Klimakteriepodden, kvinnlig hälsa

Vi gör en avstämning av var vi är idag vad gäller kunskap, forskning och behandling av kvinnor i klimakteriet. Också kring kvinnohälsa i ett större perspektiv så kikar vi på vad som hänt under de senaste sju åren sedan Klimakteriepoddens första avsnitt publicerades. Professor Angelica Lindén Hirschberg är gynekolog och överläkare på Karolinska och var med redan i avsnitt 1. Vi får veta att det pågår mycket spännande forskning, utbildning och arbete för att förbättra hälsoarbetet för oss kvinnor. Klimakteriebehandling har kommit att handla mer och mer om kvinnohälsa i stort och inte bara hormonbehandling och drivs inte bara på av professionen. Även om intresset ökat markant hos vården finns fortfarande utmaningar för att kunna ge god vård över hela landet. Det finns för många exempel på fel i diagnoser och medicineringar som påverkar livskvalitet och arbetsförmågan. En av anledningarna till att det är så viktigt med kunskap på alla plan i samhället. Vi får veta mer om nya läkemedel, forskning som gör skillnad för kvinnor med tidigt klimakterium, kvinnor med nedsatt sexuell funktion och kunskapen kring bioidentiskt progesteron. Vi talar också om attityder, medias och journalisters roll, vikten av individanpassad behandling, restnoteringar och bipacksedlar. Åsa Melin möter en eldsjäl som fortfarande har mycket kvar att ge oss kvinnor. Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Vi påverkas olika av det som händer omkring oss och det vi får i oss. Så i det här avsnittet ska vi tala om dosering av olika sorters hormonläkemedel. Det finns en lång rad olika hormonläkemedel och dessutom olika sätt att ta dem och dosera. För många kvinnor är det svårt att få tillgång till de preparat som passar just henne och sedan kan det bli en stor besvikelse över att det inte fungerar som man hoppats. Naomi Flamholc, allmänläkare som specificerat sig på klimakteriebehandling på Womni.se, berättar om olika faktorer som påverkar vad man kan och bör ta och hur. Vad som kan vara skäl till att det inte fungerar och vad man ska göra om man råkar ut för restnoteringar eller ett sämre mående av sin behandling. Vi får veta mer om känslighet, hur vikten påverkar egen produktion av östrogen, varför en orolig mage eller tarm kan påverka valet av medicinering, tecken på att man får för mycket eller lite östrogen och hur man trimmar in till rätt dos. Vi talar också om risker, hur ska man kan tänka kring doser och avslut när man blir äldre. Vi avslutar avsnittet med att tala om gulkroppshormon, lokalt östrogen och en liten passus kring testosteron. Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt

Klimakteriet är en tid av förvandling då man kan skapa utrymme för något nytt men det kan vara svårt att känna frihet och vara upplagd för nystart. Varför kan känslan av tomhet dyka upp; är det för att man får en otydlig roll när barnen blir vuxna, är det klimakteriet eller att pensionen närmar sig? Man hamnar i ett nytt ljus där man ska vidare och plötsligt får mer tid att bry om sig själv men ibland kan det vara svårt att prioritera sig själv när man har gett väldigt mycket av kärlek och lyhördhet till andra, egna behov kanske har prioriterats ner. När barnen flyttar hemifrån kan man famla efter hur man går vidare. Det kan kännas oväntat att man blir ledsen trots att det är helt naturligt och man borde vara glad och inte sörja. Vem kan jag vara nu? Relationen med en partner kan ha förändrats. Man kanske inser att man inte har så mycket att leva tillsammans för längre. Det kan vara smärtsamt att lämna gamla drömmar och inse att saker står i vägen för att man ska få det utrymme man känner behov av. I stället för att ångra och älta är det tid att släppa och gå vidare. Vi har ofta oanad kraft för att ta oss igenom det mesta med värme och respekt. Ett intressant avsnitt med Camilla von Below, forskare och psykolog som skrivit boken När barnen flyttar hemifrån. Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt

Ibland kan det räcka att ändra på små saker för att hitta balans och öka sitt välmående i en turbulent tid. Det är vanligt att man känner sig låg på energi och ett allmänt obehag kring klimakteriet, och då menar vi mer än de uppenbara klimakteriesymptomen. Det kan vara obalanser som skapas när vi upplever ett otydligt syfte, stress eller har oklara uppgifter på t ex jobbet. Det kan också personer i vår närhet som stjäl energi. Hur tar man tillbaka sin kraft i en tid av förändring? Elin Ridderström har en spännande cv där hon arbetar med ledarskap på olika sätt. Hon driver även en yogastudio och är utbildad inom shamanism. Vi talar om att återta sin kraft, inse att vi kan förändra oss själva och inte hamna i situationer och känslor som inte gör oss gott. Elin berättar om hur låg och tung energi påverkar oss och hur äldre trauman kan komma upp till ytan när vi går med obalanser. Allt i naturen och i oss biologiska varelser strävar efter balans vi blir känsligare när hormonerna sviktar så vi lättare hamnar i situationer och känslor som inte gör oss gott. Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Jag mår inte bra, något är fel, jag är låg och tycker inte något känns så kul. Kanske en livskris där känslan är att livet är på väg utför och förfallet är ett faktum. Att ens tänka tanken på klimakteriet och inte kunna få fler barn satt långt inne för journalisten, bloggaren och influencern Nina Campioni. Nina var nedstämd, hade svårt med minnet, tappade självkänslan och klumpen i halsen gick inte att svälja. När hon fick veta att hon kommit in i klimakteriet blev förvirringen total eftersom vården inte kunde ge henne de svar hon behövde. Med hjälp av terapi och kunskap har Nina börjat hitta tillbaka till sig själv och funnit trygghet i hur hon vill gå vidare. Men varför är det så svårt att förstå det här med hormoner och hitta kvalificerad hjälp? Nina anser att vi alla har ett ansvar i att vara öppna och dela information och kunskap om klimakteriet. Kanske står vi ändå vid en vändpunkt där det är lättare att tala om hur vi mår och inte bara tyst biter ihop.Avsnittet publicerades ursprungligen som 215 i februari 2022. Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Det är inte konstigt att man börjar fundera på vad som kommer hända när hormonerna stillat sig. Klimakteriet kan upplevas som en tydlig markör för att man börjar bli gammal, både till det yttre och inre. Kroppen blir mindre förlåtande och tolerant, symptom smyger på, livssituationen förändras och man känner sig lite mer skör, eller så känner man sig tvärtom mer robust och trygg än någonsin. Hur man ska förhålla sig till olika aspekter av sin hälsa och vad ska man lägga sin tid och energi på? Louise Rudberg är hormonterapeut och delar med sig av klienters och egna erfarenheter kring vilka beslut som gör skillnad för en bättre och friskare tid efter övergångsåldern. För oavsett vem du är och var du står så har du ett eget ansvar i åldrandet och det är aldrig för sent att se möjligheter. Avsnittet ger svar på en rad återkommande frågor och publicerades ursprungligen som avsnitt 252 (221019). Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Att förstå om de besvär man känner beror på att klimakteriet börjar ge sig till känna är en första och långt ifrån given fråga. Sedan, om man ska förstå och kunna göra något åt symptom i övergångsåldern, behöver man reda ut vad som är vad. Så många frågor och tankar kring när, hur och varför man eventuellt ska kunna vara hjälpt av en behandling, vad den skall bestå av och vilka alternativ finns att tillgå. Vad passar mig och vilka problem går att få hjälp med? Det kan vara knepigt att hitta en lösning som fungerar bra och som man som kvinna mår bra av. Det är lätt att känna sig förvirrad kring ord och termer som bioidentiska hormoner, gestagen, testosteron, östrogendominans, hormonsvikt. Inte lätt att veta ens vad man lider av; är det livsstilsrelaterade problem, viktuppgång, torra slemhinnor, smärta i underlivet, myom, kraftiga eller upprepade småblödningar, psykiska besvär, oro, pms, sköldkörtelproblematik eller tidig menopaus? Med läkaren Naomi Flamholc, som är specialiserad på klimakteriebehandling går Åsa Melin igenom en rad frågor och typiska patientfall och reder ut vad det kan bero på och vad man kan göra åt besvären. Avsnittet ger svar på en rad återkommande frågor och publicerades ursprungligen som avsnitt 284 (220921). Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Ångest, depression, nedstämdhet, oro och en hel rad andra känslor och symptom kan vara anledning till att du söker vård. Allmänläkarna ska agera första hjälpen och hur går det till, eller borde gå till, när dina symptom utreds? I det här avsnittet möter Åsa Melin allmänläkaren Ella Hallberg där du får höra hur klimakteriet och hormonsvängningar kan vara en utlösande faktor för dåligt psykiskt mående. Ofta finns någon form av stress med som i sin tur ger dålig sömn och skapar onda cirklar. Kronisk inflammation med dålig tarmfunktion gör det svårare att skapa ”må-bra” hormon, dåliga relationer och brist på rörelse kan vara andra skäl till att du behöver hjälp eller nya vanor. Inte helt lätt att analysera fram alltså, men kan vi hitta orsaken är chansen till rätt behandling så mycket större. Genom kunskap och förståelse kan man motiveras till att skapa bättre förutsättningar att läka och hjälpa sig själv för att nå hela vägen vare sig du vill förebygga eller ta dig an ett psykiskt dåligt mående. Vill du höra fortsättningen på vårt samtal så kan du lyssna på avsnitt 179. Avsnittet ger svar på en rad återkommande frågor och publicerades ursprungligen som avsnitt 178 (210407).Läs mer och lyssna vidare på www.klimakteriepodden.se/avsnitt