Share
SMHI-podden
5. Klimatforskarna: "Skyfallen blir allt kraftigare"
Season 1, Ep. 5
•
Redan nu gör klimatförändringarna att vi kan observera hur extrema väderhändelser förändras både i frekvens och intensitet. Skyfall är en av de extremer som nu ökar - och som förväntas öka än mer i en varmare värld. Redan nu leder skyfallen till stora samhällsekonomiska kostnader varje år. Peter Berg och Petter Lind forskar båda om skyfall, och i avsnittet berättar de om hur skyfallen uppstår, samt de fysikaliska processerna som gör att skyfallen ökar vid ett varmare klimat. Forskarna berättar också om hur den nya generationens klimatmodell kan beskriva skyfallen bättre, och hur viktig kunskapen är för att kunna anpassa våra samhällen efter framtidens allt kraftigare skyfall.
Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:
SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se
Vad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten...
More episodes
View all episodes
42. 42. Hållbar värld: Klimatinformation till alla
26:10||Ep. 42För att bygga motståndskraftiga samhällen krävs god information om hur klimatförändringar påverkar specifika regioner. I dagens podd gästas vi av Berit Arheimer, professor i hydrologi vid SMHI, som tar oss med på möten med kollegor från Indien och södra Afrika. De beskriver hur bristen på klimatdata försvårar deras regioners anpassning till ett förändrat klimat. Avsnittet gästas även av Frida Gyllensvärd, som berättar om SMHIs arbete med klimattjänsten Climate Information Portal, vars syfte är att ge utvecklingsländer tillgång till bra klimatinformation för att stå bättre rustade inför klimatförändringens konsekvenser.
41. 41. Hållbar värld: Varningar räddar liv
25:29||Ep. 41Tillgången till hydrologiska prognos- och varningssystem är avgörande för att skydda samhällen och liv, särskilt när extrema väderhändelser sker allt oftare och blir mer intensiva. Ett exempel på hur sådana system gör skillnad finns i Västafrika, där SMHI, i samarbete med lokala myndigheter, har varit delaktiga i utvecklingen av ett prognos- och varningssystem. I poddavsnittet berättar Jafet Andersson, som arbetat i regionen i tio år, om arbetet och hur det har lett till att tidiga varningar räddat tusentals liv i situationer där översvämningar annars kunde ha lett till katastrofala konsekvenser.
40. 40. Hållbar värld: Luftföroreningar - ett folkhälsohot
26:55||Ep. 40Visste du att cirka 7 miljoner människor globalt dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar? Och att luftföroreningar bidrar till tio gånger fler dödsfall än trafikolyckor i Sverige? I poddavsnittet pratar vi luftmiljö med Christian Asker, forskare vid SMHI. Vi får också en inblick i luftmiljön på västra Balkan, där SMHI har lång erfarenhet av att arbeta med projekt för renare luft. Hör om det ”detektivarbete” som krävs för att kartlägga vart de skadliga föroreningarna kommer ifrån, om vinterdagar då vissa städer på Balkan drabbas av skyhöga föroreningsnivåer, och om vilka åtgärder som kan göra luften renare – och räddar liv.
39. 39. Hållbar värld: Klimatutbildning i Afrika
31:08||Ep. 39Fattigare länder har svårare att anpassa sig till förändringar i klimatet, och Afrika är den kontinent som är allra mest sårbar för klimatförändringarna. För att anpassa sig till förändringarna krävs både kunskap och resurser, något som inte alltid är tillgängligt. Genom klimatkurser har SMHI bidragit till att stötta lokalt klimatarbete i 17 olika afrikanska länder. Tharcisse Ndayizigiye och Birgitta Seveborg Farrington som arbetat med kurserna, gästar avsnittet och berättar hur arbetet gått till och vilken nytta det bidragit till. I avsnittet hör vi även Enock Mwangilwa från Zambia, som efter att ha deltagit i kursen nu driver ett projekt för att utbilda skolelever om klimat och hållbar odling.
38. 38. Fenomenfredag: Vågor
13:11||Ep. 38De flesta som blickat ut över havet har nog också lyckats se vågor i olika former. Vågor bildas när det blåser, men det finns en vetenskap bakom det hela. Vad som händer mellan vinden och vattnet, vad som avgör storlek och hastighet på vågorna och hur länge vattnet kan vara vågigt efter att det slutat blåsa svarar oceanograferna Simon Pliscovaz och Oskar Åslund på i det här avsnittet av Fenomenfredag. De tar oss också med ut på en liten surfingtur! Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.
37. 37. Fenomenfredag: Regn
12:55||Ep. 37I det här avsnittet av Fenomenfredag har vi ställt regniga frågor till meteorologen Linnea Rehn Wittskog. Linnea berättar bland annat om hur regn bildas, när det regnar som mest och om det kan regna på tvären. Hon berättar också om något som låter riktigt spännande, nämligen blodregn. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.
36. 36. Fenomenfredag: Molnslöjor
09:03||Ep. 36Har du sett en halo har du troligtvis även sett molntypen som i många fall ger upphov till halos, nämligen Cirrostratus eller slöjmoln som de också kallas. I det här avsnittet berättar meteorologen Max Schildt mer om hur de ser ut, hur snabbt de rör sig och också om hur det kan vara att promenera runt i molnet. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.
35. 35. Fenomenfredag: Varför är himlen blå?
08:12||Ep. 35Har du tittat upp mot himlen och funderat på varför himlen är blå? I det här avsnittet får du svaret! Meteorologen Max Schildt berättar om att det handlar om färger och deras våglängder och att det faktiskt är en till färg som spelar in i den blå himlen. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.
34. 34. Fenomenfredag: Alger och Mareld
12:42||Ep. 34Vad är alger och ser vattnet ut som blommor när det är algblomning? I säsongspremiären av Fenomenfredag svarar oceanografen Simon Pliscovaz på frågor kring alger, algblomning och han berättar också om den mest spektakulära algblomningen av algblomningar - nämligen mareld. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.