsforskare. Astrid Linder, professor i trafiksÀkerhet pÄ VTI, Àr skaparen bakom en kvinnlig krockdocka. Nu Àr den klar, och presenteras i maj 2023.
I det hÀr avsnittet av poddserien Svenska snillen Àr vi hos Statens vÀg- och transportforskningsinstitut, VTI, mitt i fordonsklustret pÄ Lindholmen i Göteborg.
Det kan tyckas mĂ€rkligt att reglerna fortfarande bara krĂ€ver att bilar krocktestas med en krockdocka som representerar en typisk man â trots att kvinnor löper högre risk att skadas vid jĂ€mförbara olyckssituationer.
TrafiksĂ€kerhetsforskaren Astrid Linder har vigt en stor del av sitt yrkesverksamma liv Ă„t att undersöka hur bland annat kvinnor drabbas vid trafikolyckor â och hon ligger Ă€ven bakom vĂ€rldens första kvinnliga krockdocka.
Men hur kom det sig att reparatören av kopieringsmaskiner tog steget till att bli en av vÀrldens ledande trafiksÀkerhetsforskare? Hur fick hon idén att ta fram den kvinnliga krockdockan? NÀr tror hon att det blir krav pÄ att anvÀnda Àven kvinnliga krockdockor vid testning? Och vilken bil kör hon sjÀlv?
Det hÀr Àr nÄgra av frÄgorna som vi söker svar pÄ i detta avsnitt av Svenska snillen.
More episodes
View all episodes
9. Christopher Ahlberg och Staffan Truvés bolag skyddar vÀrlden mot cyberattacker
56:50||Season 1, Ep. 9FrĂ„n en idĂ© som uppstod pĂ„ ett löpband till ett internationellt underrĂ€ttelseföretag. Recorded Future samlar in och analyserar data frĂ„n internet för att i realtid kunna upptĂ€cka oroligheter och cyberangrepp.De har över 1 700 kunder i 75 lĂ€nder.I poddserien Svenska Snillen berĂ€ttar Christopher Ahlberg och Staffan TruvĂ© om det numera internationella storbolaget och dess roll i vĂ€rlden. De bĂ„da grundarna Ă€r ocksĂ„ mottagare av Polhemspriset 2023, Sveriges största ingenjörspris. Polhemspriset har delats ut sedan 1878, delas ut av stiftelsen Polhemspriset och administreras av Sveriges Ingenjörer.Poddserien Svenska Snillen görs av Ny Teknik i samarbete med Sveriges Ingenjörer. Serien lyfter fram svenska ingenjörer och uppfinnare, vars innovationer bryter ny mark. Vi berĂ€ttar om de ambitiösa rebellerna som vĂ„gar gĂ„ sin egen vĂ€g med en idĂ© som förĂ€ndrar branscher, vĂ„rt samhĂ€lle och vĂ„r vardag.Reporter: Bill Burrau, Ny Teknik.Vill du komma i kontakt med Ny Tekniks redaktion? Mejla till: redaktionen@nyteknik.se8. Petra Wadströms uppfinning ger rent vatten till över en halv miljon mĂ€nniskor â med solenergi
57:03||Season 1, Ep. 8För drygt tio Ă„r sedan började vattenreningsdunken Solvatten att serietillverkas. Nu ger den rent vatten till cirka 600 000 mĂ€nniskor i utvecklingslĂ€nder. Petra Wadström Ă€r innovatören bakom uppfinningen, som bara behöver solenergi för att fungera. Solvattendunken tillverkas pĂ„ en fabrik i SkĂ„ne och delas ut till fattiga mĂ€nniskor pĂ„ landsbygden i utvecklingslĂ€nder i samarbete med hjĂ€lporganisationer som till exempel UNHCR, Plan International och Childfund. UngefĂ€r 110 00 dunkar Ă€r i anvĂ€ndning i över 40 lĂ€nder. I poddserien Svenska Snillen, som görs av Ny Teknik i samarbete med Sveriges Ingenjörer, berĂ€ttar Petra Wadström om vad som ledde fram till innovationen â varför blev det just hon som utvecklade innovationen? Hon berĂ€ttar ocksĂ„ om vĂ€gen frĂ„n idĂ© till fĂ€rdig produkt och hur innovationen har tagit sig ut i vĂ€rlden, till platser dĂ€r den behövs som bĂ€st.I avsnittet intervjuas ocksĂ„ Julia Schalk pĂ„ organisationen Water Aid, om behovet av rent vatten i vĂ€rlden.Svenska Snillen Ă€r en podcast som lyfter fram svenska ingenjörer och uppfinnare, vars innovationer bryter ny mark. Vi berĂ€ttar om de ambitiösa rebellerna som vĂ„gar gĂ„ sin egen vĂ€g med en idĂ© som förĂ€ndrar branscher, vĂ„rt samhĂ€lle och vĂ„r vardag.Reporter: Linda Nohrstedt, Ny Teknik.Kontakt med Ny Teknik: redaktionen@nyteknik.se7. Elina Berglund Scherwitzl blev pionjĂ€r inom femtech â nu följer jĂ€ttarna efter
