Konsthistoriepodden

I vårt senaste poddavsnitt besöker vi Rubenshuis i Antwerpen, som är den flamländska konstnären Peter Paul Rubens hem och ateljé (1577–1640). I dag är Rubenshuis både museum, upplevelsecentrum och forskningscentrum – en plats där besökare kan komma nära konstnärens liv och arbete, samtidigt som internationell forskning om Rubens och hans samtid bedrivs. Här levde och verkade en av barockens mest inflytelserika konstnärer, vars internationella nätverk, diplomatiska uppdrag och omfattande verkstad kom att prägla både flamländsk och europeisk konsthistoria.Vi intervjuade intendenten för forskning, fil. dr. Abigail D. Newman, som berättar om Rubens personlighet, hans hem och ateljé samt hans betydelse för flamländsk och internationell barockkonst. Vi samtalar också om hur Rubens konstnärliga arbete kan förstås i relation till hans personlighet, utifrån vad källmaterialet faktiskt berättar om honom. Dessutom talar vi om hennes egen forskning om flamländska konstnärer som under tiden för de spanska Nederländerna flyttade till Spanien och etablerade karriärer där.Avslutningsvis diskuterar vi Rubens ofullbordade målning Henri IV:s belägring av Amiens, som finns på Göteborgs konstmuseum, och reflekterar, något skämtsamt, över frågan om det någonsin är en god idé att låta någon annan måla färdigt ett mästerverk.

Nytt poddavsnitt ute! Vi har spanat in utställningar vi drömmer om att se under 2026 – i Norden, Europa och också en i USA. Det blir allt från renässansens perfektion till performance, konst i industrimiljöer och verk som nästan aldrig lämnar sina museer.I Norden tar vi upp Basquiat – Headstrong på Louisiana i Danmark, en utställning som fokuserar på Jean-Michel Basquiats teckningar på papper från början av 1980-talet. I Oslo visas Edvard Munch & The Chocolate Factory på MUNCH, där de målningar som Munch gjorde för Freias chokladfabrik 1923 presenteras tillsammans med skisser och arkivmaterial. I Sverige finns den fasta installationen Tidens rum – Vadstena klosterkyrka 1470 på Sancta Birgitta Klostermuseum, där kyrkorummet visualiseras med hjälp av ljud, bild och digital teknik.I Europa pratar vi om Van Eyck: The Portraits på National Gallery i London, där alla Jan van Eycks bevarade porträtt visas samlade. I Florens visas Rothko in Florence på Palazzo Strozzi med två satellitutställningar, där Mark Rothkos måleri sätts i relation till den italienska konsttraditionen. På Musée d’Orsay i Paris arrangeras Mary Cassatt: The Choice of Independence, en utställning som samlar målningar, pasteller och grafik från hela hennes karriär. I Rom visas Cartier and Myths på Kapitolinska museerna, där Cartiers smycken presenteras i dialog med antikens bildvärld.I USA tar vi upp Raphael: Sublime Poetry på The Metropolitan Museum of Art i New York, den första heltäckande presentationen av Raphael som har visats i USA, med verk inlånade från samlingar i Europa och Nordamerika.Lyssna om du vill få reslust, konstlust och en lista att spara inför 2026. Finns där poddar finns eller via link i bio!

Brygg en kopp te och luta dig tillbaka, det här är ett poddsamtal att verkligen njuta av! Under vår resa till Nederländerna gjorde vi ett stopp på Museum Het Rembrandthuis i Amsterdam, där museichefen Epco Runia bjöd oss på ett fantastiskt samtal. Ja, vi vet att det är ett långt avsnitt, men man kommer verkligen Rembrandt nära inpå livet. Efteråt känns det nästan som om man själv har lärt känna den berömde 1600-talskonstnären.Epco Runia tecknar ett levande personlighetsporträtt där vi inte bara möter Rembrandt som konstnär och entreprenör, utan också som människa. En människa som periodvis mådde mycket dåligt och som inte alltid framstår i särskilt smickrande dager.Han berättar om Rembrandts liv, om huset där han bodde under cirka 20 framgångsrika år, och om den nära konkursen 1656 som ledde till det berömda handskrivna inventariet, där Rembrandt själv listade alla sina ägodelar. Just detta dokument har varit avgörande vid rekonstruktionen av huset och dess inredning.Avsnittet spelades in en varm dag med öppna fönster. I bakgrunden anar man Amsterdams pulserande gatuliv – the hustle and bustle – samtidigt som vi befinner oss inne i Rembrandts hus på Jodenbreestraat 8. Det skapar en levande känsla av hur det var när konstnären själv levde och arbetade här på 1600-talet, mitt i stadens brus.

I detta avsnitt ska vi tala om en målarstil som vi upplever inte står särskilt högt i kurs hos den svenska publiken, trots att våra konstmuseer är fyllda av just denna konst: Düsseldorfmåleriet. Vi går till botten med hur Düsseldorf en gång i tiden var ett internationellt varumärke för modern och högkvalitativ konst och var denna modernitet egentligen låg.Men framför allt ägnar vi oss åt motivet: mordet på de två engelska prinsarna av huset York i Towern i London. Ett populärt motiv inom 1800-talets historiemåleri, där prinsarnas mystiska försvinnande år 1483 har eggat konstnärers fantasi i generationer. Motivet är historiskt till sin yta, men bygger till stor del på William Shakespeares pjäs Rikard III.Vad var det egentligen som hände i Towern? Vad vet vi om händelserna och om prinsarnas öde? Och vad vet vi om Rikard III – barnens farbror, som Shakespeare målade upp som den fulländade skurken, beredd att utan hänsyn ge order om att beröva sina brorsöner livet?

På söndag är det äntligen vintersolstånd och vi går mot ljusare tider! Efter veckor av mörker och regn i Göteborg längtar vi så fruktansvärt efter solen att vi ville samtala om konstverk som skildrar solljus på ett så vackert och naturtroget sätt att de får oss att minnas hur sommarens ljus och värme faktiskt känns…

Vi återvänder till Joan Semmels konstnärskap och fördjupar oss i nakenhetens roll i hennes verk. I detta sammanhang återkopplar vi även till andra arbeten som vi övervägde att inkludera i avsnittet, men som av praktiska skäl, inte minst sociala mediers restriktioner kring sexuellt innehåll, visade sig omöjliga att publicera.Bland annat diskuterar vi hennes” Erotic Series” från 1970-talet, där Semmel utgick från fotografier som hon har tagit av heterosexuella par i sexuella akter och därefter omvandlade dessa till målningar. Resultatet är bilder som inte är idealiserade utan realistiska, men som samtidigt förhåller sig medvetet estetiserade.Vi jämför Joan Semmels sätt att återta blicken på den kvinnliga kroppen med den svenska fotografen Eva Klassons närstudier av sin egen kropp under samma period. Båda konstnärerna skapar på olika vis kroppsliga landskap som får oss att reflektera över både motivet och den blick vi själva riktar mot den mänskliga kroppen, den kropp vi bebor men som ändå stundtals kan framstå som främmande.Vi samtalar dessutom om den betydelsefulla distinktionen mellan naked och nude, och om hur Semmel själv resonerar kring denna skillnad.Och slutligen delar Alexandra Fried Magnusson med sig av sitt möte med Joan Semmel på en Finissage i New York år 2019.