Konsthistoriepodden

Vem känner inte till Carl Larssons akvarell “Brita med julljus” eller “Brita som Idun”, som den också kallas, från 1900? På det ena eller andra sättet känner nog de flesta till motivet, men vad vet vi om målningen, dess tillkomst och dess framgångshistoria egentligen? Hur kom det sig att konstnärens lilla dotter Brita blev alla vårs julflicka som pryder allt som hör julen till, från julklappspapper till julserviser? Ja, hur kom det sig överhuvudtaget att Carl Larsson kom att förknippas i så hög grad med den svenska julens bildkultur?Målningen “Brita med julljus” kan berätta för oss om den tilltagande kommersialiseringen av julen vid förra sekelskiftet, och den kan också tala om för oss om konstnärers nya möjligheter att sprida sina alster både över nationsgränserna och till samhällets alla klasser. Den kan förtälja hur arbetarklassen började pryda sina hem med prisvärda reproduktioner av bilder som de tyckte om. Och den är också ett exempel för hur verken av en berömd och folkkär konstnär inom loppet av inte ens ett århundrade kunde bli närmast uttjatade på grund av de massproducerade reproduktionerna som översvämmade marknaden, när bildrättigheterna släpptes fria 1969, 50 år efter Carl Larssons död. Inte minst ska vi berätta lite mer om Brita själv, som ju har förblivit ganska anonym för oss, trots att hennes glada och vänliga barnansikte är så väldigt välkänt.Lyssna på Konsthistoriepoddens decemberavsnitt för att höra berättelserna om en av de mest kända julbilderna!

I Konsthistoriepodden vill vi gärna berätta om historierna runtomkring konstverken, som är baserade på källor och konstvetenskaplig analys och forskning. Men vi har också fått önskemål om vad vi tycker om verken. Därför introducerar vi nu vår serie ”Samtal pågår”: mellan poddavsnitten släpper vi korta samtal där vi pratar om mera subjektiva ämnen. När vi gjorde poddavsnittet om Anders Zorns ”Omnibus” lade vi t ex märke till att vi inte alls var eniga om vilken version av verket vi upplevde som ”bättre”. Lyssna på ”Samtal pågår: Omnibus” och hör vad vi tycker om de två versionerna av verket.

Andra säsongens första avsnitt handlar om en konstnär som är på allas läppar i detta jubileumsår, då det är 100 år sedan han gick ur tiden. Vi pratar om Anders Zorn och hans konstverk “Omnibus I” som finns på Nationalmuseum i Stockholm. Zorn är en oerhört spännande konstnär, när man intresserar sig för konstnärligt entreprenörskap i det tidiga industrisamhället: han föddes som oäkting till en ensam mamma i Dalarna och dog som en av Sveriges rikaste män. Däremellan ligger en karriär som utmärker sig genom kloka beslut i entreprenörsanda och ett sätt att lyhört anpassa sig till olika marknader.Motivet med passagerare på omnibussen i Paris målades i två versioner och har även spridits i form av grafiska blad. Den första versionen finns nuförtiden på Nationalmuseum i Stockholm. Den andra versionen visades 1893 på världsutställningen i Chicago och såldes där till den amerikanska konstsamlaren Isabella Stewart Gardner från Boston, där den fortfarande finns på hennes museum. Detta konstverk är ett av de verk som blev Zorns biljett till en framgångsrik karriär på andra sidan Atlanten.Följ med oss till 1800-talets Paris och hör mer om Zorns målning från Montmartre och hur han etablerade sin karriär i USA i detta avsnitt av Konsthistoriepodden.Detta avsnitt presenteras i samverkan med Göteborgs universitet och Stiftelsen Gustaf Adolf Bratts föreläsningsfond.

Då var det dags för Konsthistoriepoddens sista avsnitt och det känns lite vemodigt! Denna vecka ska vi tacka er som har lyssnat och följt podden genom att prata om en konstnär som en av er lyssnare har önskat: vi ska berätta om Sigrid Hjerténs verk ”Ateljéinteriör” från 1916, som finns på Moderna Museet i Stockholm. I denna målning har Hjertén på raffinerat sätt gestaltat vad det på 1910-talet innebar att förena rollen som kvinnlig konstnär i den manliga avantgarden med moderskap. Hur kan vi avläsa denna konflikt i målningen och hur har den tolkats? Och på vilka sätt är Sigrid Hjertén ett typiskt exempel för en kvinna i ett konstnärsäktenskap? Vi ska också berätta mer om Hjerténs biografi och hennes sorgliga livsöde fram till den misslyckade lobotomin som tog hennes liv 1948.

Denna vecka ska vi prata om Sir Joshua Reynolds målning ”Tysoe Saul Hancock och hans fru Philadelphia (född Austen) med deras dotter Elizabeth och den indiska jungfrun Clarinda” som målades mellan 1765-67. När vi först såg målningen på Gemäldegalerie i Berlin hösten 2017 hade tavlan ett helt annat namn: ”George Clive och hans familj med en indisk jungfru”. Det fanns dock ett par forskare som, precis som vi, fängslades av målningen och inte minst av den vackra indiska kvinnan i målningen. Varför hade Joshua Reynolds placerat henne i verkets centrum och målat henne så väldigt omsorgsfullt? Vem var hon? Lyssna på veckans avsnitt och följ med på de brittiska forskarnas detektivarbete som tar oss med det brittiska Ostindiska Kompaniet till 1700-talets Indien och till den berömda författaren Jane Austens familjehistoria. Vilka berättelser och öden döljer sig bakom detta porträtt?

Denna vecka ska vi gå tillbaka till 1400-talet och prata om Leonardo Da Vincis verk ”Nattvarden” från 1495-98, ett av världens mest kända målningar. Detta verk har ni antagligen sett tidigare, men har ni verkligen sett alla detaljer? Vad serverar Leonardo sina lärjungar på det som ska föreställa Jesu sista måltid? Vilken numerisk symbolik finns i verket och hur stor roll spelade symmetrin för Leonardo? Varför finns ett litet hål i Jesus tinning? Hur kom det sig att verket förföll i princip direkt efter det hade målats och att det kom att pryda Napoleons truppers häststall ett tag? Dessa frågor och många till ska vi ge svar på i veckans avsnitt.