45:20||Season 1, Ep. 7I avsnittet möter vi Elina Berglund Scherwitzl, vd och medgrundare av preventivmedelsappen Natural Cycles. UrsprungsidĂ©n till Natural Cycles föddes nĂ€r partikelfysikern Elina sjĂ€lv letade efter ett effektivt och mer naturligt alterntiv till hormonella preventivmedel. I avsnittet berĂ€ttar Elina om sin tid som forskare pĂ„ Cern dĂ€r hon var med och upptĂ€ckte Higgs-partikeln 2012, hur synen pĂ„ femtech, alltsĂ„ teknik som fokuserar pĂ„ kvinnors hĂ€lsa, har förĂ€ndrats under det senaste decenniet och hur det kĂ€ndes att hamna mitt i en mediestorm nĂ€r Natural Cycles-appen anmĂ€ldes till LĂ€kemedelsverket.6. Tomas Fabos smĂ€rtfria förband blev Mölnlyckes miljardsuccĂ© â startade i köket
01:22:25||Season 1, Ep. 6Tack vare innovatören Tomas Fabo har miljontals patienter sluppit att plĂ„gas för att sĂ„r fastnar i förband. Hans tidigare arbetsgivare Mölnlycke har under Ă„ren sĂ„lt fler Ă€n fyra miljarder sĂ„ kallade Safetac-förband baserade pĂ„ hans innovation, ett mjukt silikonmaterial som fĂ€ster mot huden men inte i sĂ„r.Tomas Fabo labbade med sönderklippta strumpbyxor och kladdiga geler hemma i köket â och lade grunden till en stor internationell försĂ€ljningsframgĂ„ng för Mölnlycke. I Ny Tekniks podcastserie Svenska snillen, som görs i samarbete med Sveriges Ingenjörer, berĂ€ttar Tomas Fabo hur han lotsade sina smĂ€rtfria sĂ„rförband frĂ„n idĂ© till succĂ©.5. Emil EifrĂ©m skapade grafdatabas-bolaget Neo4j som vĂ€rldens techjĂ€ttar inte kan fĂ„ nog av
58:31||Season 1, Ep. 5Den hĂ€r gĂ„ngen befinner vi oss högt upp, med utsikt över VĂ€stra hamen i Malmö, för att trĂ€ffa Emil EifrĂ©m, vd och medgrundare av grafdatabasbolaget Neo4J.Neo4J föddes ur ett behov av en helt ny typ av databaser, databaser som pĂ„ ett mer visuellt och kraftfullt sĂ€tt kunde visa hur data hĂ€nger samman i stora nĂ€tverk â nĂ„got som traditionella relationsdatabaser inte var sĂ€rskilt bra pĂ„.Neo4J stog snabbt sina första steg frĂ„n Sverige ut i vĂ€rlden, och har storkunder som Ebay, IBM och HP, samt investerare som Google.I avsnittet berĂ€ttar Emil om den första svĂ„ra tiden som startupgrundare, hur det var att tacka nej nĂ€r ett av vĂ€rldens största techbolag ville köpa Neo4J â och hur Silion Valley, dĂ€r Emil bodde i flera Ă„r, har förĂ€ndrats.Medverkar gör Ă€ven David Sonnek, vd för Wallenbergs stiftelse Navigare Ventures, som ger sin analys kring varför Neo4J lyckats internationellt, tillsammans med bolag som Spotify, Izettle och Klarna.4. Daniel Stenberg skapade verktyget Curl som finns i uppkopplade prylar vĂ€rlden över â och hjĂ€lpte Nasa att landa pĂ„ Mars
58:35||Season 1, Ep. 4Curl Ă€r namnet pĂ„ ett svenskt verktyg för överföring av filer mellan datorer, mobiler â ja, praktiskt taget alla olika typer av enheter som Ă€r uppkopplade. Det Ă„terfinns i miljontals efter miljontals uppkopplade prylar vĂ€rlden över. â Det finns nĂ€stan inget stopp. Glödlampor, pendeltĂ„g, helikoptrar, tvĂ€ttmaskiner, bilar ... En av mina favoritpunkter Ă€r att Nasa anvĂ€nde Curl för att landa pĂ„ Mars. Det Ă€r otroligt hĂ€ftigt, sĂ€ger Daniel Stenberg, programmeraren bakom Curl samt tidigare Polhemspristagare.I Ny Tekniks podcastserie Svenska snillen, som görs i samarbete med Sveriges Ingenjörer, berĂ€ttar Daniel Stenberg om hur idĂ©n till Curl föddes, och hur verktyget sedan har spritts.Verktyget skrevs pĂ„ 1990-talet och ursprungligen avsett för en valutavĂ€xlare. Efter en nĂ„gra Ă„r tröttnade Daniel Stenberg pĂ„ valutvĂ€xlaren, men fastnade för utvecklingen av ny teknik för internetöverföring. 