Kraftnätspodden

Frekvensen i det svenska växelströmsnätet ligger på 50 Hertz. Där måste det alltid ligga. Till hjälp för att hålla balansen finns ett nätverk av reserver som kan kopplas på och av till stamnätet när de behövs. Dessa kallar vi för stödtjänster, de är en viktig del av ett fungerande elsystem. Nätfrekvensen avgörs av balansen mellan elproduktion och förbrukning. Och uppgiften att kontrollera den vilar på oss, på Svenska kraftnät, som hela tiden håller koll på att systemet är i balans. En stödtjänst kan vara allt från större vattenkraft, till små batterier i villor eller fastigheter. I det här avsnittet ska vi prata om arbetet som gjorts för att få in fler leverantörer av stödtjänster på balansmarknaden, och hur det påverkar Svenska kraftnäts effektivitet.  Enhet Balansmarknad, där Anna Jäderström och Jenny Lagerkvist arbetar, har en stor uppgift att även hitta balansen mellan våra krav på leverantörer och driftsäkerheten, utan att tumma på kvalitet och säkerhet. ”Man måste förstå båda sidor. Om vi ställer superhöga krav ur ett kraftsystemperspektiv men som ingen resurs som kan möta, då är det ingen idé”, förklarar Jenny. Fler har börjat intressera sig för och förstå balansmarknaden. För att bli leverantör av stödtjänster ställer vi ett antal krav om hur mycket, hur snabbt och hur länge våra leverantörer kan leverera el till nätet. Och i takt med att behoven av el ökar så behöver vi fler leverantörer. Anna och Jenny tror att marknadens aktörer kommer vilja vara med och lösa utmaningen med de snabbt växande elbehoven, på lite olika men på bästa sätt. ”Det finns fortfarande outnyttjad flexibilitet i systemet”, säger Anna. Deltagare:Anna Jäderström, enhetschef, BalansmarknadJenny Lagerkvist, kraftsystemspecialist, BalansmarknadPeter Wigert, finansdirektör (poddens programledare)

Genom en ny digital lösning har vi kraftigt minskat antalet samtal till driftcentralen, när tekniker anmäler ankomst till underhållsarbete. Detta ger tid vi nu kan använda till annat.Underhållsarbete måste hela tiden utföras för att stamnätet ska fungera – varje dag och året om. Detta innebär också hundratals samtal dagligen till driftcentralen för att anmäla ankomst och lämning, så att driftcentralen ska veta på vilka anläggningar det befinner sig personal. Det handlar om 76 000 samtal på ett år. Webblösningen har lett till 20 000 färre samtal och gjort att driftcentralen nu kan använda tusen timmar om året till annat. Alla samtal kan dock inte tas bort. När det gäller elektriskt arbete måste man fortfarande prata med en eldriftsledare. Deltagare i podden: Joacim Lindbäck – it-projektledare Andreas Wikander – it-projektledare Ann-Margreth Jönsson – kravanalytiker inom programmet Digitalisering på nät Peter Wigert, finansdirektör (poddens programledare)

Svenska kraftnät har en ny strategi där ett utav våra prioriterade områden är ett elnät i takt med samhällets behov. I det arbetet spelar digitaliseringen en mycket viktig roll, både när det gäller att korta ledtiderna för nya elnät och för att öka kapaciteten i det befintliga nätet.I sommar tas de första spadtagen för en helt ny digital station, den kommer sätta en ny standard för hur våra stationer i transmissionsnätet ska byggas och fungera. Vi effektiviserar både övervakningsmöjligheter och byggtid då allt fler delar kan tillverkas och testas i förväg. Sådana här tekniska projekt är en del av digitaliseringsarbetet på division Nät och på Svenska Kraftnät. Men framförallt handlar kanske digitalisering om hur vi förbättrar våra arbetssätt. Hur kan vi dra nytta av den information som redan finns, data som produceras var dag och de signaler som systemen ger. Underlag för att kunna ta välgrundade beslut i realtid kanske till och med i förtid.Deltagare:Bodil Nilsson, programledarePer Hägglund, strategisk verksamhetsarkitekt Peter Wigert, finansdirektör

