Klimakteriepodden, kvinnlig hälsa

Rubriken ”lite hull skyddar skelettet” känns befriande vid en första tanke. När man gräver djupare och förstår vad rubriken egentligen syftar på så inser man raskt att det är med betoning på lite hull. En stor observationsstudie, som genomförts i södra Sverige, tyder på att det är mindre risk för att bryta något ben i kroppen om man väger mer när man passerar klimakteriet än när man var 20. Men gränsen för när fördelar överväger nackdelar för den total hälsan visar sig bara handla om ganska få kilon. Benskörhet kallas ofta den tysta sjukdomen och att bryta ben för med sig höga risker som inkluderar ökad risk för att dö i förtid. Vårt skelett påverkas av en rad olika faktorer och det får vi lära oss mer om. I avsnittet talar Åsa Melin med Louise Moberg, forskare och läkare i gynekologi och obstetrik. Vi reder ut vad som egentligen är hälsosam vikt både i förhållande till allmän hälsa och skelettet. Läs mer på www.klimakteriepodden.se 

Ofta är det ganska lite som behövs för att minska oro och skapa trygghet i att det klimakterium vi går igenom är naturligt och de flesta symptom går att dämpa. Så tänk vad bra och effektivt om det fanns lättillgängliga klimakteriemottagningar på vårdcentralen som snabbt och effektivt kunde stötta med individanpassad rådgivning och vård. Eller någon som samordnade mellan olika professioner så kvinnor snabbare hamnar rätt. Nu har två eldsjälar slagit sina påsar ihop och visar att de på en dag kan lära ut det som behövs för att starta precis den här typen av vård. Nyckeln är att erbjuda en helhetsbedömning som inte bara isolerar vissa delar av måendet och uppmärksammar hur mångfacetterade klimakteriesymptom kan vara. Genom att fler i primärvården blir medvetna och uppmärksamma kan man även fånga upp kvinnor som inte själva vet att de befinner sig i klimakteriet. Resultatet blir välmående kvinnor och kostnadsbesparingar.Åsa Melin möter distriktsköterskan Lena Rindner och författaren och klimakterieprofilen Monika Björn som arbetar tillsammans och visar att det går att göra skillnad.Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Diffus smärta och värk i leder och muskler på ett sätt som inte upplevts tidigare dyker upp för många kvinnor kring klimakteriet när vårt kraftfulla antiinflammatoriska östrogen sjunker. Det här kan vara förvirrande och svårt att veta om man ska träna, besöka vårdcentral, uppsöka en fysioterapeut eller vila. Det finns flera bakomliggande faktorer till smärta i kroppen. Sjunkande östrogen kan vara en förklaring, då östrogen stöttar just muskler, leder och bindväv. Träningsvärk, någon sträckning eller skada är andra förklaringar. Men smärtan kan också vara något reumatisk. Det finns närmare 80 olika reumatiska sjukdomar, vilka kan vara inflammatoriska eller icke inflammatoriska. I veckans avsnitt intervjuar Christina Sundequist reumatologen Britt-Marie Nyhäll Wåhlin som reder ut och delar med sig av viktig kunskap om värk i kroppen och berättar när man bör söka vård och vart vänder man sig. Avsnittet ger kunskap om bl a artros, ledgångsreumatism, fibromyalgi, träning, kost och egenvård. Smärta kan tära på kroppen och ibland kan det kännas tungt, men med kunskap om vad man kan göra och vart man kan vända sig så underlättar det. Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Gulkroppshormon producerar kvinnor naturligt i den andra delen av sin fertila cykel och utan ägglossning uteblir produktionen. Väljer man att behandla klimakteriesymptom med östrogen så lägger man till gulkroppshormon i form av naturligt/bioidentiskt eller ett syntetiskt gestagen, om kvinnan har livmoder, för att försäkra att livmoderslemhinnan inte förtjockas, vilket på sikt kan framkalla livmodercancer. Nu oroar sig tongivande gynekologer för att kvinnor inte tar eller får korrekt behandling med just bioidentiskt progesteron. Har kvinnor i brist på intresserade och engagerade läkare börjat hormonbehandla sig själva utanför läkarnas kontroll eller förkommer oseriös förskrivning av okunniga läkare? I vårt öppna informationssamhälle går det inte att hålla kommunikation stängd inom vissa kretsar så öppenhet blir nödvändigt. I det här avsnittet försöker Åsa Melin förstå vad som egentligen ligger bakom diskussionen. Hon träffar professor Angelica Lindén Hirschberg, som får förklara varifrån oron kommer kring bioidentiskt progesteron och om det nu förskrivs på ovetenskapliga grunder, vad det i så fall kan leda till.Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Det som driver oss och gör att vi känner oss nöjda och tillfredsställda på arbetet är olika från person till person. Ibland när det är motigt och skaver hade varit skönt att säga att allt är chefens fel. För att skapa långsiktig hållbarhet kan det bli nödvändigt att kommunicera vilka förändringar man skulle behöva på jobbet. Lyckas vi hitta grunden till vad som motiverar och gör oss kreativa genom självinsikt och värderingar så stärks vi och när du kan vara dig själv får du fram din bästa potential, vilket alla tjänar på. I avsnittet möter Åsa Melin Maria Uggelberg som är författare, coach och har stor erfarenhet som chef. Maria delar råd kring hur du kan kommunicera kring utmaningar som klimakteriet kan innebära och hur man tar samtalet med chefen när man inte orkar ta på sig mer utan att bli sedd som en mindre pålitlig kollega. Vi pratar också om varningsklockor som talar för att det kan vara läge att byta arbetsplats och hur man kan gå till väga. Ett avsnitt som passar oavsett var i hierarkin du befinner dig.Läs mer på www.klimakteriepodden.se 

