Share

cover art for Re-imagine Malmö 2040

Obruten mark – samtal om social innovation

Re-imagine Malmö 2040

Season 1, Ep. 2

Hur kan vi föreställa oss Malmö 2040? Och hur kan vi skapa förutsättningar för fler att vara medskapare av vår gemensamma framtid? Ja, det var några av de frågor som ställdes vid arrangemanget "Samskapande Malmö 2040", som dagens gäst, Per-Anders Hillgren var initiativtagare till. Per-Anders är professor i interaktionsdesign vid Malmö universitet och har under de senaste tjugo åren forskat kring frågor om samskapande stadsutveckling.


Häng med oss i ett samtal där vi vänder och vrider på betydelsen av, vad Per-Anders kallar, "kreativa föreställningsförmåga". Hur står det till med den egentligen? Är det kanske så att vi behöver träna upp oss i att återigen kunna fantisera om en blomstrande framtid? Vad betyder en "bättre framtid" när många av oss inte kan få det materiellt bättre än vi har det idag? Vi undrar också vilken roll ett universitet kan ta i det här sammanhanget. Skulle universitet till exempel kunna ta större ansvar i att föra samman människor för att utforska möjliga framtidsscenarier?


Frågorna är stora, systemen ibland allomfattande, och känslan av maktlöshet kan vara nära till hands. Möjligtvis finns det hopp i själva kärnan inom fältet interaktionsdesign? Att, som Per-Anders uttrycker det, jobba på flera nivåer samtidigt och konstant zooma in och ut, från det lokala till världen osv. Bedöm själv! 


More episodes

View all episodes

  • 12. Varför behöver företag gå med vinst?

    53:22
    Idag får du hänga med oss i ett samtal med Duncan Levinsohn, lektor vid Jönköping International Business School, som under lång tid ägnat sig åt att fördjupa kunskapen kring samhällsentreprenörskap och hållbart företagande. Vad handlar det här samtalet om? Ja, kanske främst om kategorier. Det vill säga hur vi tenderar att dela upp samhället i sektorer, och att dra ganska skarpa skiljelinjer däremellan. Det handlar också om vilken plats näringslivet har för hållbar utveckling och social innovation. Ett återkommande tema i den här podden är hur vårt välfärdssamhälle uppstått, utvecklats och fört oss dit vi är idag, med både dess positiva och negativa sidor. Vi kan vara stolta över dem som gått före och byggt upp vårt samhälle, och vi ska vara noga med att förvalta det arvet. MEN, vi måste samtidigt komma ihåg att det fortfarande finns luckor, människor som av olika skäl hamnar utanför arbetsmarknaden, är ensamma, drabbade av fattigdom och ohälsa. OCH, kanske är det så att vår starka välfärdsstat, med alla dess fördelar, också har sina baksidor? När vi sätter vår tillit till att någon annan ska ta hand om alla våra samhällsproblem, vad gör det med den egna handlingskraften? Hur påverkar det vårt sätt att se på hur aktörer från olika sektorer alla behövs för att bidra till lösningar på våra komplexa samhällsutmaningar? Vi pratade också om hur vi alla behöver jobba mer med gemensamma mål, tro på goda intentioner, hur vi kan nyansera vad vi lägger i ordet ”vinst”, om lagkrav för socialt ansvarstagande och mycket mer.Det här blir det sista avsnittet för terminen. Vi vill tacka för att du lyssnat, och hälsa dig välkommen tillbaka till hösten. Glöm inte att dela avsnittet med kollegor, vänner och bekanta. Det betyder massor för oss. Tack på förhand och trevlig lyssning! 
  • 11. Almamodellen - att leva med autism och adhd

