Till årets och säsongens sista poddavsnitt valde vi ett verk som passar juletiden. Vi pratar om ”Portinarialtaret” (1472-1478) som finns på Uffizierna i Florens och som är det mest kända verket av den flamländske målaren Hugo van der Goes (ca 1440-1482). Men vi kommer inte prata så mycket om det välkända kristna julmotivet, som visar herdarnas tillbedjan efter Jesusbarnets födelse. Istället fokuserar vi på den person efter vilken verket blev uppkallat: verkets beställare Tommaso Portinari. Vad vet vi om Portinari som var så välbärgad att han hade råd att beställa denna överdådiga målning av en av Flanderns mest välkända konstnärer? Hur blev den florentinske bankiren chef för Medicibankens kontor i Gent och vad vet vi om hans nära kontakter med det burgundiska hovet? Och hur hänger målningens dyrbara och moderiktiga kläder ihop med Portinaris&nbsp;affärsverksamheter i Brygge? Men vi kommer också prata om den mystiske målaren bakom verket, Hugo van der Goes, som idag är ett av de tyngsta namnen i konsthistorien om renässansen norr om Alperna, men som man vet väldigt lite om. Hugo van der Goes levde under hela sitt liv i skräck för evig förbannelse. Dessutom led han samvetskval över den stolthet som han hade känt för all berömmelse som han erfor som konstnär. Hans mentala hälsa sviktade gång på gång tills han på toppen av sin karriär drog sig tillbaka som novis i Rood-Kloster, ett kloster utanför Bryssel. Bara ett 30-tal konstverk kan nuförtiden knytas till Hugo van der Goes, trots att han uppnådde stor berömmelse bland borgerskapet och adeln, vilket hans få bevarade verk vittnar om. Bild: Hugo van der Goes, Portinarialtaret, 1472-78, olja på pannå, 253 x 304 cm, Uffizierna Florens

Avsnitt 40: Hugo van der Goes, Portinarialtaret

I detta avsnitt pratar vi med chefsintendenten Dragana Vujanovic Östlind från Hasselbladstiftelsen om årets Hasselbladspristagare Ingrid Pollard och utställningen som för närvarande visas på Hasselblad Center i Göteborg. Ingrid Pollard föddes 1953 i Guyana, flyttade som treåring till London och har varit verksam som fotograf i England sedan 1980-talet. Genom fotografen Ingrid Pollards verk samtalar vi om det brittiska arvet i kolonierna, om fotalbum, identitet och maskulinitet och om rasism som sitter i väggarna. Varmt välkomna att lyssna!

Samtal pågår: Intervju med Dragana Vujanovic Östlind om Ingrid Pollard

Äntligen ska vi prata om 1700-talet igen, nämligen Jacques-Louis Davids ikoniska målning “Marats död” från 1793, som finns på Kungliga museet för sköna konster i Belgien och i en kopia från 1800 på Louvren. Davids tavla visar den döende tidningsmannen, revolutionären och politikern Jean Paul Marat och det är en vacker och stillsam död vi får se här. Inget får en att ana den rafflande och våldsamma historiska berättelsen som ligger bakom motivet. Målningen härstammar direkt från den franska revolutionens epicentrum. Målaren David och motivet Marat var inte bara vänner, utan båda politiskt aktiva i Nationalkonventet under den franska revolutionen. Medan Marat inte överlevde revolutionen, kunde David med nöd och näppe undgå giljotinen. Nuförtiden räknas konstverket till ett av de viktigaste i den franska konsthistorien, men då det begav sig fanns ingen plats för den i Frankrike. Konstnären själv fick rädda undan tavlan, gömma den i flera år och ta med sig den till sitt exil i Belgien, där den finns än idag. Jacques-Louis David är en av de viktigaste målarna i den franska konsthistorien, men när han gick bort, nekades han till och med att bli begravd i Paris.&nbsp;Bara hans hjärta ligger begravd på Père-Lachaise i Paris.

