SMHI-podden

Ett avsnitt om hur Sveriges unikt sjörika landskap bidrar till rening av kväve från avloppsvatten. Professor Arheimer berättar om när Sverige stämdes av EU för att vi räknar med sjöarnas naturliga rening i rapporteringen, och hur Sverige sedan vunnit i domstolen. Hydrolog-Niclas berättar om hur han lurat sin familj att intressera sig för sjöars omsättningstid genom ett badprojekt. Veta mer?Vill du göra en liknande badkarta som Niclas? Data finns här.Rapport där professor Arheimer beskriver den naturliga reningen i svenska sjöar finns här. SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se 

Både sommaren 2016 och 2018 drabbades Sverige av torka och vattenbrist. I det här avsnittet får vi berättat av SMHIs hydrologer hur Sverige påverkades. Hydrolog-Niclas berättar hur tankbilar med vatten fick köra dygnet runt till Öland under den mest kritiska perioden under 2016, och om jordbrukets tuffa år 2018. SMHIs mest erfarna hydrolog Göran Lindström (arbetat 39 år på SMHI!) sätter torkaåren i ett historiskt perspektiv. Professor Arheimer berättar om sitt nya forskningsprojekt med syfte att undersöka hur en rättvis fördelning av Sveriges vattenresurser kan se ut.OBS, Berit Arheimer säger i början att avsnittet är nummer ett i Vattensnack-serien, vilket sedan kom att ändras. Vill du veta mer?I SMHIs kunskapsbank kan du läsa mer om torka här.I SMHI-podden finns ett avsnitt av torka generellt, det kan du lyssna på här.Statistiken för slakt av djur som nämns baseras på Jordbruksverkets rapport om animalieproduktion 2018, och finns att läsa här.Göran Lindströms rapport om åtgärder för vattenbrist och torka finns att läsa här.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se 

I avsnittet avhandlas två av mänsklighetens största utmaningar: den accelererande klimatförändringen och krisen för den biologiska mångfalden. Några av Sveriges främsta experter på ämnet diskuterar bland annat om varför svenska fåglar flyttar norrut, hållbar omställning av jordbruket, globalt klimatarbete, och hur vi som människor kan leva i framtiden.Lyssna för att höra om hur vi förändrar vår planet, men också för att få hopp! För det finns lösningar som både gynnar den biologiska mångfalden och dämpar klimatförändringens effekter.Gäster i avsnittet: Markku Rummukainen (Sveriges kontaktperson för IPCC, klimatrådgivare på SMHI, professor i klimatologi på Lunds universitet), Thomas Lyrholm (Sveriges kontaktperson för IPBES, handläggare på Naturvårdsverket), Henrik Smith (professor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet) och Lena Bergström (docent vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet).SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se

Den största regnmängd som fallit över Sverige i modern tid vräkte ned över Fulufjället den 31 augusti 1997. I avsnittet ges ett vittnesmål om förödelsen av Anna Eklund, som i sin tjänst som hydrolog på SMHI åkte till platsen efter händelsen. Professor Berit Arheimer visualiserar regnmängden som föll över Fulufjället med mjölkpaket, och landar på hiskeliga 300 till 400 mjölkpaket per kvadratmeter(!). Hydrolog-Niclas drömmer om att starta en utredning (i liknande omfattning som Palme-utredningen) för att ta reda på hur mycket det egentligen regnade på Fulufjället.Veta mer?I SMHIs kunskapsbank kan du läsa mer om händelsen här.Våra hydrologer läste boken ”Regnkatastrofen på Fulufjället 1997” av Rolf Lundqvist inför inspelningen, där kan man läsa mer! SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se