    38:53
    Idag får du hänga med oss i ett samtal med Kristina Collén, universitetsadjunkt vid institutionen för beteende-, social och rättsvetenskap vid Örebro universitet. Kristina är personen bakom den så kallade Almamodellen, en modell som syftar till att medvetandegöra vilka utmaningar flickor med autism och adhd har idag. Genom modellen så hoppas Kristina att förskolor och skolor i ett tidigt stadie ska förstå mer om den här målgruppen, och skapa en miljö där även de här individerna kan komma till sin rätt.  Det började med boken ”Alma och papegojmysteriet” 2018, i vilken Alma under ett besök hos sin mormor blir detektiv, och hjälper till att hitta en bortflugen papegoja. Här får man följa en ung flicka som är precis som alla andra…men ändå inte. Som läsare märker man snart hur det t ex är saker i det sociala spelet som hon inte riktigt förstår. Samtidigt har hon egenskaper som gör att hon ser vad andra inte ser…vilket ju gör henne till en utmärkt detektiv.  I Almamodellen finns nu ytterligare en bok, en teaterföreställning och ett dataspel på väg att utvecklas. Jag kan personligen rekommenderar böckerna, till såväl liten som stor, då de ger dig som läsare en direkt inifrån förståelse för de utmaningar de här flickorna har. Men varför pratar du bara om flickor, kanske du undrar? Ja, för att deras diagnoser på grund av våra könsnormer ofta blir osynliggjorda, vilket i sin tur kan leda till utbrändhet och andra former av ohälsa. Det här vill du väl veta mer om? Samtalet tydliggör utmaningarna för en specifik målgrupp, men samtidigt säger det något om hur vi (alla) är med och upprätthåller normer kring hur vi ska eller inte ska vara. normer som tjänar ytterst få. Och förmodligen är vi många som kämpar för att passa in på arbetsplatsen, i skolan eller i andra sammanhang. Den uppenbara frågan; måste det vara så?  
  • 10. För Malmö universitet i tiden

    55:09
    Idag får du hänga med mig i ett samtal med Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor med ansvar för samverkan och innovation vid Malmö universitet och styrelseordförande i Mau Holding. Charlotte är dessutom ordförande i Mötesplats social innovations nationella styrgrupp, och har under sina tio år på universitetet varit en viktig möjliggörare för att stärka vår förmåga att samarbeta mellan samhällssektorerna. En person, som jag skulle säga, är en typisk gränsgångare – med förmåga att förstå lingot i såväl akademin, näringslivet, civilsamhället som offentlig sektor – och översätta olika logiker, hitta synergier som i sin tur skapar samhandling.  Du får höra ett samtal om universitets roll i samhället, vilka egenskaper vi behöver som gränsgångare, vad som kan hända i gränsytorna mellan sektorer, vad nyttiggörande betyder i praktiken – till exempel genom ett holdingbolag - och inte minst - hur universitet skulle kunna vara en ännu starkare drivkraft för innovationer än vad vi är idag. Var det något mer? Jo, just det, Charlotte går i pension till sommaren, så då får vi passa på att önska henne lycka till vidare i livet, och tacka henne för hennes gärning i samhället så här långt! Kom i kontakt med Mau Innovation, Mötesplats social innovation och/eller Mau Holding.
  • 9. 100-dagars resan

    44:35
    I det här avsnittet får du möta Nicklas Wallberg, en person med lång erfarenhet och engagemang för samhällsentreprenörskap i Sverige. Han har haft ledande roller på stiftelsen Reach for change och Social Entrepreneurship Forum, och nu driver han företaget ”Common Interest” som hjälper andra företag att arbeta mer hållbart. Men, det är inte därför du ska lyssna på vad Niklas har att berätta idag. Han är nämligen mitt uppe i ett spännande projekt, där han tillsammans med Handelshögskolan, Changers Hub och Värmeverket ska utveckla en ny organisationsform för sociala entreprenörer – en form som ger bättre möjligheter för dessa entreprenörer att skapa verklig förändring i samhället.Vi diskuterar bland annat vad som driver Nicklas till att vilja jobba med social innovation, vilka fördelar det finns med hybridorganisationer, hur filantropimarknaden ser ut i Sverige och så klart lite om hans bakgrund som bondson och hur det har påverkat hans syn på gemensamma utmaningar. När vi släpper det här avsnittet så är Niklas snart framme vid dag 100, och då ska han bland annat presentera sina rekommendationer om hur en ny organisationsform skulle kunna se ut. Visst låter det intressant? Det tycker i alla fall vi!Mer om 100-dagars resan hittar du här.
  • 8. Boende, integration och dialog