Hur vet man om ens symptom beror på förvärrad pms eller förklimakteriet? I första delen av klimakteriet så är det vanligt att känna av sina hormonella svängningar tydligare än tidigare under sitt fertila liv. Det är inte ovanligt att man får förvärrad pms desto närmare man kommer klimakteriet och det kan vara svårt att veta om det är förklimakteriet, pre- eller perimenopaus man känner symptom av. I det här avsnittet reder vi ut de vanligaste frågorna med allmänläkaren Naomi Flamholc. Vi talar om psykiska och fysiska symptom som har med olika hormonförändringar att göra. I en kvinnas liv finns så många orsaker till att man kanske aldrig funderat på vad måendet beror på eller när i månaden de framträder. Det kan t ex bero på preventivmedel som maskerat cykliska förändringar eller så har man redan en medicinering för sin pms eller pmds och då kan det vara bra att veta när det är dags och hur man gör ett byte till klimakteriebehandling. Läs mer på www.klimakteriepodden.se

D-vitamin är en fettlöslig vitamin som kan lagras i kroppen. Det räknas också som ett hormon med en viktig roll för kroppens funktioner och processer. Exempelvis för vår energiförsörjning, sinnesstämning, immunförsvar, hjärt- kärlhälsa, celltillväxt, ledvärk och ämnesomsättning. För kvinnor med sjunkande östrogen är D-vitamin extra viktigt då det stödjer skelettets och kroppens förmåga att reglera kalciumnivåerna. Kalcium motverkar ökad risk för benskörhet och frakturer efter menopaus. Solen är en betydande källa för bildande av D-vitamin. Under flera månader lever vi nordbor som bekant med mer mörker och mindre solsken. Hur länge klarar vi oss på D-vitamin som bildas under sommaren och vilka andra källor finns? I avsnittet reder vi ut frågeställningar om D-vitaminet: vad man bör äta för att få i sig tillräckligt, när kan vi behöva tillskott, varför tarmhälsan är viktig och frågan om det finns särskilda riskgrupper för D-vitaminbrist.Christina Sundequist intervjuar kunniga allmänläkaren och funktionsmedicinaren Jannike Fernström. Hon förklarar tydligt och delar med sig av kunskap, många värdefulla tips, förklaringar och insikter. Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Det finns inga gränser för hur innovativa vi är när det kommer till dieter, tillåten och förbjuden mat. Någonstans mitt i det skeva förhållningssättet till mat tycks vi ha glömt bort att det finns basala funktioner som kräver vissa byggstenar. Våra fysiska och psykiska funktioner påverkas av hur, när och vad vi stoppar i oss. I det här avsnittet medverkar medicine doktor och dietist Gisela Van Der Ster som arbetat med att hjälpa patienter att hitta tillbaka till ett normalt förhållningssätt till mat i många år. Kroppen har behov av framförhållning och behöver kunna lita på att den får energi regelbundet för att inte börja samla på sig reserver, vi kan ganska lätt slå ut våra viktiga hunger- och mättnadssignaler. Vi får lära oss mer om vikten av att tugga, få i oss järn, salt och vätska. Avsnittet tar också upp intolerans och skälet till att vi många gånger regerar med gaser, knip och svullnad. Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Det finns inte längre någon bestämd rekommenderad tidsgräns för hur länge man kan eller får ta hormonbehandling för klimakteriebesvär. Symptom och allmän hälsa avgör. Det lämnar många kvinnor rådvilla kring hur länge man törs och bör ta hormoner och om man ska byta behandlingsform eller dos. Om man väljer att sluta; ska man sluta tvärt eller trappa ner och i så fall hur? Finns det tecken på att det är dags att sluta och vilka risker är relevanta i längden? Det här avsnittet ger dig råd kring hur du kan tänka och vad man bör ta hänsyn till, vad det finns forskningsstöd för och vilka beslut du bör ta i samråd med en läkare. Gynekolog Natalia Cruz är en av Sveriges kunnigaste läkare vad gäller hormonell behandling för klimakteriesymptom. Hon arbetar kliniskt och är ordförande i Svensk förening för obstetrik och gynekologis arbetsgrupp för just hormonell behandling för kvinnor i klimakteriet. Avsnittet tar upp många frågor som ni lyssnare kommit in med och en hel del som Åsa Melin har funderat på. Läs mer på www.klimakteriepodden.se