Att korta ledtiderna är ett ämne som varit med i Kraftnätspodden många gånger i det här avsnittet följer vi upp hur arbetet går med två gäster som varit med tidigare, produktledarna Anna Knapp och Julio Bascur. Har allt gått enligt plan, vad har förändrats, när är arbetet med att korta ledtider klart och vilka är de viktigaste lärdomarna? Vi är på god väg att bygga ut stamnätet för att möta den ökande efterfrågan på el. Och en helt central roll i det här arbetet är att korta ledtiderna på de ledningar och stationer i transmissionsnätet som behöver byggas framöver. År 2021 var den beräknade tiden för att få en kraftledning på plats 14,5 år. Nu är motsvarande siffra 8,5 år. Det är en minskning med 40 procent. För stationer har vi än så länge nått en minskning på ungefär 20 %, från drygt 90 månader till 75 månader. Samtidigt gäller det också att ha ett bredare perspektiv, förstå hur omställningen och vår effektivisering påverkar våra underleverantörer. Så att inte resultatet blir att problemen kvarstår någon annanstans i processen. Anna berättar att stationer arbetar med standardiseringar och mer detaljerade underlag i sina upphandlingar. Att våga ta lite mer medveten risk men med bibehållen kvalitet.Och dessutom har planen med att minska antalet överlämningar och att arbeta med fasta tighta team kapat ledtider En gemensam reflektion som Anna och Julio vill dela med sig av är att ”Projektformen är en bra samarbetsform för att få framdrift, vi sitter ihop, allting påverkar! Skapa team och samhörighet.”

Charlotta Ahlfors och Aron Johanson arbetar med förkvalificering av stödtjänstleverantörer, lyssna på deras avsnitt i Kraftnätspodden när de berättar varför behovet av fler och olika leverantörer ökar. Och hur de har de effektiviserat sin egen process för att klara det kraftigt ökande antalet ansökningar. Med mer sol- och vindenergi i elnätet ökar Svenska kraftnäts behov av att köpa effekt för att balansera frekvensen i nätet, som alltid ska vara 50 Hz. I det arbetet har vi hjälp av stödtjänstleverantörer som kan reservera eller leverera effekt beroende på den insats situationen kräver. Aron gör en målande liknelse om utmaningen med att balansera nätet på 50 Hz är som att gå på lina. Att linan är 50 Hz och att lindansaren hela tiden måste balansera sin framfart beroende på flera olika förutsättningar, sina egna rörelser, vad som händer runt dig och med själva linan. På enheten Kravvalidering kvalificeras alla leverantörer som ansöker om att erbjuda sin tjänster för frekvenshållning. Enheten kontrollerar att de är tillräckligt robusta och kan hålla vad de lovar? Charlotta och Aron berättar att antalet ansökningar har ökat kraftigt och på kort tid, 2018 fick vi 7 ansökningar och 2023 hade ansökningarna ökat till drygt 600 stycken. Och det kom indikationer på att en enskild leverantör förberedde sig att skicka in cirka 2000 ansökningar. Det är stora skillnader i tid och möjlighet till effektivisering om du har moment som du ska göra 10 gånger, flera hundra gånger eller tusentals gånger.Deltagare: Charlotta Ahlfors, systemanalytiker Aron Johanson, systemanalytiker Peter Wigert, finansdirektör Elektra, Borr

