SMHI-podden

Tillgången till hydrologiska prognos- och varningssystem är avgörande för att skydda samhällen och liv, särskilt när extrema väderhändelser sker allt oftare och blir mer intensiva. Ett exempel på hur sådana system gör skillnad finns i Västafrika, där SMHI, i samarbete med lokala myndigheter, har varit delaktiga i utvecklingen av ett prognos- och varningssystem. I poddavsnittet berättar Jafet Andersson, som arbetat i regionen i tio år, om arbetet och hur det har lett till att tidiga varningar räddat tusentals liv i situationer där översvämningar annars kunde ha lett till katastrofala konsekvenser.

Visste du att cirka 7 miljoner människor globalt dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar? Och att luftföroreningar bidrar till tio gånger fler dödsfall än trafikolyckor i Sverige? I poddavsnittet pratar vi luftmiljö med Christian Asker, forskare vid SMHI. Vi får också en inblick i luftmiljön på västra Balkan, där SMHI har lång erfarenhet av att arbeta med projekt för renare luft. Hör om det ”detektivarbete” som krävs för att kartlägga vart de skadliga föroreningarna kommer ifrån, om vinterdagar då vissa städer på Balkan drabbas av skyhöga föroreningsnivåer, och om vilka åtgärder som kan göra luften renare – och räddar liv. 

Fattigare länder har svårare att anpassa sig till förändringar i klimatet, och Afrika är den kontinent som är allra mest sårbar för klimatförändringarna. För att anpassa sig till förändringarna krävs både kunskap och resurser, något som inte alltid är tillgängligt. Genom klimatkurser har SMHI bidragit till att stötta lokalt klimatarbete i 17 olika afrikanska länder. Tharcisse Ndayizigiye och Birgitta Seveborg Farrington som arbetat med kurserna, gästar avsnittet och berättar hur arbetet gått till och vilken nytta det bidragit till. I avsnittet hör vi även Enock Mwangilwa från Zambia, som efter att ha deltagit i kursen nu driver ett projekt för att utbilda skolelever om klimat och hållbar odling.

De flesta som blickat ut över havet har nog också lyckats se vågor i olika former. Vågor bildas när det blåser, men det finns en vetenskap bakom det hela. Vad som händer mellan vinden och vattnet, vad som avgör storlek och hastighet på vågorna och hur länge vattnet kan vara vågigt efter att det slutat blåsa svarar oceanograferna Simon Pliscovaz och Oskar Åslund på i det här avsnittet av Fenomenfredag. De tar oss också med ut på en liten surfingtur! Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.

I det här avsnittet av Fenomenfredag har vi ställt regniga frågor till meteorologen Linnea Rehn Wittskog. Linnea berättar bland annat om hur regn bildas, när det regnar som mest och om det kan regna på tvären. Hon berättar också om något som låter riktigt spännande, nämligen blodregn. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.

Har du sett en halo har du troligtvis även sett molntypen som i många fall ger upphov till halos, nämligen Cirrostratus eller slöjmoln som de också kallas. I det här avsnittet berättar meteorologen Max Schildt mer om hur de ser ut, hur snabbt de rör sig och också om hur det kan vara att promenera runt i molnet. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.