Share
Kraftnätspodden
24. Ramavtal för stål - för att hålla tempo!
170 000 ton stål ska köpas in för att bli 14 000 nya ledningsstolpar i stamnätet. De närmaste 20 åren ska Svenska kraftnät tillsammans med entreprenörer och underleverantörer resa 4 800 kilometer stamnät och bygga 100 nya stationer.
I ett tidigare poddavsnitt (nr 2) har vi pratat om hur standardiseringen av våra stålstolpar ska underlätta utbyggnaden av stamnätet. I det här avsnittet ska vi tala om hur tydligare kravställning och större helhetsansvar för inköp av stål kan säkra kvaliteten på våra luftledningsstolpar och därigenom minska risken för förseningar. Vi står inför stora förändringar som ställer helt nya krav på både materiell kvalitet och ökad effektivitet.
Deltagare:
Magnus Dahlstedt, Strategisk inköpare
Ulf Lindé, Projektledare kvalitet
Peter Wigert, Finansdirektör
More episodes
View all episodes
58. Minskade kostnader för finansiella säkerheter i anläggningsprojekt
34:03|Det finns både tid och pengar att spara om vi minskar kraven på bankgarantier och finansiella säkerheter i våra anläggningsprojekt. Annika, Anders och Anika såg behovet att förändra, och sedan årsskiftet finns nya rutiner på plats.57. Plocka isär problemet tillsammans
19:14|Och dela upp utmaningen i mindre delar, så små att man inte kan låta bli att göra dem, det är ett enkelt men mycket värdefullt tips från Annika och Yvonne i det nya avsnittet av Kraftnätspodden. Nu är nya rutiner igång som sparar nästan 200 arbetstimmar varje år, mycket tid för en mindre enhet. Tid som istället kan läggas på annat utvecklingsarbete och i förlängningen ett ännu mer effektivt Svenska Kraftnät.Ediel är en standard och en informationsportal i den svenska energibranschen och som de aktörer som tecknar avtal med Svenska kraftnät lovar att följa och använda. Här hanteras all information som exempelvis rapportering av mätvärden. Värden som låg till grund för den avgift alla användare med och betalar för drift och utveckling av systemet. Och just på det området fanns en möjlighet till en efterlängtad effektivisering. Resultatet är en lösning som spar cirka tre arbetsveckor och mycket frustration på en enhet, för den andra avdelningen är arbetsuppgifterna samma som tidigare, kanske försumbart mer administration. Men tillsammans har de fått en större förståelse för helheten och tycker att det varit väldigt roligt att kunna bidra till en bättre lösning för verksamheten.DeltagareYvonne Hellström, kraftsystemspecialistAnnika Persson, redovisningsekonomPeter Wigert, finansdirektör och programledare56. Fler leverantörer till balansmarknaden!
35:39|Frekvensen i det svenska växelströmsnätet ligger på 50 Hertz. Där måste det alltid ligga. Till hjälp för att hålla balansen finns ett nätverk av reserver som kan kopplas på och av till stamnätet när de behövs. Dessa kallar vi för stödtjänster, de är en viktig del av ett fungerande elsystem. Nätfrekvensen avgörs av balansen mellan elproduktion och förbrukning. Och uppgiften att kontrollera den vilar på oss, på Svenska kraftnät, som hela tiden håller koll på att systemet är i balans. En stödtjänst kan vara allt från större vattenkraft, till små batterier i villor eller fastigheter. I det här avsnittet ska vi prata om arbetet som gjorts för att få in fler leverantörer av stödtjänster på balansmarknaden, och hur det påverkar Svenska kraftnäts effektivitet. Enhet Balansmarknad, där Anna Jäderström och Jenny Lagerkvist arbetar, har en stor uppgift att även hitta balansen mellan våra krav på leverantörer och driftsäkerheten, utan att tumma på kvalitet och säkerhet. ”Man måste förstå båda sidor. Om vi ställer superhöga krav ur ett kraftsystemperspektiv men som ingen resurs som kan möta, då är det ingen idé”, förklarar Jenny. Fler har börjat intressera sig för och förstå balansmarknaden. För att bli leverantör av stödtjänster ställer vi ett antal krav om hur mycket, hur snabbt och hur länge våra leverantörer kan leverera el till nätet. Och i takt med att behoven av el ökar så behöver vi fler leverantörer. Anna och Jenny tror att marknadens aktörer kommer vilja vara med och lösa utmaningen med de snabbt växande elbehoven, på lite olika men på bästa sätt. ”Det finns fortfarande outnyttjad flexibilitet i systemet”, säger Anna. Deltagare:Anna Jäderström, enhetschef, BalansmarknadJenny Lagerkvist, kraftsystemspecialist, BalansmarknadPeter Wigert, finansdirektör (poddens programledare)55. Ny lösning för ”ankomstsamtal” sparar tusen timmar om året
