Obruten mark – samtal om social innovation

I det här avsnittet pratar vi om en av de viktigaste frågorna vi har – nämligen hur vi kan skapa mer barnvänliga städer. Och varför är det här så viktigt då? Ja, det självklara svaret är att stadsutveckling ofta är långsamma processer – det kan ta årtionden från planering till genomförande när det kommer till att bygga nya stadsdelar, broar, vägar eller vad det nu kan vara. De som är barn idag är helt enkelt också dem som förmodligen kommer att vara mest påverkade av de beslut som vi tar idag. En annan sak som vi kanske inte tänker på så mycket, är att städer som är bra för barn är bra för alla. Ja, det menar i alla fall dagens gäst Sara Stiber, som är verksamhetsledare vid föreningen Växtvärket i Malmö. Växtvärket har sedan 2014 drivit projekt och verksamhet för att öka delaktigheten för barn i stadsutvecklingen.  Du får höra oss prata om vad som egentligen är en barnvänlig stad, men också hur processerna för att nå dit är minst lika viktiga – där vi kombinerar professionell kunskap, så som landskapsarkitektur och design, med barns levda erfarenheter, visioner och drömmar. Vill du veta mer om Växtvärket (och det tror jag du vill!) - kolla in deras hemsida. Här hittar du bland annat den metodbank som vi pratar om i det här avsnittet. Om du vill läsa avsnittet i text istället så hittar du det här https://mau.box.com/s/wn9nyqiv5c1pfp7ink0f73x7maq4eqo7

Hur kan samhällsentreprenörer bidra till bättre förutsättningar för barn och unga? Hur kan vi stötta dem? Hur kan vi skapa långsiktiga förutsättningar för dem, så att de kan göra ännu större skillnad för barn och unga? Ja, det är några av frågorna vi pratar med Andrea Råsberg om.Andrea är inget mindre än Sverigechef för organisationen Reach for change – som i korthet har som syfte att stötta samhällsentreprenörer i deras strävan att skapa bättre förutsättningar för barn och unga – eller som de säger själva: ”We unleash the power of local social entrepreneurs for children and youth”. Hur då, Kanske du undrar? Ja, om du stannar kvar så får du så klart veta mer! Vi pratar också om vem som egentligen har ansvar för vår gemensamma välfärd, hur vi behöver samarbeta mer över sektorerna för barn och ungas bästa, hur projekt är både en möjlighet och en försvårande omständighet, vad finansiärer av social innovation borde tänka på…och sen, på ett lite mer personligt plan, försöker vi förstå vad Andrea menar med att hon ”hittat hem” hos Reach for change…Vill du veta mer om Reach for change? Läs mer på deras hemsida här.Vill du läsa det här avsnittet istället för att lyssna? Det gör du här.

Vet du vad pengar är? Vet du hur de fungerar, vem/vilka som introducerar dem in i vårt samhälle? Har du någon gång funderat över hur de påverkar våra relationer till varandra?Är du som jag, och vågar jag påstå de flesta av oss i vårt samhälle, så är vi bara ytligt insatta i vad pengar är och vad de gör. Är det inte underligt att vi vet så lite om en så grundläggande förutsättning för hur vi lever våra liv tillsammans? Så idag har vi glädjen att dela ett samtal med dig som förhoppningsvis kan göra oss lite klokare kring det här. Till vår hjälp har vi Ester Barinaga. Hon är professor i entreprenörskap vid Lunds universitet och professor vid Institutionen för management, politik och filosofi vid Copenhagen Business School, i Köpenhamn OCH hon är, som hon säger själv, besatt av pengar. Men kanske inte på det sätt du tror. Hon menar nämligen att pengar skulle kunna vara ett redskap för en mer hållbar värld. Kanske inte en helt självklar slutsats... då många tvärtemot skulle säga att pengar är rotorsaken till många av våra stora utmaningar kring klimat och ojämlikhet vi har idag. Men för att kunna använda pengar för en mer jämlik och hållbar värld behöver vi närmast en folkbildningsrörelse kring hur pengar funkar – vilket också var en viktig anledning till att Ester skrev boken ”Re-making money for a sustainable future”, som kom ut tidigare i år, där hon bland annat fördjupar sig i hur lokala valutor kan vara en del i att skapa en mer motståndskraftig ekonomi. För min egen del var det lite av en Matrix-upplevelse att läsa Esters bok – ni vet hur världen helt plötsligt blir tydlig – hur den egentligen ser ut – på samma sätt fick jag en aha-upplevelse om hur pengar påverkar själva fundamentet av våra liv – och alla våra relationer.Frågan som vi ställer oss; finns det ett annat sätt? Kan vi föreställa oss hur pengar kan bli ett verktyg för hållbar utveckling? Vad behöver vi förstå mer om för att på ett medvetet sätt kunna använda pengar med syfte att öka tillhörighet, gemenskap, minska klimatpåverkan och alla andra stora utmaningar vi har idag?Esters bok finns att ladda ned gratis här. Läs och du kommer att få en ny blick på världen!Vill du läsa avsnittet som text kan du göra det via länken https://mau.box.com/s/nw9bsl3gvjvg3irbd3wqwvs0nwto4mas.