1998 lanserades programmet Curl, som tack vare â eller pĂ„ grund av â sitt upplĂ€gg med öppen kĂ€llkod snabbt fick spridning vĂ€rlden över. I dag, 25 Ă„r senare, driver Daniel Stenberg den fortsatta utvecklingen av Curl som ett open source-projekt hemifrĂ„n i ett villaomrĂ„de strax söder om Stockholm. 2017 tilldelades Daniel Stenberg Polhemspriset av Sveriges Ingenjörer.För kontakt med Ny Teknik: redaktionen@nyteknik.se2. SĂ„ gick det till nĂ€r Anders och Klara Forslund pĂ„ Heart Aerospace övergav planerna pĂ„ ett renodlat elflygplan
01:03:45||Season 1, Ep. 2Den hĂ€r gĂ„ngen Ă€r Svenska Snillen pĂ„ plats pĂ„ SĂ€ve flygplats utanför Göteborg.Ăr det hĂ€r vi ser starten pĂ„ en ny flygindustri? En eldriven flygindustri?Ja det Ă€r i alla fall vad ingenjören och flygfantasten Anders Forslund och hans fru Klara försöker Ă„stadkomma med Heart Aerospace. Ett projekt som i dag har 150 anstĂ€llda och som har fĂ„tt in flera tunga investerare och förbokningar pĂ„ flygplan som ska vara i drift 2028.Hur uppstod iden till Heart Aerospace?Hur gĂ„r det till att utveckla ett nytt flygplan steg för steg, frĂ„n idĂ©, till ritningar till tillverkning och till kommersiell drift?Vilka tankevurpor har Anders, Klara och teamet gjort fram till idag?Varför skrotades planerna pĂ„ ett renodlat elflygplan?Vilka Ă€r de viktigaste frĂ„getecknen som mĂ„ste rĂ€tas ut för att vi ska fĂ„ upp tusentals eldrivna flygplan i luften under kommande 20 Ă„r?Det hĂ€r och mycket mer diskuterar vi i avsnittet. Vi fĂ„r Ă€ven höra vad som krĂ€vs pĂ„ marken för att elflyget ska fungera pĂ„ svenska flygplatser. Svaren och tankarna om just den delen fĂ„r vi frĂ„n Hampus Alfredsson som Ă€r Forskare pĂ„ Rises avdelning Mobilitet och System, enhet Elektromobilitet.1. Staffan Gestrelius - Innovationen som fick jĂ€ttarna att skaka och företagen att fatta bĂ€ttre beslut.
49:08||Season 1, Ep. 1Det hĂ€r avsnittet Ă€r en berĂ€ttelse om hur tvĂ„ vĂ„ghalsiga personer lĂ€mnade toppjobb pĂ„ Astra och Tetra Pak för att lĂ€gga grunden till ett av Sveriges mest framgĂ„ngsrika mjukvaruföretag. Allt startade 1993. DĂ„ var Bill Clinton President i USA, Carl Bildt svensk statsminister, radiokanalen P4 startar, ett Jas-plan störtar vid en flyguppvisning i Stockholm, Saab presenterar modellen 900 som ska rĂ€dda verksamheten, IFK Göteborg vinner Allsvenskan, 8 procent av Svenskarna har skaffat en mobiltelefon och Windows 3.11 det hetaste som fanns inom techomrĂ„det.Professor Staffan Gestrelius har tröttnat pĂ„ att samla in data och skriva ut oĂ€ndliga mĂ€ngder med rapporter pĂ„ Astra. Han har en idĂ© om att man borde kunna samla in data frĂ„n olika kĂ€llor och lĂ€sa rapporter och göra analyser direkt pĂ„ skĂ€rmen. ParhĂ€sten Björn Berg tycker att det hĂ€r lĂ„ter briljant och Ă€r den som snabbt ser en internationell potential. Tillsammans startar de företag Qlicktech. FrĂ„n start Ă€r deras idĂ©er för avancerade för tidens datorkapacitet men teknikutvecklingen med snabbare processorer, stĂ€ndig ökning av datorernas minneskapacitet, utvecklingen av internet, molntjĂ€nster och mobilitet spelar företagets utveckling i hĂ€nderna.Svenska snillen har trĂ€ffat Staffan Gestrelius som hĂ€r berĂ€ttar historien om hur Qlik blev ett av vĂ€rldens frĂ€msta mjukvarföretag inom sin genre â business intelligence och smart dataanalys. Vi fĂ„r Ă€ven höra orsakerna bakom hans avhopp tidigt 2000-tal, hur han ser pĂ„ sina eftertrĂ€dare som lyckats ta företaget till en stark internationell position. Varför han behöll sina aktier i Qlik samtidigt som han startade upp sitt nĂ€sta företag Capish med en idĂ© att utveckla Ă€nnu mer avancerad dataanalys.