Latest episode
32. Aktiva skoltransporter - för en friskare framtid
47:24||Season 1, Ep. 32Hela 80 % av våra svenska barn rör sig för lite, d v s enligt rekommendation från WHO om 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Hallå! Varför pratar vi inte mer om det här? Det är ju inget mindre än ett gigantisk problem, som får en mängd konsekvenser för barnen, både på kort och lång sikt. Okej, det är en sak att konstatera omfattningen av problemet, en helt annan att försöka göra något åt det. I detta avsnitt samtalar vi med Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet och initiativtagare till forskningsprojektet ”Aktiva skoltransporter”. Vi resonerar kring hur aktiva skoltransporter - att gå eller cykla till skolan – kan bidra till en mer rörelse i vardag för barnen och på sikt bidra ett friskare samhälle i sin helhet. Vi pratar om vart problemet ligger egentligen, och kommer fram till att det inte primärt ligger hos barnen, utan till större del ligger hos oss som föräldrar, där vi blivit alltmer oroliga över att släppa iväg våra barn. Rörelsefriheten har helt enkelt krymp succesivt med åren. Idag tänker många att de ska kjutsa sin barn för att de älskar dem, men vi borde förmodligen tänka att vi ska låta våra barn och gå och cykla för att vi älskar dem. Det är så vi kan ge dem en gåva för en frisk framtid. Här kan det vara värt att tillägga; det har aldrig varit så tryggt att gå och cykla till skolan som idag.Vi pratar också om vikten av att barnen själva får vara medskapare i sina egna lösningar, hur det borgar för att de själva ska välja aktiva skoltransporter till fördel för det mer bekväma bilen eller bussen.Och just det, en sak till – Anna-Karin skickar med dig att det är bättre att våga testa sig fram än att vänta på de perfekta förutsättningarna. Något att tänka på för oss alla tror jag.Här kan du läsa mer om projektetVill du läsa avsnittet kan du göra det här.
More episodes
View all episodes
31. Till våra älskade lärare
42:31||Season 1, Ep. 31Adrian Lundberg är universitetslektor vid institutionen för skolutveckling och ledarskap, OCH en av deltagarna i Malmö universitets ”'Societal impact lab". Ett lab med syfte att utveckla forskningbaserad kunskap till att bli tjänster eller/och produkter som kan få en positiv och långsiktig samhällsnytta. Och problemet som Adrian bär med sig in i labbet handlar om att nyutexaminerade lärare slutar i yrket allt för snabbt och i allt för hög utsträckning. Genom sin forskning har Adrian insett att det handlar om förväntningar. Det vill säga; nya lärare har till viss del fel förväntningar på yrkeslivet som lärare, och egentligen vice versa, så har skolorna som anställer de nya lärarna en felaktig bild över de nya lärarnas kapacitet och kompetens. Så vad kan det handla om? Ja, enligt Adrian ligger det mycket i hur man som lärare behöver arbeta med relationer – inte minst i förhållande till föräldrar. Ska jag vara ärlig, efter att ha varit med på föräldramöten för mina egna barn genom åren, så är jag förvånad över att inte fler lärare slutar bara på grund av oss vårdnadshavares olika typer av krav.Adrian tänkte: kan det finnas ett bättre sätt att rusta nya (och för den delen gamla lärare) så att deras kompetenser bättre möter de förväntningar som finns på dem? Så klart det gör. Vill du veta mer? Ja, så stannar du kvar och lyssnar på samtalet mellan mig och Adrian Lundberg.Hoppas att du ska gilla det! Vill du kuna läsa avsnittet så gör du det här.
30. Mänsklighet som budskap, mål och medel
53:19||Season 1, Ep. 30Lyssna upp alla som vill främja välmående framtida samhällsmedborgare! Psykisk ohälsa hos barn och unga är en typiskt svårlöst och sammansatt utmaning, utan enkla svar, och utan en enskild aktör som kan slå med sitt magiska trollspö så är allt löst. Vi behöver förstå de bakomliggande orsakerna, vi behöver kroka arm över sektorerna, offentliga, idéburna, privata och akademi – OCH inte minst, som också dagens gäster är stora förespråkare för, så måste vi göra barn och unga till medskapare i att både förstå orsaker såväl som komma fram till lösningar. Hur gör vi det i praktiken? Hur kan vi prata om psykisk hälsa utan att fastna i hur vi hanterar symptomen? Kan vi i stället använda ett främjande perspektiv, där vi sätter ljuset på det som är positiva hälsofrämjande aspekter, låta dem växa och spridas? Kan vi arbeta på olika nivåer samtidigt för att komma åt problemet – d v s hjälpa individer samtidigt som vi skapar förflyttningar i systemen som omgärdar våra barn och unga? Ja, det är några av de frågor som du får höra i samtalet mellan mig, Hilda Ahlstrand och Anna Lindeberg, från projektet ”psykisk hälsa i skolan med social systeminnovation” – ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden i samarbete mellan Karlskrona kommun, Region Blekinge, RF Sisu och Rädda Barnen. Mer om projektet får du här Vill du läsa avsnittet så gör du det här.
29. Yalla Trappan forever!
54:52||Season 1, Ep. 29Äntligen, här har ni dem...Yalla Trappan! Här får du höra om ett av de, skulle jag säga, mest framstående och omtalade, arbetsintegrerande sociala företag som vi har i Sverige idag. Yalla Trappan, med bas i Malmö, Rosengård, är en förebild för alla som när en dröm om ett samhälle där allas våra kompetenser tas till vara. Här har man de senaste 15 åren möjliggjort för utrikesfödda kvinnor som står långt från arbetsmarknaden att växa, få samhörighet och ta steg mot självförsörjning. Med en tydlig vision, en enorm uthållighet och kreativitet har de lyckats skapa en verksamhet som idag omsätter drygt 20 miljoner kronor, med mer än 50 anställda, fördelade på sömnad, catering och lokalvård. Lägg dessutom till ytterligare hundratalet personer som gör sin praktik här varje år, så förstår du vilken betydelse Yalla Trappan har för den målgrupp som många annars pratar om som den svåraste, när det kommer till integration på arbetsmarknaden. Idag får du hänga med mig i ett samtal med Filippa Morfiadakis, ordförande i det sociala företaget Yalla Trappan, där vi försöker att nysta upp lite av de förutsättningar som skapat en framgångsrik, hållbar och långsiktig verksamhet. Är du nyfiken på vilka centrala värden ligger till grund för Yalla Trappan? Hur tar man ett projekt till att bli en långvarig verksamhet som står på egna ben? Vad betyder delaktighet och medbestämmande för dem? Hur tänker de om samarbeten på tvärs av samhällssektorerna – med näringslivet såväl som offentlig sektor? Lyssna , lär, inspireras! Och snälla, rekommendera avsnittet till kollegor och vänner. Tack! Här kan du läsa mer om Yalla Trappan.
28. Sluta gnäll - gör det själv!
52:10||Season 1, Ep. 28Stigge Bäckman är den samhällsengagerade visionären som aldrig ger upp.Som visar oss att det alltid finns alltid en väg. Ibland är den krokig, Inte alltid den förväntade. Men med en tydlig vision, pragmatism, envishet och många goda vänner går det att förflytta berg.Stigge har genom åren varit med lite överallt, då han t ex grundade Urkraft i Skellefteå som bland annat blev känt för att anordna Skellefteåfestivalen, och där Stigge själv skjutsat både Iggy Pop och Ramones fram och tillbaka till flygplatsen. Bara det va?! De senaste åren har Stigges energi kanske främst gått till att bygga upp Talangakademin, en non-profit organisation som arbetar med att förkorta vägen till arbetsmarknadne genom praktik med validering. I det här avsnittet fördjupar vi oss i hur han lyckats navigera sig fram genom samhället, och livet, för att ge fler människor greppbara möjligheter att vara delaktiga i samhället och på arbetsmarknaden. Vi pratar om hur vi kan förhålla oss till motstånd och motgångar – för sådana kommer du av nödvändighet att möta som samhällsentreprenör. Vi pratar om hans förmåga att göra synvändor, vad vi kan vinna på att låta människor bli till de resurser de är, hur vi kan låta fler vara med att ta ansvar, hur de växer genom att bli sedda och bekräftade. Vad mer? Jo, vi funderar också över hur vi kan förstå ”resultat”, att det inte bara behöver vara det uppenbara, i det här fallet en anställning – utan också kan handla om ökad egenmakt, självförtroende och en känsla av delaktighet och sammanhang. Här får du en guldgruva av inspiration, som förhoppningsvis kan ge dig själv insikter om hur du kan bli den förändring du själv vill se.Mer om Talangakademin här. Är du mer nyfiken på Stigge så kom han även precis ut med boken "Tänk om"Vill du läsa avsnittet? Här finns länken.
27. Färgblind eller fördomsfull?
43:19||Season 1, Ep. 27Under nästan hela Sayakas liv har hon befunnit sig i ett slags mellanförskap, som av en del kanske skulle benämnas som rotlöshet, men där Sayaka hellre använt det som en styrka för att kunna hantera och navigera i olika kulturella sammanhang. Det har också präglat hennes val av studier, och senare forskning, där hon fokuserat mycket på diskriminering och rasism.Sayaka Osanami Törngren är docent i internationell migration och etniska relationer vid Malmö universitet. Hennes avhandling, ”Love aint got no colour”, tar sig an hur svårt det kan vara att prata om frågor om ras i ett land där vi allt som oftast får höra att ”vi inte ser färger” och därför behandlar alla lika. Men är det egentligen så enkelt? När vi undviker att se våra egna förutfattade meningar så lägger vi locket på, och osynliggör den diskriminering och rasism som faktiskt existerar i vårt samhälle. Sayaka nöjer sig dock inte med att konstatera sakernas tillstånd. Hon vill göra mer. Hon vill påverka till det bättre. Genom att delta i Malmö universitets Societal Impact lab ser hon framför sig att utveckla ett koncept (kanske en webplattform?) för att tillgängliggöra den akademiska forskningen inom rasism och diskriminering, så vi kan göra bättre och medvetna val som ökar jämlikheten i vårt land. Tror faktiskt inte du vill missa det här. Så enkelt är det.Vill du veta mer om Sayaka och hennes forskning hittar du det här.Och här kan du läsa hela avsnittet.
26. Kraftsamling Herrgården
53:32||Season 1, Ep. 26I Herrgården, ett delområde i Malmös Rosengård, sker en av de mest innovativa samarbeten du kan tänka dig. Genom Kraftsamling Herrgården har idéburna organisationer, kommunen, akademin och näringslivet under drygt tio års tid samarbetat för att lyfta området och skapa bättre livsförutsättningar för dem som bor här. Och intentionen är att inte "bara" jobba för de boende utan hela tiden skapa förutsättningar där de jobbar tillsammans med de boende. Här finns en fin nyansskillnad, men som möjligtvis är den avgörande faktorn för Kraftsamlingens uthållighet? För deras trovärdighet? Mario Dri är sedan ett par år tillbaka projektledare för Kraftsamlingen, och han gläds åt att ha fått vara en del i den positiva utveckling som vi nu kan se i hela Rosengård. Inte minst ska nämnas att tusentals barn genom Kraftsamling Herrgården under årens lopp fått möjlighet att delta i aktiviteter under parollen "Bästa sommaren". Här samarbetar mängder av föreningar för att ge möjlighet till fler att få spela fotboll, badminton, dansa, springa, spela schack, åka på utflykt eller se en bio. Bara för att nämna något. Lärdomarna från Kraftsamling Herrgården visar oss hur andra sätt att organisera oss faktiskt är möjligt, på tvärs av våra samhällsektorer. Det visar inte minst att när vi har något angeläget att enas kring så finns det alltid en väg framåt, och att vi kan bli starkare tillsammans. Här kan du läsa mer om Kraftsamling Herrgården. Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.