    40:58
    Är du nyfiken på samskapad stadsutveckling? Hur vi kan ta oss an så kallade problemområden, i samverkan mellan fastighetsägare, föreningar, näringslivet, offentlig sektor OCH med de boende i fokus? Alla ni som någon gång jobbat på tvärs av organsiationer och sektorer; den här är för er!Dagens gäst är Jeanette Berga, verksamhetsutvecklare i BID-Malmö. BID är en modell som initierades i Toronto, Kanada, under 1970-talet, och som sedan spridits över världen, där man jobbar för att skapa bättre service och förbättra det lokala näringslivet. I Malmö har man skruvat en del på konceptet och låtit BID stå för Boende, Integration och Dialog.I slutet av 2023 fick BID-Malmö ett kvitto på att deras arbete ger lön för mödan, då polisen lyfte bort området Seved (som är ett av de områden BID-Malmö jobbar med) från att vara ett särskilt utsatt område till att "bara" vara ett riskområde. Det uppmärksammade en av fastighetsägarna i området med att dra av 500kr på hyran hos sina hyresgäster under en månad. De menar nämligen att ingenting av detta kunde ske utan de boendes medverkan.I samtalet får du också höra oss prata om vad som är nycklarna till effektiv samverkan, vad social tillhörighet betyder för tryggheten i ett område, hur de boende involveras och mycket mer.Här kan du läsa mer om BID-Malmö.
  • 7. Akademin och forskaren i samhället

    46:26
    Häng med oss till Örebro där vi träffar Anna-Karin Andershed, prorektor, och Amy Loutfi, vicerektor - båda vid Örebro universitet. Här får du träffa två personer som delar med sig av sina erfarenheter och tankar kring hur vi ska förstå universitets roll i samhället. Hur tänker de kring universitetens så kallade "tredje uppgift? För den som inte är helt bekant med det här så handlar det enkelt förklarat om att sprida kunskap och kännedom om forskning och utvecklingsarbete – och det är till och med lagstadgat i högskolelagen.Men är det självklart för oss hur vi hanterar det här uppdraget? Vad betyder det egentligen i praktiken? Ett sätt att ta sig an det här kan vara genom att etablera ett "Social Impact Lab" som Örebro universitet har gjort. Här ger de forskare möjlighet att utveckla och konkretisera sina idéer för att åstadkomma samhällsförändringar. Det kan handla om allt från metoder för att reformera psykiatrin, att utveckla pedagogik för unga med autism eller att underlätta för oss alla att göra hälsosamma matval i butiken. Men vad händer när man kombinerar forskarrollen med entreprenörskap? Vilka utmaningar uppstår? Finns det etiska överväganden som aktualiseras?Vi pratade också om hur samverkan värderas, hur AI och social innovation hänger samman, forskarens integritet och vad nyttiggörande betyder. Hoppas att du ska gilla det!Mer om Social Impact Lab här. Anna-Karins ORCiD: 0000-0003-3981-0353Amys ORCiD: 0000-0002-3122-693X 
  • 6. För barn och ungas hälsa