Avsnitt 39: Jacques-Louis David, Marats död

Samtal Pågår: The making of Migrant Mother

I dagens avsnitt berättar vi om Dorothea Langes ikoniska fotografi “Migrant Mother” från 1936. Modern i det berömda fotografiet har blivit den stora depressionens (1929-1939) ansikte. Men vad är det egentligen vi ser i fotografiet? Det finns två olika versioner av historien, den ena av fotografen Dorothea Lange och den andra av den avbildade kvinnan Florence Thompson och hennes barn. Dorothea Lange var en av många fotografer som arbetade för Farm Security Administration, kort FSA, en statlig organisation som skapade en omfattande bildsamling över det amerikanska samhället mellan 1935 och 1944. Lange berättade om det gigantiska migrantläger hon hittade i Nipomo, Kalifornien, där 2500-3000 personer hade slagit upp tillfälliga hem för att få arbete inom ärtskörden som hade utlovats i tidningsannonser. Men på grund av det exceptionellt kalla vädret och vårstormar hade ärtskörden frusit sönder och det fanns inga arbeten för de desperata och utsatta människorna, som nu var strandsatta på det leriga fältet. I fältanteckningarna som Lange lämnade in tillsammans med de sex fotografierna som hon tog av familjen beskriver hon: "Sju hungriga barn. Fadern är infödd i Kalifornien. Utblottade i ärtplockarläger ... på grund av den misslyckade ärtskörden. Dessa människor hade precis sålt sina däck för att köpa mat."&nbsp; Men denna berättelse dementerades av modern Florence Thompson, när hon valde att träda fram 1978, efter att Lange hade gått bort. Florence Thompson berättade om sitt Cherokee-ursprung och att hon inte alls hörde till de stora skarorna av migranter som hade lämnat Oklahoma för att söka sin lycka i Kalifornien. Denna marsdag 1936 hade bilens kylare gått sönder och barnen hade tagit den till närmaste stad för att få den reparerad, medan hon och de andra barnen väntade. Lange hade också skickat bilderna till redaktören för San Francisco News, där några av fotografierna trycktes redan några dagar efter hennes besök i lägret, under rubriken: "Ragged, Hungry, Broke, Harvest Workers Live in Squalor.", vilket gick emot det hon hade lovat Thompson.&nbsp;&nbsp; Långt senare skulle många FSA-fotografer kritiseras och anklagas för att de hade riktat sina linser mot "perfekta offer" som de, delvis arrangerat, visade i sina fotografier. Ändå måste FSA-fotografernas viktiga roll för statens hjälpinsatser poängteras. Langes bilder på Florence Thompson och hennes barn fick omedelbar uppmärksamhet av Resettlement Administration i Washington och 9000 kg mat skickades till ärtplockarlägret i Nipomo.

Avsnitt 38: Dorothea Lange, Migrant Mother 

Nytt avsnitt av ”Samtal pågår” ute! Denna gång samtalar vi om våra tankar om det underskattade i konstsfären. Det blir allt från Alexandra Herlitz’ förtjusning i Rokoko till Alexandra Frieds aversion mot collage. Där emellan bjuder vi på allvar och skratt, sanningsanspråket i Andreas Gurskys fotografi och Visbys tveksamma framställning i CG Hellqvists ”Valdemar Atterdag brandskattar Visby”. Varmt välkoma att lyssna!

Samtal pågår: Tankar om det underskattade

Denna gång tar vi oss till Edo-periodens Japan och det mest ikoniska japanska konstverk: Katsushika Hokusais “Under vågen utanför Kanagawa” (ca 1830-1832) från serien “36 vyer av berget Fuji”. Bilden har blivit en symbol för Japan och används nuförtiden i de mest olika sammanhang. Den har blivit emoji, används i miljöaktivism, surferkulturen och i ölreklam.&nbsp; Alla känner nog igen bilden, men handen på hjärtat, hur många vet mer om den än titeln och konstnären? Bilden känns så modern och ungdomlig att det är svårt att tänka sig att den är nästan 200 år gammal och att konstnären var över 70 gammal när han skapade den.&nbsp; I vårt poddavsnitt berättar vi hur bilden omedelbart uppnådde en otrolig popularitet i Japan, där färgträsnittet ska ha tryckts upp i hela 8000 exemplar, istället för de sedvanliga 200. Vi pratar om hur bilden kom att påverka den västerländska konsten, när den nådde Europa ca 1850 och hur konstnärer som Vincent van Gogh, Carl Larsson och kompositören Claude Debussy inspirerades av den. Men vi berättar också om inspirationen från väst till öst och hur nederländska konstverk anses ha påverkat Hokusai och hur det importerade färgpigmentet berlinerblått från väst kom att spela en betydande roll i Hokusais verk.&nbsp; Eftersom vi befinner oss väldigt mycket i Japan i detta avsnitt, som har en konst och en konsthistoria som inte alla är helt bekanta med, kommer vi att introducera en del japanska fenomen och begrepp i detta avsnitt. Till exempel berättar vi om bildgenren ukiyo-e som översätts till “Bilder från den förbiflytande världen” och hur Hokusai bidrog till att förändra den. Vi förklarar också den spännande tekniken färgträsnitt med vilken dessa japanska bilder producerades, som under Edoperioden inte ansågs vara konst, utan snarare en souvenir, som kunde köpas till samma pris som ett paket nudlar.&nbsp;

Avsnitt 37: Katsushika Hokusai, Under vågen utanför Kanagawa

Samtal pågår: Vi avslöjar nästa verk

Vi har återförenats efter sommaren och pratar om vad vi har gjort och vad som händer under hösten.

Samtal pågår: Hej då sommar och hej höst

Varje konstverk bär på mängder av intressanta historier: Konstverk kan ha spännande tillkomstprocesser, en fängslande ägarhistoria eller så kan det finnas otroliga berättelser om hur publiken tog emot ett verk, när det visades för första gången. Men alltid är det förstas just det avbildade som bjuder oss på många fascinerande berättelser och tankar.&nbsp; En gång i månaden släpper vi ett avsnitt om ett konstverk. Det blir gott och blandat från olika tider och platser, för det enda urvalskriteriet är att vi båda måste tycka om verket.&nbsp; Följ oss på sociala medier för bilder och bonusmaterial!Instagram: @konsthistoriepoddenfacebook: Konsthistoriepodden

Konsthistoriepodden

Social Media

Follow