Svenska kraftnät växer kraftigt, det omfattar både antalet anställda och antalet kontor. Det är förutsättningarna som påverkar arbetet var dag för Christoffer Denkert och för Mats Wieweg. De arbetar med och ansvarar för områden som snabbt och i stor omfattning påverkats av det nya normala, att kunna arbeta flexibelt med de verktyg du har, från den plats och i den arbetsmiljö som passar ditt uppdrag bäst. I ett tätt samarbete utvecklar de vår digitala och fysiska arbetsplats. Målbilden som de delar är att vi har arbetsplatser och verktyg som gör det enkelt att förflytta sig mellan olika arbetsmiljöer och samarbetsformer, både på våra kontor och när vi arbetar på distans. Det händer väldigt mycket och väldigt snabbt på det här området beskriver Mats. Ett exempel på det är arbetet med Teams light som precis lanserats i verksamheten. Och Christoffer berättar att vi har tagit fram ett eget inrednings- och designkoncept för att kunna erbjuda en genomtänkt och trevlig arbetsmiljö.Kontoret kommer att ha kvar sin roll som arbetsplats och fysiskt nav för medarbetarna. Men det framträder också nya förväntningar på kontoret som mötesplats med miljöer som inspirerar och där medarbetarna trivs och träffas, utrustat med verktyg som stöder olika typer av samarbeten både interna och externa. Så arbetet fortsätter med att skapa effektiva och trivsamma arbetsmiljöer. Och genom att nyttja våra kontor, verktyg och system på bästa sätt samlar vi erfarenheter och förutsättningar för det fortsatta arbetet med Framtidens kontor.Deltagare:Christoffer Denkert, Avdelningschef FastighetMats Wieweg, Enhetschef Digital arbetsplatsPeter Wigert, Finansdirektör

För att effektivisera verksamheten måste vi se till att vi fattar rätt beslut och att vi kan automatisera där det är möjligt. På Svenska kraftnät har vi två system för att samla och analysera data, det är Soda Batch och Soda Stream. I det här avsnittet av Kraftnätspodden pratar Peter Wigert med Mira Gavelin och Robert Anderson om våra system och om hur vi arbetar med data. Allt rör sig så fort det blir allt viktigare att ha data lättillgänglig och visualiserad, på så sätt kan vi spara tid och bli mer pricksäkra. Det viktigt att dela data för att öka vår förmåga att gå från reaktion till proaktiv förmåga. Vi arbetar med att öka vår proaktiva förmåga varje dag, till exempel har vi idag 70 st automatiserade rapporter som uppdateras och ger aktuell värdefull information varje dag. Power BI är ett datorprogram och analysverktyg från Microsoft.Deltagare:Mira Gavelin Produktägare Robert Andersson, FörvaltningsledarePeter Wigert, Finansdirektör

Det var en fråga som Lena Maripuu ställde sig när hon upptäckte att en internationella flygstandard som ligger till grund för en uppdatering av en föreskrift. Den har tolkats olika av Trafikverket i Sverige jämfört med hur den tolkats och omsatts i regler i våra grannländer.Lena är projektledare med uppdraget att identifiera vilka stolpar och ledningsspann som blir berörda av den uppdaterade EU-föreskriften, det gäller de stolpar och ledningar som överskrider en höjd på 45 meter. I det arbetet tog hon hjälp av våra GIS-samordnare i verksamheten, Anna Hall är GIS-samordnare och också med i det här avsnittet. Förutom att det var nya regler om vilken höjd markeringarna ska sitta på innebar uppdateringen även att flygmarkeringshinder som idag har ett avstånd på 100 meter skulle placeras mycket tätare.  Efter dialog om den nya riktlinjen med TSO:erna i våra grannländer, identifierades andra tolkningar, alternativa lösningar och även en test av ny teknik. Diskussionen med Trafikverket i Sverige har fortsatt och de har accepterat den nya höjden för markeringskrav om 60 meter, vilken gör stor skillnad för Svenska kraftnät i både tid och resurser. I stället för nästan 700 stolpar handlar det nu om cirka 100 st. Det innebär mer tid för fortsatt fokus på utbyggnaden av stamnätet för att möta kraven på ökad elektrifiering.Deltagare:Lena Maripuu, ProjektledareMaria Hall, GIS-samordnarePeter Wigert, Finansdirektör