Tycker inte du också att det blir alltmer uppenbart att vi lever i en tid fylld av kriser som avlöser varandra – från pandemier till krig till flyktingströmmar. Vi står också inför en klimatkris, på sätt och vis lågintensiv, men helt avgörande för mänsklighetens vara eller icke-vara på den här planeten. Det är lätt att bli dystopisk och känna hopplöshet inför framtiden – MEN är kriser bara negativa? Vad händer egentligen med oss människor vid en kris? Vad gör kriser med våra samhällen? Hur påverkar det våra relationer?  Just detta har dagens gäst, Joakim Netz – till vardags lektor vid Jönköping university och gästforskare vid Chalmers - under lång tid forskat på. Han har bland annat kommit fram till att en kris också är en möjlighet, eller en vändpunkt. OCH att kriser driver fram innovationer. Du får bland annat höra oss prata om att planer och strategier är viktiga, men vi behöver också vara redo för det okända (och att det förmodligen är en kompetens), vilken betydelse våra relationer kan ha i kriser, hur tillit till varandra kan vara avgörande för att agera, vilken roll näringslivet har inom social innovation och mycket annat.  Vi reflekterar kring vår förmåga att samarbeta under en kris – då vi ofta inser att många utmaningar är för komplexa för att kunna lösa på egen hand – och att vi helt enkelt behöver vända oss till varandra. Vill du kunna läsa hela samtalet? Det kan du göra här.

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Sofi Fristedt, docent vid institutet för gerontologi (ja, du kommer att få veta vad det betyder!), vid Jönköping University, och Åsa Gustavsson, projektledare vid Jönköpings Läns Döva och Teckenspråkigas förbund.Det här samtalet handlar om att tillgodose äldre dövas rättigheter, viktiga frågor för en specifik grupp av människor, samtidigt som det ger oss anledning att också fundera över hur väl vårt samhälle är rustat för att ta vara på olikheter generellt? Och den frågan rör mycket mer än ”bara” målgruppen äldre döva…Om vi verkligen börjar se efter så kan vi ganska snabbt konstatera vilka snäva normer vi konstruerat – vilka i sin tur lägger grunden till formella lagar, riktlinjer, hur vården utformas, skolor fungerar osv. Systemen bygger på att vi alla är ganska lika…i vår välvilja för allas bästa, i de breda välfärdslösningarna, där ”alla ska med”, går det fråga sig om vi verkligen mäktar med att inkludera alla utifrån deras förutsättningar? Du får höra oss prata om Movadot, en förkortning för ”Mobilt hem- och vårdteam för äldre döva och teckenspråkiga i Jönköpings län” – ett arvsfondsprojekt som utvecklar en ny lösning, där en förening samarbetar med Jönköping University, men också kommuner och region Jönköping om ett sätt att skapa bättre förutsättningar för en god vård för äldre döva. Innan vi sätter igång vill jag också berätta att det här samtalet spelades in med hjälp av teckenspråkstolkarna Jenny Svarén och Sara Ericsson från Tolkcentralen vid Jönköping regions län.Mer om Movadot här.Från tal till text, se här  

Har du någon gång funderat över vilka effekter du och din organisation bidrar med? Vet du vilka långsiktiga mål ni har, som de aktiviteter ni gör varje dag ska leda till? Har du tid att stanna upp och ifrågasätta om ni verkligen gör rätt saker? Vet du vilka ni borde jobba tillsammans med för att komplettera era egna luckor? Förmodligen har vi alla upplevt situationer där vi inte riktigt förstår varför vi gör det vi gör, och vad det ska leda till. Och när vi inte fullt ut förstår vårt mål, så finns det en överhängande risk att allt blir lika viktigt, och att vi helt plötsligt drunknar i arbete, men samtidigt känner att vi trampar vatten. Dagens gäst, Hanna Eklöf, från organisationen Nätverket idéburen sektor Skåne, vill bidra till att våra organisationer arbetar mer fokuserat, med målet i sikte, och utifrån de resurser och kompetenser vi har. När Hanna flyttade hem till Sverige, efter många år i England, blev hon förundrad över hur få som faktiskt har en tydlig effektlogik för sin verksamhet – sagt med andra ord; vi förstår egentligen inte så mycket om hur det vi sysslar med påverkar våra målgrupper. Det här vill Hanna vara med och ändra på! I det här avsnittet får du höra oss vända och vrida på varför vi inte är bättre på att mäta effekter i Sverige, hur vi förmodligen skulle tjäna på att göra färre saker, men att göra dem riktigt bra, hur viktigt det är att förstå problemet vi jobbar med från olika perspektiv, vilket värde effektmätning kan få för medarbetare i syftesdrivna organisationer – och mycket mer. Det här vill du inte missa helt enkelt! Läs mer om Nätverket idéburen sektor Skåne här. Vi rekommenderar också att du tar en en titt på organisationen Effektfullt. Här finns alla utbildningar kring effektmätning du kan tänka dig.