Konsthistoriepodden

I detta avsnitt tar vi oss an den mytomspunna målningen ”Makarna Arnolfinis trolovning” av Johannes van Eyck från 1434, som nuförtiden finns på National Gallery i London. Vi pratar om allt från den ytterst snåriga proveniensen till de många avbildade vardagsföremålen och deras möjliga dolda betydelser.Inte minst resonerar vi om det avbildade paret och om det verkligen är en trolovning vi ser i målningen. Kan det verkligen vara den i Brygge verksamme handelsmannen Giovanni Arnolfini och hans fru Giovanna Cenamis giftermål som är avbildat? Bröllopet ägde rum 1447, men konstnären Jan van Eyck dog redan 1441. Eller är ”Makarna Arnolfinis trolovning” i själva verket ett minnesporträtt föreställandes Giovanni di Nicolao Arnolfinis och hans döda maka Constanza Trenta? Och är Hernaoul le Fin och Arnoult Fin som man läser om i de historiska källorna samma person som Arnolfini?Vi följer arkivspåren hur målningen kom från Brygge via Spanien till National Gallery i London? Köpte den skotske översten James Hay - som sålde tavlan till National Gallery 1842 efter det engelska kungahuset avböjde att köpa den - verkligen tavlan när han kurerade sig i Bryssel efter slaget vid Waterloo? Eller är tavlan snarare ett byte efter plundringen av den spanska kungliga samlingen vid slaget av Vitoria 1813, som han medverkade i?Allt detta och mycket mer får ni höra mer om i vårt nya avsnitt!

Samtal pågår! Vi gick och såg utställningen "Ilon Wiklands bildvärldar. Saga, äventyr och vardagsliv" på Göteborgs konstmuseum och pratade med utställningens curator Freja Holmberg. Vi pratade om Ilon Wikland och hennes långa långa resa som ensamkommande flyktingbarn från Estland till att hon blev "hovillustratör" för Astrid Lindgren och många andra bilderboksförfattare i Sverige. Det blev ett personligt samtal om både skräckförtjusningen som man kände när man tittade på illustrationerna i Ronja Rövardotter och hur man som barn kände igen sig själv i den naturalistiska stilen i vilken "Barnen från Bullerbyn" tecknades i. Samtalet handlar också om Ilon Wiklands många stilar och uttryck som spänner från hennes bilderboksillustrationer som lyfte texterna, till hennes fräcka veckorevy-illustrationerna som hon målade i gouachefärg, en teknik som hon bemästrade så väl. Varmt välkomna att lyssna!

Samtal pågår! När vi var klara med inspelningen av senaste poddavsnitt om Harriet Backers ”Barndop i Tanum Kyrka” från 1892, kände vi oss inte helt färdiga med målningen, då dess narrativ är så fantasieggande. Då spelade vi in ett mera personligt samtal om vilka tankar som sätts igång av målningen och hur vi själva tolkar den. Freestyle!

I detta poddavsnitt förenar vi våra forskningsintressen, 1800-talsmåleri och medeltida kyrkor: vi pratar om den norska konstnären Harriet Backers målning ”Barndop i Tanum Kyrka” från 1892. Vanligtvis finns konstverket att beskåda på Nasjonalmuseet i Oslo, men just nu kan man se det på den stora Harriet Backer-utställningen på Nationalmuseum i Stockholm. Harriet Backer är en av de mest kända norska konstnärerna. Hennes yrkeskarriär spänner över 50 år och en tid då konstvärlden ändrade sig radikalt för kvinnor. När Harriet Backer började sina konstnärliga studier på 1870-talet var det ett mansdominerat fält. Hon blev framgångsrik och erkänd, men hon var likväl “bara” en kvinna. Jens Thiis, som var direktör för Nasjonalgalleriet i Oslo från 1908-1941, skrev om henne i sin bok om norska målare och bildhuggare 1907: “Fröken Backer är i själva verket den av alla norska målarinnor som är mest née peintre [alltså: född till målare] och även i sina manliga kollegors lag intar hon en hög ställning som målare.” I poddavsnittet berättar vi mer om Harriet Backers karaktäristiska intima och självupplevda sätt att skildra norska kyrkorum som är unikt i den norska konsthistorien. Vi berättar hur interiörsgenren blev populär på 1800-talet och hur Backer anknöt till 1800-talets olika nationalromantiska skildringar av kyrkorummet eller psykologiserande närstudier av kyrkobesökare, men också den hårda kritiken hon mötte. Samspelet av färgerna, ljus och skuggan som skapar den stämningsfulla atmosfären i hennes målningar åstadkom hon genom sitt noggranna arbete på plats, t ex i den iskalla kyrkan i Tanum. Eftersom hon antog sig sina motiv på samma sätt som en friluftsmålare, kan man med all rätt kalla hennes målningar för ett “inomhus-friluftsmåleri”.Avsnittet handlar också om Harriet Backers konstnärliga utveckling från hennes tidiga måleri i Düsseldorfsskolans anda tills friluftsmåleriet och impressionismen satte sina spår på hennes naturalistiska färgmåleri under hennes år i Paris. 