24:35|Genom en ny digital lösning har vi kraftigt minskat antalet samtal till driftcentralen, när tekniker anmäler ankomst till underhållsarbete. Detta ger tid vi nu kan använda till annat.Underhållsarbete måste hela tiden utföras för att stamnätet ska fungera – varje dag och året om. Detta innebär också hundratals samtal dagligen till driftcentralen för att anmäla ankomst och lämning, så att driftcentralen ska veta på vilka anläggningar det befinner sig personal. Det handlar om 76 000 samtal på ett år. Webblösningen har lett till 20 000 färre samtal och gjort att driftcentralen nu kan använda tusen timmar om året till annat. Alla samtal kan dock inte tas bort. När det gäller elektriskt arbete måste man fortfarande prata med en eldriftsledare. Deltagare i podden: Joacim Lindbäck – it-projektledare Andreas Wikander – it-projektledare Ann-Margreth Jönsson – kravanalytiker inom programmet Digitalisering på nät Peter Wigert, finansdirektör (poddens programledare)54. Att sätta ord på det vi gör är viktigt för våra projekt och för Svenska kraftnät
29:32|Det finns alltid många berörda som har frågor, och som har åsikter om hur, när och var ledningar och stationer ska anläggas. Därför är det viktigt att upprätthålla förtroendet för Svenska Kraftnät och att bygga en förståelse för vad som behöver göras. I det här avsnittet av Kraftnätspodden får vi lyssna till Ida Wallentin, projektledare för Aurora line och Tobias Östberg, pressekreterare. Hur de tillsammans i projektet använder och utvecklar kommunikationen som ett viktigt verktyg. De arbetar framför allt i lokalmedier, genom att mer konkret och med aktuella händelser berätta vad som händer. Men tillsammans i projektet har man också identifiera flera viktiga målgrupper och planerat nya sätt och aktiviteter för att nå dem.För att kunna bygga ut stamnätet är det viktigt för oss att ha en positiv process med alla tänkbara berörda parter. Det kan röra sig om markägare, allmänhet, lokalt näringsliv och beslutsfattare som alla kan ha åsikter om projekten och var ledningarna ska dras. Med hjälp av proaktiv och planerad kommunikation, fler dialoger och att synas i lokalmedierna kan vi öka förståelsen för vårt uppdrag. Och varför vi gör det vi gör. Deltagare:Ida Wallentin, projektledare Aurora lineTobias Östberg, pressekreterarePeter Wigert, finansdirektör53. Hur använder vi vår information, den vi har sedan länge och den vi skapar längs vägen?
29:22|Svenska kraftnät har en ny strategi där ett utav våra prioriterade områden är ett elnät i takt med samhällets behov. I det arbetet spelar digitaliseringen en mycket viktig roll, både när det gäller att korta ledtiderna för nya elnät och för att öka kapaciteten i det befintliga nätet.I sommar tas de första spadtagen för en helt ny digital station, den kommer sätta en ny standard för hur våra stationer i transmissionsnätet ska byggas och fungera. Vi effektiviserar både övervakningsmöjligheter och byggtid då allt fler delar kan tillverkas och testas i förväg. Sådana här tekniska projekt är en del av digitaliseringsarbetet på division Nät och på Svenska Kraftnät. Men framförallt handlar kanske digitalisering om hur vi förbättrar våra arbetssätt. Hur kan vi dra nytta av den information som redan finns, data som produceras var dag och de signaler som systemen ger. Underlag för att kunna ta välgrundade beslut i realtid kanske till och med i förtid.Deltagare:Bodil Nilsson, programledarePer Hägglund, strategisk verksamhetsarkitekt Peter Wigert, finansdirektör52. Att täppa glappet mellan förväntan och förmåga
27:59|Att korta ledtiderna är ett ämne som varit med i Kraftnätspodden många gånger i det här avsnittet följer vi upp hur arbetet går med två gäster som varit med tidigare, produktledarna Anna Knapp och Julio Bascur. Har allt gått enligt plan, vad har förändrats, när är arbetet med att korta ledtider klart och vilka är de viktigaste lärdomarna? Vi är på god väg att bygga ut stamnätet för att möta den ökande efterfrågan på el. Och en helt central roll i det här arbetet är att korta ledtiderna på de ledningar och stationer i transmissionsnätet som behöver byggas framöver. År 2021 var den beräknade tiden för att få en kraftledning på plats 14,5 år. Nu är motsvarande siffra 8,5 år. Det är en minskning med 40 procent. För stationer har vi än så länge nått en minskning på ungefär 20 %, från drygt 90 månader till 75 månader. Samtidigt gäller det också att ha ett bredare perspektiv, förstå hur omställningen och vår effektivisering påverkar våra underleverantörer. Så att inte resultatet blir att problemen kvarstår någon annanstans i processen. Anna berättar att stationer arbetar med standardiseringar och mer detaljerade underlag i sina upphandlingar. Att våga ta lite mer medveten risk men med bibehållen kvalitet.Och dessutom har planen med att minska antalet överlämningar och att arbeta med fasta tighta team kapat ledtider En gemensam reflektion som Anna och Julio vill dela med sig av är att ”Projektformen är en bra samarbetsform för att få framdrift, vi sitter ihop, allting påverkar! Skapa team och samhörighet.”51. Vad har arbetet med stödtjänster och frekvenshållning för likheter med en lindansare?