    38:06
    Idag får du hänga med i ett samtal med Niklas Ek, verksamhetsutvecklare på Generation Pep. Generation Pep är en stiftelse som grundades av Kronprinsessparet 2016, och sedan dess arbetar för att ge förutsättningar för fler barn att äta bra och röra på sig mer. Visste du att endast 4 % av barnen i Sverige som äter och rör sig enligt vad som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten? Det här är inget annat än en tickande bomb, som redan nu får stora konsekvenser i form av en skenande utveckling av diabetes typ 2, ökad psykisk ohälsa och övervikt. Vad beror det på? Och inte minst, vad kan vi göra åt det? För även om utvecklingen på flera sätt verkar gå åt fel håll så finns det en stor rörelse, av föreningar, privata näringslivet och den offentlig sektor som engagerar sig för att vända den här trenden. I detta avsnitt samtalar vi om vilken roll Generation Pep kan ha för att förändra situationen både på system- och individnivå. I en tid där digitala skärmar och smartphones ständigt konkurrerar om våra barns uppmärksamhet, hur gör vi rörelse till ett attraktivt alternativ? Det finns inget facit på hur vi kan ta oss an detta – förmodligen ligger lösningen på flera olika nivåer. Kanske behöver vi tänka nytt och kombinera gaming och fysisk aktivitet? Kanske ligger en del i att skapa tryggare transporter till skolan? Att sänka trösklarna till föreningslivet eller att ge tillgång till mer lek i vardagen? Vad vi vet är att det inte finns en silverbullit, utan vi behöver jobba på alla nivåer samtidigt, för att skapa ett samhälle där det är lätt att röra på sig och äta hälsosam mat. Slutsatsen av det här samtalet, utan att röja för mycket på förhand, är att vi alla behöver bli en aktiv del i folkrörelsen för barn och ungas hälsa. Punkt. Ja juist det, du får också veta vad som egentligen är grejen med styrkelyft...men det är en parentes i sammanhanget.Läs mer om Generation Pep här.
  • 5. Jämlik hälsa på Lindängen

    50:57
    I det här samtalet får du träffa Margareta Rämgård, docent vid fakulteten för hälsa och samhälle och doktor i kulturgeografi, vid Malmö universitet. Du får följa med oss till Lindängen i Malmö, ett område där människor från hela världen möts. Här finns människor med stor kreativitet, drivkraft och drömmar om framtiden. Samtidigt finns problem, vilket bland annat tar sig uttryck i sådant som hög barnfattigdom, arbetslöshet, kriminalitet och ohälsa.Här hittar vi "Hälsofrämjande innovation i samverkan", eller "Jämlik hälsa på Lindängen", som det också kommit att kallas. Ett initiativ från Malmö universitet, där man i partnerskap med aktörer inom näringsliv, idéburen sektor, offentlig sektor och medborgare boende i området jobbar för att alla boende här ska kunna få en god hälsa. Genom en ny typ av roll, en "hälsofrämjare", har man utvecklat olika koncept som tillsammans bidrar till att öka hälsan hos de boende i området.Vi pratade om hur modellen "Jämlik hälsa på Lindängen" utgår från de boendes behov, skapar egenmakt och ökat välmående. Vi pratade också om hur viktigt det är att bygga relationer för att lyckas i samverkan. Kanske det allra viktigaste?Här kan du läsa mer om Jämlik hälsa på Lindängen.
  • 4. Munkmodellen i Tomelilla

    35:43
    Har du också hört att det är något som bubblar i Tomelilla kommun? Från dynamiska inköpssystem, medborgarbudget till holistiska metoder för ekonomisk uppföljning.I det här avsnittet får du följa med i ett samtal med Stefan Persson, utvecklingsstrateg i Tomelilla kommun. Stefan har varit en viktig kugge i att utveckla nytänkande lösningar i vägen framåt mot ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Vi pratar framförallt om hur Tomelilla kommun använder sig av den så kallade "Munkmodellen" (Doughnut-economics). Det hela började för ett par år sedan då de tog fram ett livskvalitéprogram – där de kombinerade sina mål kring miljö, sociala insatser och folkhälsa. Stefan och hans kollegor fick i uppdrag att följa upp programmet, kanske kunde de använda sig av Munkmodellen för att göra det? Munkmodellen är ett nytt sätt att visualisera ekonomi. Munkekonomi är ett sätt att flytta målet från en linjär ekonomi till ett samhälle som frodas inom de ekologiska gränserna. 2024 går nu Tomelilla kommun in i en byggprocess för en ny grundskola där de tänker använda Munkmodellen som en grund i planeringen. Vi pratade om vad detta betyder i praktiken, hur medborgarna kan bli involverade och vilka effekter den här modellen kan ge för de boende i kommunen.En liten parentes...vi spelade in det avsnittet i källaren av Tomelillas kulturhus, där det största jazzarkivet i Sverige (och kanske hela norra Europa?) finns. Sjukt häftigt egentligen!Mer om det hela här.Och här kan du läsa på om Doughnut economics.