NYTT AVSNITT AV KONSTHISTORIEPODDEN! Denna gång ska vi prata om en game changer i den västerländska konsthistorien, som har skrivits fram som renässansens första betydelsefulla målare, då han utvecklade måleriet mot en större individualism, naturalism och rumsligt djup. Vi ska prata om Giottos di Bondones fresker i Scrovegnikapellet (även kallat Arenakapellet) i Padua och fokuserar på hans berömda “Kristi begråtelse” (1303-10). De 36 fresker som täcker kapellets interiör är en av de första och mest omfattande freskcyklerna från den tidiga renässansen och är nuförtiden synonyma med Giotto. I dessa bilder berättar han i tre bildserier om Jungfru Maria och hennes föräldrar Annas och Joakims liv och inte minst Jesus liv och död. Hans fresker ingår i ett komplext program, där bilderna i serien syftar på varandra. Vi fastnade speciellt för “Kristi begråtelse”, då vi var eniga att de små förtvivlade änglarna som svävar i himlen ovanför scenen och är utom sig av sorg, är för bedårande i sina individuella känslouttryck. "Bilder formade av hans pensel följer naturens konturer så nära", skrev den florentinska krönikören Filippo Villani på 1300-talet om Giotto, "att de för betraktaren verkar leva och andas och till och med utföra vissa rörelser och gester så realistiskt att de verkar tala, gråta, göra en glad och andra saker."I poddavsnittet tittar vi närmare på Giottos livsberättelse som baserar sig i mångt och mycket på myter och osäkra källor, när det skrivs fram hur hans lärare Cimabue blev uppmärksam på den talangfulle 12-åringen och hur Giotto så småningom gick om sin läromästare. Vi berättar om Giottos innovationer i bildkonsten och hur han bröt med bildtraditioner; hur han vände sig ifrån den italienska bysantinism med dess strängt formaliserade bildspråk till en färgstark bildkonst som skulle basera sig på studier av naturen och som tillät individuella drag i helgonens uttryck. Vi berättar om hur Giotto inspirerades av gester som han hade sett i andra sammanhang, i rättsväsendet och i kyrkliga ritualer och hur han skapade ett nytt symboliskt teckenspråk av dessa.

Vi har länge velat prata om den amerikanske målaren John Singer Sargent (1856-1925) och när vi var i Boston och såg hans fantastiska målningar där, bestämde vi oss att göra ett avsnitt om denna spännande och redan på sin tid mycket populära konstnär!Sargent är mest känd för sina porträtt, men vi valde ”Carnation, Lily, Lily, Rose”, som målades 1885-86 och som finns på Tate Britain i London. Vad betyder den mystiska titeln som låter som en trollformel egentligen? Och är det en spegling av ett och samma barn vi ser? Vilken skandal ledde till att Sargent var tvungen att lämna Paris och hur hamnade han i Cotswolds, där målningen färdigställdes under två sensomrar? Varför arbetade Sargent under långa perioder bara 10 minuter per dag med verket? Och hur kom det sig att läsarskaran bakom The Pall Mall Gazette röstade fram målningen som den man minst av alla ville ha i sitt hem?

Äntligen är det dags för ett helt nytt poddavsnitt! Ja, det var väldigt länge sedan vi publicerade ett nytt avsnitt, det tycker vi också. Desto gladare är vi att kunna presentera ett nytt avsnitt om en konstnär som väldigt många av er önskade sig.I detta avsnitt ska vi fördjupa oss i Hilma af Klints verk ”Svanen, nr 1” från 1915, som ägs av Stiftelsen Hilma af Klints verk. Vi ska berätta om konstnären och hennes antroposofiska bakgrund som öppnar upp för tolkningsmöjligheter av detta verk vars komposition bygger på tydliga motsatser i färg och form. Och vad symboliserar svanarna?Avsnittet handlar om en grupp väninnor, ”De Fem”, och deras seanser där de talade med ”De Höga”, ett kosmiskt brödraskap som ska ha funnits sedan tidens gryning och som ska ha gett kvinnorna i uppdrag att måla verk till deras tempel. I avsnittet fokuserar vi också på återupptäckten och mytbildningen kring Hilma af Klint och hennes verk, som sedan utställningen ”The Spiritual in Art - Abstract Painting 1890-1985” på Los Angeles County Museum (1986-87) har exploderat i popularitet.Varmt välkomna att lyssna på det senaste avsnittet av Konsthistoriepodden!

Äntligen kommer det sista avsnittet av "På resande fot" från vår resa genom USA och som ni hör i avsnittet var det egentligen meningen att detta avsnitt skulle bli publicerat före det första avsnittet av säsong 4. I detta avsnitt pratar vi med Diana Seave Greenwald, som är curator på The Isabella Stewart Gardner Museum i Boston. Efter vårt besök på museet hade vi en del frågor om konstverkens hängning, den mycket varierande kvalitén och varför det inte fanns några etiketter med text i anslutning till verken. Diana Seave Greenwald är inte bara en av de två skribenterna av den senaste biografin om Isabella Stewart Gardner, hon kunde dessutom ge oss svar på alla våra frågor! Hur var Isabella Stewart Gardner som person och varför började hon att samla konst? Vilken konst samlade hon och vem var hennes rådgivare? Hur ska man föreställa sig Gardners omskrivna vänskaper med John Singer Sargent och Anders Zorn? Överdrevs de i efterhand i konsthistorien eller talar vi om riktiga vänskaper? Svar på dessa och många andra frågor får du i vårt nyaste avsnitt av "På resande fot"!