Share

cover art for 212. Arvid Horn (1664-1742)

Kungar och krig

212. Arvid Horn (1664-1742)

Ep. 249

Lite försenat, men här kommer ett köttigt avsnitt om Arvid Horn, riksrådets kanslipresident och adelsståndets lantmarskalk i ståndsriksdagen. Horn var han den ledande svenske politikern under frihetstidens första skede och fungerade länge som landets verklige regent.

Litteratur

Arvid B Horn

More episodes

View all episodes

  • 218. Anders Celsius expedition till Tornedalen (1736-1737)

    10:51|
    Veckans avsnitt handlar om den expedition som Anders Celsius deltog i som mätte jorden uppe i Tornedalen.Anders Celsius - Historiska MediaTriangeldramat i Torneå som förändrade världen 
  • 254. 217. Svenska Ostindiska kompaniets första resa (1732-1733)

    29:26||Ep. 254
    Svenska Ostindiska kompaniets första resa gick till Kanton i Kina 1732-1733.LitteraturOstindiska kompaniet - Göteborgs stadsmuseumOstindiska kompaniet 1731-1813 - Historiesajten.se 
  • 253. 216. Carl von Linnés lappländska resa (1732)

    10:56||Ep. 253
    Carl von Linné lämnade Uppsala som student i maj 1732. Han reste medsols runt Bottniska viken under sex månader och större avstickare gjordes från Umeå, Luleå och Torn. Hans observationer under resan blev grunden för boken Flora Lapponica (1737). I Flora Lapponica användes Linnés idéer om nomenklatur och klassifikation för första gången i praktiken. Detta ledde senare till utvecklingen av Linnés sexualsystem för klassificering av växterLitteraturLuleå Essä: Linné i Lappland – av Simon Sorgenfrei Carl Linné (von), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10735, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Eriksson), hämtad 2024-11-17.
  • 252. 215. Pietismen och konventikelplakatet 1726

    33:42||Ep. 252
    Dags för lite religionshistoria, med fokus på pietismen under 1700-talet.Litteratur:Pietism och herrnhutism | Religion | SO-rummet Väckelsen gjorde tron till en privatsak | popularhistoria.se Kunglig instruktion om hur präster ska hantera frågan om irrläriga - Stockholmskällan Stoppställe 4 Nacka ström
  • 251. 214. Jonas Alströmer (1685-1761)

    12:46||Ep. 251
    Potatiskungen, industrialisten och entreprenören Jonas Alströmer LitteraturJonas Alströmer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5732, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eli F. Heckscher.), hämtad 2024-10-29.Jonas Alströmer historia - Alingsås
  • 250. 213. Ulrika Eleonora den yngre (1719-1720)

    36:46||Ep. 250
    Ulrika Eleonora den yngre var Sveriges regerande drottning från 1719 till 1720 och därefter drottninggemål fram till sin död 1741. Hon var yngsta barnet till Karl XI och syster till Karl XII, och efter broderns död utropade hon sig snabbt till drottning, vilket ledde till förhandlingar med riksdagen. Ulrika Eleonora tvingades avsäga sig sin arvsrätt och acceptera en ny regeringsform som begränsade regentens makt, vilket markerade början på den så kallade frihetstiden i Sverige. Efter en kort regeringsperiod abdikerade hon till förmån för sin make Fredrik av Hessen, som blev kung Fredrik I, men hon behöll en viktig roll vid hovetLitteraturskbl.se - Ulrika Eleonora d.y., drottning Därför abdikerade Ulrika Eleonora | popularhistoria.se skbl.se - Emerentia von Düben Massadlingen under Ulrika Eleonoras korta tid som drottning (nymixad repris) - Historia.nu med Urban Lindstedt | Acast Omslagsbild: Ulrika Eleonora d.y. Porträtt från 1730, tillskrivet Martin van Meytens (1695–1770). Nationalmuseum.
  • 248. 211. 1719 och 1720 års regeringsformer

    31:13||Ep. 248
    För att förstå frihetstiden behöver vi titta närmare på de regeringsformer som lägger grunden för det politiska livet under perioden 1719 till 1772Omslagsbild: Inledningsorden till regeringsformen, som enligt texten utfärdades av kung Fredrik I, trots att han själv inte fått möjlighet att påverka innehållet.LitteraturRegeringsformen 1720 – 300 år
  • 247. 210. Södermalmsupploppet (juni 1719)

    15:05||Ep. 247
    Södermalmsupploppet ägde rum under tre kvällar i början av juli 1719 i områdena kring Stora och Lilla Glasbruksgatan på Södermalm i Stockholm. Ett par hundra personer samlades och förstörde sammanlagt elva hus. Upploppet riktade sig särskilt mot byggnader nära Katarina kyrka samt i vissa delar av Gamla Stan där bordeller och krogar var etablerade.Litteratur:Södermalm - Stadshem ”Ett odygdigt leverne” Om Södermalmsupploppet 1719 och glasbruksgatorna i Katarina församling av Mats Berglund Omslag: Katarina kyrka uppfördes under 1600-talets andra hälft. På sluttningen nedanför kyrkan syns några av husen i kv. Glasbruket övre sticka upp. Bild ur Suecia antiqua, Kungl. biblioteket.