Kungar och krig

I årets första avsnitt tittar vi närmare på när Sverige erkänner USA som självständigt land 1783.LitteraturSveriges första globala århundrade av Leos MüllerAmerikanska revolutionen | Det långa 1800-talet | Historia | SO-rummet

I veckans avsnitt kollar vi närmare på Sveriges koloniala projekt i Västindien, med särskitl fokus på resan över 1784-1785.LitteraturKolonin Saint Barthélemy 1784-1878 - Historiesajten.se Projekt Kolonin St. Barthélemy under Sverigetiden Med fregatten Sprengtporten till Saint Barthélemy 1784-1785

Mattias hastar framåt i historien med ett avsnitt om det Gustavianska operahuset (1782–1891).Gustaf III:s operahus och dess minnen några samlade blad

I veckans avsnitt tittar vi närmare på Sveriges kristna historia i allmänhet och toleransediktet 1781 i synnerhet.LitteraturKyrkan och staten – en historisk separation | popularhistoria.se (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809) Katolska kyrkan i Sverige 1783-1833 – Signum 

I den sista specialen om svenska folkomröstningar så går Mattias igenom bakgrunden till euro-samarbetet och hur den svenska folkomröstningen gick till.Allt om EMU Ja och nej till euron – Folkomröstningen om euron 2003

I detta avsnitt går vi igenom den svenska folkomröstningen om EU-medlemskap den 13 november 1994 – en av de viktigaste politiska händelserna i modern svensk historia. Vi börjar i ruinerna efter andra världskriget och följer den europeiska integrationen fram till Sveriges beslut att säga ja till medlemskap.Svenska EU-omröstningen | Historia | SO-rummet Sveriges väg till EU-medlemskap - Regeringen.se EFTA - handelnshistoriase

23 mars 1980 gick svenska folket till valurnorna i folkomröstningen om kärnkraft. Tre linjer stod mot varandra:Linje 1 – Moderaterna och näringslivet: förespråkade successiv avveckling.Linje 2 – Socialdemokraterna, Folkpartiet och LO: förespråkade successiv avveckling under statlig kontroll och satsning på förnybart.Linje 3 – Centerpartiet, VPK, KDS och miljörörelsen: ville avveckla kärnkraften inom tio år.Alla var överens om att kärnkraften skulle avvecklas – frågan var bara hur snabbt. Resultatet blev jämnt: Linje 2 fick 39,1 %, Linje 3 38,7 % och Linje 1 18,9 %. Valdeltagandet låg på 75,6 %.Avsnittet följer hur Sverige gick från vind och vatten, via ångmaskiner och koleldade kraftverk, till vattenkraftens guldålder och atomålderns höga förväntningar. Vi berättar om ASEA:s trefassystem, Olidans kraftverk i Trollhättan, Harsprånget i Lule älv och den svenska linjen inom kärntekniken – från R1 i Stockholm till Ågestaverket och Marviken.Men också om tvivlet som växte: ”Freden i Sarek” 1961, Centerpartiets omsvängning, Fälldins löften och olyckorna i Three Mile Island och Tjernobyl som skakade hela energidebatten.Det är berättelsen om hur Sverige elektrifierades – och hur elen blev politik. Från vedspis till kärnkraftverk, från folkhem till folkomröstning.Motstånd mot kärnkraft | Vattenfalls historia och kulturarvFrån arkivet: Folkomröstningen om kärnkraft 1980 | SVT Nyheter Elens historia - en bransch med över 100 år på nacken - Energiföretagen SverigeKärntekniska anläggningar i Sverige - Tekniska museet Kampen om kärnkraften - Sören Holmberg och Kent Asp