Share

cover art for SMHI-podden

SMHI-podden

En podd om väder, vatten och klimat.


Latest episode

  • 79. 79. Sveriges klimathistoria: Torka - Spår av vatten i historien

    25:54||Ep. 79
    Hydrologen Ola Pettersson tar i det här avsnittet med oss till 1400-talets Söderköping och 1600-talets Södertälje. Genom två historiska händelser visar han hur vatten kan forma både landskap och samhälle. Händelserna ger perspektiv på hur människor genom tiderna har levt med, anpassat sig till och försökt kontrollera vattnet. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund.

More episodes

View all episodes

  • 74. 74. Sveriges klimathistoria: Vårfloden och klimatet

    12:42||Ep. 74
    Vårfloden uppstår när snön smälter och stora mängder vatten rinner ut i våra vattendrag. Detta är ett återkommande och viktigt inslag i Sveriges hydrologi. Men vad händer med vårfloden när vintrarna blir kortare och snön minskar? Till vår hjälp för att svara på alla frågor kring hur ett förändrat klimat påverkar vårfloden har vi hydrologen Katarina Stensen. Hon delar också med sig av en minnesvärd vårflod som kanske inte riktigt blev som hon trodde. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund.
  • 78. 78. Sveriges klimathistoria: Torka - när vattnet inte räcker till

    17:25||Ep. 78
    Torka handlar om mer än bara frånvaro av regn, och beskrivs hydrologiskt som en period med underskott av vatten i mark, vattendrag eller grundvatten. I Sverige har sådana perioder följts genom olika typer av mätningar, som vattennivåer, markfukt och flöden.Hydrologen Katarina Stensen berättar i det här avsnittet hur torka uppstår, vad som avgör hur allvarlig den blir och hur den skiljer sig från tillfälligt låga vattennivåer. Hon beskriver också hur torra perioder påverkar samhället – från jordbruk och vattenförsörjning till ökad risk för skogsbränder.Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund.
  • 77. 77. Sveriges klimathistoria: När vattnet rinner över

    12:28||Ep. 77
    Vad händer när vattnet inte längre håller sig inom sina ramar? Höga vattenflöden uppstår när stora mängder vatten rör sig genom landskapet, till exempel vid kraftig nederbörd eller snösmältning.I Sverige har flöden mätts i över hundra år, och data används idag för att förstå hur vatten rör sig och för att kunna varna vid översvämningar. Hydrologerna Maud Goltsis Nilsson och Åsa Johnsen berättar i det här avsnittet bland annat om hur höga flöden mäts, hur informationen används och om de höga flödena har blivit vanligare eller kraftigare idag.Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund.
  • 76. 76. Sveriges klimathistoria: När isen lägger sig – och försvinner

    09:35||Ep. 76
    I Sverige har vi följt tidpunkten för isläggning och islossning på sjöar under en väldigt lång tid.Hydrologen Anna Eklund förklarar i det här avsnittet om varför detta är viktigt att följa, hur ett varmare klimat förändrat tidpunkten för både isläggning och islossning, och hur denna förändring märks mer och mer i vår vardag.Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund.
  • 75. 75. Sveriges klimathistoria: Vattennivåer i sjöar

    13:06||Ep. 75
    Vad berättar sjöarnas vattennivåer om hur klimatet förändras och hur mycket styr vi människor själva?Vattennivåer i sjöar påverkas av samspelet mellan nederbörd, avdunstning, tillrinning och mänsklig reglering, och har mätts i Sverige i över hundra år. Hydrologen Anna Eklund berättar i det här avsnittet om hur långa mätserier visar hur nivåerna varierar över tid och skiljer sig mellan olika delar av landet. Hon berättar också om vad regleringen sjöar innebär för vattennivåerna. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund
  • 73. 73. SMHI-forskarens beräkningar avslöjade Tjernobylolyckan

    32:55||Ep. 73
    För 40 år sedan uppmättes förhöjda nivåer av radioaktivitet kring kärnkraftverket i Forsmark. Men det var konstigt, för där hade inget ovanligt hänt. Christer Persson, som då jobbade med luftmiljöfrågor på SMHI, tog saken i egna händer och började göra beräkningar. Ganska snabbt kunde han peka ut att källan troligen låg i sydvästra Sovjetunionen. Men Sovjet förnekade först att en olycka hänt. I det här avsnittet berättar Christer, idag pensionär, om modellen som en kollega installerat, beräkningarna som kom att bli viktiga för att världen skulle få veta vad som hänt i Tjernobyl och vad som hände sen.