27:03|Charlotta Ahlfors och Aron Johanson arbetar med förkvalificering av stödtjänstleverantörer, lyssna på deras avsnitt i Kraftnätspodden när de berättar varför behovet av fler och olika leverantörer ökar. Och hur de har de effektiviserat sin egen process för att klara det kraftigt ökande antalet ansökningar. Med mer sol- och vindenergi i elnätet ökar Svenska kraftnäts behov av att köpa effekt för att balansera frekvensen i nätet, som alltid ska vara 50 Hz. I det arbetet har vi hjälp av stödtjänstleverantörer som kan reservera eller leverera effekt beroende på den insats situationen kräver. Aron gör en målande liknelse om utmaningen med att balansera nätet på 50 Hz är som att gå på lina. Att linan är 50 Hz och att lindansaren hela tiden måste balansera sin framfart beroende på flera olika förutsättningar, sina egna rörelser, vad som händer runt dig och med själva linan. På enheten Kravvalidering kvalificeras alla leverantörer som ansöker om att erbjuda sin tjänster för frekvenshållning. Enheten kontrollerar att de är tillräckligt robusta och kan hålla vad de lovar? Charlotta och Aron berättar att antalet ansökningar har ökat kraftigt och på kort tid, 2018 fick vi 7 ansökningar och 2023 hade ansökningarna ökat till drygt 600 stycken. Och det kom indikationer på att en enskild leverantör förberedde sig att skicka in cirka 2000 ansökningar. Det är stora skillnader i tid och möjlighet till effektivisering om du har moment som du ska göra 10 gånger, flera hundra gånger eller tusentals gånger.Deltagare: Charlotta Ahlfors, systemanalytiker Aron Johanson, systemanalytiker Peter Wigert, finansdirektör Elektra, Borr50. Framtidens kontor ställer krav på enkelheten
24:28|Svenska kraftnät växer kraftigt, det omfattar både antalet anställda och antalet kontor. Det är förutsättningarna som påverkar arbetet var dag för Christoffer Denkert och för Mats Wieweg. De arbetar med och ansvarar för områden som snabbt och i stor omfattning påverkats av det nya normala, att kunna arbeta flexibelt med de verktyg du har, från den plats och i den arbetsmiljö som passar ditt uppdrag bäst. I ett tätt samarbete utvecklar de vår digitala och fysiska arbetsplats. Målbilden som de delar är att vi har arbetsplatser och verktyg som gör det enkelt att förflytta sig mellan olika arbetsmiljöer och samarbetsformer, både på våra kontor och när vi arbetar på distans. Det händer väldigt mycket och väldigt snabbt på det här området beskriver Mats. Ett exempel på det är arbetet med Teams light som precis lanserats i verksamheten. Och Christoffer berättar att vi har tagit fram ett eget inrednings- och designkoncept för att kunna erbjuda en genomtänkt och trevlig arbetsmiljö.Kontoret kommer att ha kvar sin roll som arbetsplats och fysiskt nav för medarbetarna. Men det framträder också nya förväntningar på kontoret som mötesplats med miljöer som inspirerar och där medarbetarna trivs och träffas, utrustat med verktyg som stöder olika typer av samarbeten både interna och externa. Så arbetet fortsätter med att skapa effektiva och trivsamma arbetsmiljöer. Och genom att nyttja våra kontor, verktyg och system på bästa sätt samlar vi erfarenheter och förutsättningar för det fortsatta arbetet med Framtidens kontor.Deltagare:Christoffer Denkert, Avdelningschef FastighetMats Wieweg, Enhetschef Digital arbetsplatsPeter Wigert, Finansdirektör