Aldrig tidigare har SMHI uppmätt så mycket regn på två timmar som under skyfallet i Gävle 2021! Skyfallsprofessorn Jonas Olsson tar med oss på en rafflande historia om vad som egentligen hände den där augustinatten 2021 i Gävle. Hydrolog-Niclas beskriver hur tusentals byggnader översvämmades. Professor Arheimer beskriver vilka åtgärder som en stad kan göra för att skydda sig mot stora skyfall.Bonus i avsnittet: Vi får ta del av professor Olssons topp 3-lista över mest minnesvärda svenska skyfall.Veta mer?Uppgifterna om skador som nämns i podden är hämtade från Länsstyrelsen i Gävleborgs utredning av skyfallshändelsen, den finns att läsa här.SMHI-poddens avsnitt om den forskning som bedrivs på SMHI om skyfall, lyssna här.Läs mer om skyfallet i Gävle i SMHIs kunskapsbank här.Läs mer om statistik för skyfall i SMHIs kunskapsbank här.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se 

”Klimatförändringens påverkan på kustnära hav kan bli lika stor som all annan påfrestning sammanslaget” - det är resultatet av en studie som forskare från SMHI varit en del av, och som vi presenterar i podden! Dagens avsnitt handlar om; hur klimatförändringen påverkar havet och dess arter, temperaturrekord, och hur SMHI mäter havets förändringar. Avsnittet innehåller även en algspecial - så här besvaras allt du någonsin velat veta om alger i ett varmare klimat!Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du:Forskningsartikeln som det refereras till i avsnittet, om klimatförändringens påverkan på kustnära havFerrybox - mätningar från fartygTjänsten ”Algsituationen”SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten...

Haven har tagit upp en tredjedel av de mänskliga utsläppen av koldioxid och på så sätt minskat den potentiella uppvärmningen. Men för detta betalar havet ett pris - havet försuras. Det blir ett avsnitt om kolets kretslopp, om varför det är synd om skalbyggande arter när pH-värdet i havet sjunker och om hur SMHI mäter försurningen i de svenska haven. Dessutom: hur ofta tänker du på växtplankton? SMHIs forskare Bengt Karlson gör det varje dag och lär oss om varför de är livsviktiga - det får man inte missa!Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Havens upptag av koldioxidFerrybox - mätningar från fartygpH-förändring i havetAlkalinitetSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... 

”När man väl förstört någonting i naturen så tar det att det lång tid att återställa, och det är inte alltid det går att få tillbaka läget som var innan”, det säger Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI när hon gästar podden. Decennier av hög tillförsel av näringsämnen från källor som jordbruk och avloppsvatten har gjort att Östersjöns syrefria bottnar har brett ut sig - områden där djur och växter inte längre kan leva. Experterna i avsnittet svarar på frågor som: varför är just Östersjön så drabbat av syrefria bottnar?, hur påverkar klimatförändringen utbredningen av syrefria bottnarna?, och hur kan havsmiljön i Östersjön förbättras? Bonus i avsnittet är när vi besöker forskningsfartyget Svea, och där får lära oss om hur SMHI samlar in information om haven runt Sverige! Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Källor till övergödningInflöden till ÖstersjönSyreförhållanden i havetÖvergödningens effekterSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten...

”Vi har en klimatförändring och det finns en koppling till hur den kan påverka att vi får fler invasiva arter”, det säger Sam Fredriksson, oceanografisk forskare på SMHI när han gästar podden.Det blir ett avsnitt om hur marina arter kan följa med fartyg och spridas över jorden, hur klimatförändringen kan få de främmande arterna att trivas bättre i sin nya livsmiljö, och vad man kan göra för att minska spridningen av invasiva främmande arter. Men det här är också ett avsnitt om: varför krabbmetande barn är våra bästa medborgarforskare, hur man kan använda matematiska modeller för att beräkna spridningen av krabblarver och hur en smältande havsis i Arktis kan ge oss mer invasiva arter. Och inte minst, vem vinner kampen om maten i labbförsök: är det vår inhemska strandkrabba eller några av nykomlingarna småprickig penselkrabba och blåskrabba?Forskningsprojektet vi följer i avsnittet heter ”Handlingsplan för invasiva arter i akvatisk miljö” och vi får möta forskarna Sam Fredriksson (SMHI), Lena Granhag (Chalmers), Björn Källström (Göteborgs marinbiologiska laboratorium) och Ing-Marie Gren (SLU) som alla arbetar med projektet. Du kan läsa mer om projektet här.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten...