Nosighetspodden

I detta avsnitt som spelades in i slutet av september 2023 intervjuar jag Stefan Bjelkelöv som är en mycket god vän till mig sedan 90-talet och som har gjort en livsresa över halva jordklotet och en inre livsresa som jag snarare skulle likna från jorden till månen och tillbaka. Han föddes på ett svenskt BB av svenska föräldrar som inte kunde ta hand om honom och levde de första tre månaderna på ett barnhem innan han blev adopterad. Han kom att växa upp i tre olika länder i Asien; Hong-Kong, Malaysia och Singapore, då hans pappa jobbade i Asien. Hans mamma var hemmafru men den som tog hand om Stefan var hans ”aman”. Hon var specifikt anställd för att sköta om och uppfostra Stefan och det är också hon som Stefan knöt an till känslomässigt som barn, då hans pappa mest var frånvarande och hans mamma inte fanns för honom, varken tidsmässigt eller känslomässigt. Stefan växte upp utan att kunna knyta an till sina föräldrar, något som är ett fundament för en hälsosam emotionell utveckling. Ännu viktigare då man är adopterad och inte har fått den naturliga anknytningen tillgodosedd med sina biologiska föräldrar under den första levnadstiden. Stefan pratade svenska med sina föräldrar men den var knackig och hans förstaspråk blev engelska och kantonesiska (som Agang, hans aman lärde honom), och han levde ett liv där det fanns pengar till allt man ville ha i familjen. Som tolvåring fick Stefan veta att han var adopterad men att de hellre hade haft egna barn. Det här tog hårt på den kärlekstörstande pojken som under hela sin uppväxt hade vänt ut och in på sig för att bli sedd av sina föräldrar, men alltid känt att de hela tiden höll en distans till honom. Han blev utåtagerande och från att ha varit duktig i skolan dalade betygen rejält. Efter tre år av både dåligt mående och dåligt beteende ansåg hans pappa att det var dags för Stefan att försvenska sig; att lära sig svenska och att bli som en svensk. Lösningen var internatskola i Sverige, dit Stefan ensam skickades som femtonåring medan familjen var kvar i Singapore. Han var dålig på svenska språket, han kunde ingenting om svensk kultur och levnadssätt och han kände sig deporterad av sina föräldrar. Där startade hans bana som alkoholist. Hör Stefan berätta om sitt liv, hans reflektioner och hur det var att själv bli förälder. Idag hjälper Stefan missbrukare via sitt företag Personal Matters, men inte bara med missbruk av droger, alkohol och annat utan också missbruk av sig själv, för det kan Stefan mycket om. Han har en fenomenal känsla för hur andra människor fungerar och han har kompetensen att hjälpa andra att hjälpa sig själva så att det sker genuint och blir hållbart genom livet.  Jag ber om ursäkt för att Stefans hund hörs de sista minuterna. Vi satt en lång stund och väntade på att han skulle tystna men fick ge upp och fortsatte intervjun då vi själva var inne i ett flöde. Jag hoppas att ni kan bortse från skällandet i bakgrunden och få behållning av hela intervjun. 

Att bemöta sitt barn som är medialt kan kännas klurigt om man själv inte är i kontakt med någon medial förmåga. Och ännu mer svårt kan det vara om man dessutom tycker att mediala saker är lite skrämmande. Det kan faktiskt vara lite klurigt även om man själv har medial förmåga, för det är en sak att hantera något som man klarar av som vuxen men en helt annan sak att veta hur man kan hjälpa ett barn så det blir till en hjälp för barnet. Men egentligen är det varken klurigt eller svårt. Medialitet går hand i hand med känslor, fantasi och tillit, så egentligen behöver man som förälder inte förhålla sig särskilt annorlunda än mot vilket barn som helst.  I det här avsnittet får du både handfasta tips och olika perspektiv på hur du kan bemöta ditt barn, oavsett om det är medialt eller inte, men i synnerhet om det är medialt. Jag berättar hur jag själv upplevde vuxnas bemötande som medial i min barndom och hur jag som förälder gjorde för att bemöta och hjälpa min son som var väldigt medial. Som vanligt delar jag med mig av både reflektioner och funderingar med förhoppning att det kan inspirera dig att hitta dina egna sätt och dina vägar att gå.

Jag har fått äran att intervjua den forne Bonnierdirektören Jan Lindell. Jag har känt honom i flera år och vi har haft många härliga samtal om livet och vad som verkligen betyder något. Det som Janne alltid lyfter upp är människor och ofta berättar han om hur mycket andra människor har betytt för honom (och fortfarande gör). Därför kände jag att jag ville göra en intervju med honom för i dagens samhälle har människor och möten med människor alltmer mist i betydelse. Intervjun gav så mycket mer än ett samtal om viktiga värden i livet. Det visade sig att Janne haft en betydande roll inom idrottsvärlden för ungdomar, och för utvecklandet av Sveriges Luciatradition och Fröken Sverige. Och genom allt detta går Buster Cup som en röd tråd, ända in i miss Universum-tävlingen i USA, på den tiden som Donald Trump höll i den. Inte nog med det. Hans unika visionära förhållningssätt till möjligheter och människors potential har bidragit till att digitalisera Bonniers alla tidsskrifter, skapa Bonnier Music (tills den dagen han gick i pension) och att hjälpa Bert Karlsson med försäljningen av Mariann, inte bara till ett väldigt bra pris, utan också att knyta ihop nätverkskontakter mellan Warner Music, Melodifestivalen och Mariann/Bert Karlsson.Något annat som också blir tydligt i intervjun är det som jag kommit att kalla ”Janne-anda”, och hur betydelsefullt det är att gå på den. Den innebär att se möjligheter, att klura på ”vad kan jag lära mig av detta” och att tro på att alla människor bär med sig möjligheter och bara köra på det. Rätt vad det är så blir man hedersmedborgare i Syrakusa!Vi har alla inom oss denna innerliga nyfikenhet på livet och denna skaparkraft. Ta del av Jannes berättelse och låt dig inspireras!

I årets första avsnitt samtalar jag med Micke Ingelin som på sin inre livsresa kom i kontakt med naturmedicinernas läkande kraft. Micke är en ödmjuk, lite tystlåten och välkomnande person, så som jag lärt känna honom, vilket jag gjorde för cirka tre år sedan, då jag gjorde Kamboceremoni med honom för första gången. Han har en otrolig närvaro och jag har känt det som att han verkligen lever i samklang med allt levande, livet självt och med allt som händer. Det har varit fantastiskt att få intervjua honom och vi samtalar om energier, trumning, vibrationer och vad de kan åstadkomma och även om spirit och consciousness. Vi pratar om shamanism och vad shamanerna använder sina verktyg till. Micke berättar hur han kom i kontakt med naturmedicinerna och vad de har betytt för honom. Vi reder också ut vad som är psykedelika och vad som inte är det och vad som är lagligt och inte lagligt i Sverige. När vi gjorde intervjun var vi ensamma och det var tyst men i inspelningen förekom det konstiga ljud och även röster som mumlade i varierande tonstyrka vid ett flertal tillfällen. Jag har kunnat få bort det mesta men inte allt. Cirka 23 minuter in i intervjun kommenterar Micke det jag pratat om och där har jag inte kunnat få bort ljuden utan att klippa ut honom helt och det vill jag förstås inte. Som tur är så är inte ljuden just där så höga att man inte hör vad Micke säger. Ljuden återkommer vid några fler tillfällen och jag ber om ursäkt i förväg för att jag inte har de tekniska kunskaperna att få bort bara vissa spår.  Jag hade många frågor inför intervjun, både kloka och lite aparta som till exempel varför ingen någonsin har kackerlacka som kraftdjur. Ingen fråga var konstig för Micke och han tog sig an dem alla och besvarade dem ur sitt perspektiv som är både insiktsfullt som klokt och vist. Vill du veta mer eller komma i kontakt med Micke rekommenderar jag att du går in på hemsidan som Micke har tillsammans med sin fru: https://www.greenheartretreats.org/

I det här avsnittet pratar jag om något som de flesta funderar på och som vi möter varje dag och varje stund. Jag pratar om livet, men vad är det – egentligen? Visst är det märkligt att vi går igenom livet utan att egentligen veta vad det är; vad det egentligen handlar om. Vi har våra uppfattningar och det är också det som gör livet så spännande. Är livet en kamp eller är det något vi kan älska? Jag har funderat mycket över vad livet är. Redan som barn kittlade det min fantasi och jag kunde fundera på om den verklighet som jag upplevde bara fanns i mitt huvud, att kanske alla människor som jag upplevde bara fanns i mitt huvud. Jag kunde också fundera på hur världen kanske såg ut utanför mitt huvud. Fanns det varelser och energier som jag inte kunde uppfatta? Och vad är vi – egentligen? Och var någonstans var vi innan vi föddes? Och vad är döden? Det och mycket annat tar jag upp i årets sista avsnitt. Som en cliffhanger kan jag hinta om att jag kickar igång nästa år med en intervju med en man som verkligen har gjort en annorlunda livsresa. En man som levde ett alldeles vanligt liv (vad det nu är som är vanligt) och som kom i kontakt med plantmedicin och shamanism. Vi samtalar ännu mer om livet, om shamanism, om gröna grodor och mycket annat.

I det här avsnittet får ni möta Eva som berättar om, och reflekterar över sin livsresa. Det händer att hon ibland själv undrar hur hon har kunnat ta sig igenom allt hon varit med om i livet. För det har inte varit lätt med flera trasiga relationer, kronofogden som har hängt på dörrhandtaget, ensamt försörjningsansvar för barnen och en hel del fysisk smärta och värk som bokstavligt talat slagit undan benen för henne. Ändå har hon lyckats driva igenom sina mål, visioner och drömmar. Och när hon är 60+ möter hon plötsligt sitt livs kärlek. I en matkö på en restaurang. Eva berättar om sin uppväxt med en kärleksfull pappa som är alkoholist och där alkoholen ändå kom i främsta rummet. Det band som fanns mellan henne och hennes pappa betydde oerhört mycket, för han hade alltid tid med henne och fick henne att känna sig värdefull och att hennes nyfikenhet på livet blev en resa som de båda njöt av i djupa och andliga samtal. Det vill säga, när han var nykter. Evas mamma kunde inte ge Eva samma stöd så hon fick oftast klara sig själv när pappa var onykter. Det som blir väldigt tydligt i intervjun är hur Eva har tagit med sig sina erfarenheter upp i vuxenlivet. Hon har tagit vara på det fina hon hade med pappan och låtit fokus vara på hans stöd och tillit till henne samtidigt som hon har låtit mammans bristande omsorger bli till en inre styrka, en envishet att aldrig ge upp vad hon än möter i livet. Eva bestämde sig i unga år för att utbilda sig till sjukgymnast och något som var till stor hjälp för henne som sjukgymnast var hennes egna erfarenheter av smärthantering. Hon förstod tidigt att det är viktigt att lyssna på kroppen "för om vi inte gör det så lyssnar inte kroppen på oss heller". Något annat som Eva kom till insikt om i tidig ålder var att livet är som en skola och som hon uttrycker ”då blev det plötsligt intressant” och ”kan jag förstå och hitta en mening i det som händer, då har jag hittat meningen med hela mitt liv och då kan jag aldrig leva ett meningslöst liv”. Jag hoppas och tror att du som lyssnar kan hitta något meningsfullt som du kan ta till dig av det som Eva delar med sig av. 

Självledarskap har nog alla hört talas om idag, men vad är det egentligen? I det här avsnittet pratar jag utifrån mitt perspektiv om självledarskap och vad man kan behöva för att styra sig själv genom livet. Jag lyfter också upp varför det är så viktigt just idag att ha ett gott självledarskap och hur det kan stärka samhörigheten med varandra. Självledarskap innebär verkligen inte att man isolerar sig, sköter sig egen business och struntar i andra. Tvärtom! När man har öppenheten och modet att möta sig själv och vågar släppa de sanningar och övertygelser man bär på och som inte gagnar en, till och med inte är ”sanna” längre, så får man en helt annan förståelse för hur samhället fungerar och även för ens medmänniskor. Vi blir både mer klarsynta och mer ödmjuka. Sapere Aude har betytt mycket för mig på min livsresa, liksom även rumpnissarna i filmen Ronja Rövardotter. Jag var faktiskt en rumpnisse redan som barn och jag har fortsatt att vara det i vuxen ålder. Hur kan ett latinskt uttryck kopplas ihop med rumpnissar? Välkommen att lyssna på mitt avsnitt om självledarskap så får du veta.

Varmt välkommen att lyssna på Elisabeth som pratar om något som fortfarande är tabu men som sker i alltför stor omfattning, ofta bakom hemmets lyckta dörrar. Hör henne berätta vad hon var med om som liten flicka, hur hon har hanterat det och vad det är som gjort att hon har kunnat skapa en genuin inre lycka som vuxen. Elisabeths nycklar till inre lycka är att det alltid finns två sidor med allt, en negativ och en positiv och du kan alltid välja den positiva, plus att se motgångar som utmaningar i livet och sist men inte minst att det finns lärdomar i precis allt du upplever. Något som verkligen har betytt mycket för Elisabeth är att vara öppen för dessa lärdomar och ha en vilja att lära nytt och lära om för lärdomarna innebär förändringar i både dig själv och i ditt liv. Men det har inte alltid varit så. Under flera år levde hon i ett mörker med självdestruktiva tankar och handlingar och även självmordsförsök. Hör henne berätta om möten med människor och vad de kom att betyda för henne men framförallt vad hennes egna insikter har lett till. Oavsett vad du kan ha varit med om i ditt liv så är Elisabeths berättelse en riktigt inspirerande lifestory.

Hör Samir Sabri berätta om sitt liv från det att han växte upp med våld i hemmet och hur han som 15-åring tvingades under dödshot från sin pappa att ta på sig mordet på styvmamman som pappan begått. Hör honom berätta hur han i decennier levde ett destruktivt liv i kriminalitet och missbruk tills vändpunkten kom, och hur mycket en kram kan betyda. Samir levde i många år i en mardröm som han dövade med sitt destruktiva liv, men när vändpunkten kom kunde han ta tag i sig själv och möta allt det svåra i sitt inre. Naket, sårbart och skört men också fullt ärligt. Idag lever Samir sitt drömliv och hjälper andra på många olika sätt. Nyckeln är att våga mötas i svårigheter, våga prata men framför allt våga möta sig själv och vara helt ärlig i det.