Klimakteriepodden, kvinnlig hälsa

Om östrogenet är så otroligt potent och bristen kan leda till en sådan lång rad av symptom hos kvinnor så föds tanken; hur kommer sig att män ens står på benen? Varför får män inte alla kvinnors symptom eller problem associerade med östrogenbrist? Är det tack vare testosteron så blir frågan vilka likheter och olikheter dessa hormoner har? Om testosteronet skyddar män så de slipper ledvärk, hjärndimma, torra slemhinnor i ögon och näsa, inte blir bensköra eller lika lätt får autoimmuna sjukdomar, då borde vi kvinnor kunna bli avhjälpta av testosteron lika bra som östrogen... och tvärtom. Eller? Detta resonemang ska Åsa Melin försöka reda klarhet i tillsammans med docent Stefan Arver, överläkare i andrologi och sexualmedicin. Avsnittet bjuder på komplexa resonemang där livsstil och existentiella frågor blandas med fakta. Det visar sig att män visst är beroende av östrogen, att nattsvettningar är könsneutralt och vi är känsliga för förändringar vare sig vi är kvinnor eller män. Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Känner du igen symptom som att du ibland blir slemmig i halsen när du ätit, kliig, röd eller svullen i ögon, näsa? Hjärtklappning, ont i huvudet eller leder av viss mat eller efter rödvin och lagrade ostar? Trasslig i magen, ont i leder, ja, listan kan göras lång på symptomen på histaminintolerans. Histamin är en livsnödvändig substans som kopplas till immunförsvar och matsmältning men det finns också en stark koppling till östrogen och progesteron. Histamin utsöndras inte bara i samband med allergier utan finns också i en rad livsmedel som kan ge symptom som klåda, migrän, magbesvär, ledvärk, irritation i slemhinnorna i ögon och luftvägar, sömnbesvär och hjärtklappning. Histaminintolerans kan också vara symptom på dålig maghälsa som IBS eller läckande tarm. Christina Sundequist intervjuar biomedicinaren Karl Hultén, författare samt expert på kost och livsstil vid autoimmun sjukdom och inflammatoriska besvär. Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Levern har flera viktiga uppgifter som bland annat har med nedbrytning och rening att göra. Vårt snillrika system har gett levern flera uppgifter som kan påverka både tarmfunktion och hjärnans välmående. Det kan vara svårt att se tecken på att levern inte fungerar optimalt, men för att den ska vara så effektiv som möjligt behöver en rad näringsämnen tillföras och en del saker gärna undvikas. Som med så mycket annat kan vi stötta vår lever eller försvåra dess arbete. I avsnittet möter Åsa Melin Maria Karlsson som specificerat sig på näringsterapi. Du lär dig mer om inflammation, metabolisering, och varför fettlever oftare har med socker att göra än alkohol. Har du stött på uttrycket östrogendominans? Det förekommer ofta när man talar om förklimakteriet och har faktiskt med levern att göra. Så får vi veta varför hjärndimma och andra kognitiva besvär kan vara tecken på att levern är överbelastad. Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Kommer hjärnan hålla sig frisk genom åldrandet är en relevant undran och oro med tanke på hur vanliga demenssjukdomar är. Självklart finns det saker som hjälper oss att behålla vitalitet livet ut och likaså finns det saker vi kan göra för att öka risken för degenererande sjukdomar. Östrogen har betydelse för flera funktioner i hjärnan och därför känner vi ofta av mentala förändringar i klimakteriet. Det betyder inte att vi tappar kapacitet men vår biologi förändras i både korta och långa cykler. Nybildning av celler och tillverkning av signalsubstanser pågår hela tiden och genom att se över stress, kost och rörelse kan vi påverka oxidativ stress, inflammationsnivå och bildandet av serotonin som förebygger negativ påverkan på hjärnan. Maria Karlsson är certifierad näringsterapeut och har specialiserat sig på autoimmuna processer, hormonbalansering, mag-tarmhälsa samt att stötta hjärnans kapacitet. Maria delar med sig av värdefull kunskap inom ett hett forskningsområde där tarmen och hjärnans samarbete står i fokus. Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt

Mineraler är livsviktiga för kroppens funktioner och processer. Lär dig vad skillnaden mellan vitaminer och mineraler är och vilka mineraler som är extra viktiga i samband med klimakteriet. Christina Sundequist har åter bjudit in allmänläkaren och funktionsmedicinaren Jannike Fernström till ett avsnitt som djupdyker i noga utvalda mineraler som alla påverkar oss i hög grad. Vad sägs om blodsockerbalans, hormontillverkning, muskelfunktion, skelettbyggnad och inflammationsdämpning? Med rätt mineralbalans kan vi påverka allt från hormoner, humör, immunförsvar, sårläkning till sköldkörteln funktion. Lär dig mer om mineralernas funktioner, vad vi behöver äta och hur vi ska tänka om vi tar tillskott. Du lär dig innebörden av ord som oxidativ stress, antinutrienter och spårämnen. Avsnittet innehåller intressant kunskap om hur vi skyddar oss mot åldrande, gift i växter, varför paranötter inte bara hör julen till och att zink inte bara behövs på skidsemestern.Läs mer och hitta länkar på www.klimakteriepodden.se/avsnitt

Rinnande, grusiga eller röda ögon, vaglar och synskärpa som varierar under dagen. Känner du igen något av detta så kan det bero på torra ögon. Kvinnor drabbas mycket oftare än män och just i medelåldern, runt klimakteriet, är det vanligt att man börjar känna av det. Det finns många orsaker som professor Stefan Trocmé, specialiserad på ögonsjukdomar, hjälper oss att förstå. Torra ögon är vad man kallar en multifaktoriell sjukdom som kan påverka livskvaliteten negativt på flera sätt även om det vanligtvis inte är farligt. Vi får veta mer om hur mediciner, allergier, kontaktlinser, smink och reumatiska sjukdomar påverkar ögonen. Det finns hjälp och lindring mot torra ögen, ibland kan det hjälpa med vanliga receptfria ögondroppar men många behöver större insatser vilka inte är så lättillgängliga. Så får vi veta varför testosteron och fet fisk kan minska tårarna medan östrogen ökar på flödet när det blåser kallt. Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Ingen kvinna är den andra lik och hur man hanterar sitt klimakterium är högst individuellt. Malin Simonsen berättar om hur hon trevade efter hjälp när hon inte kände igen sig själv. Symptomen kom smygande; ryggvärk, ont i fötterna, yrsel, domningar och hjärndimma. Malins bild av klimakteriet var negativ och eftersom hon fått höra att det ska bränna i nacken av vallningar hade hon inga tankar på att symptomen hade det att göra. Vårdcentralen ville ge mediciner mot depression och ledvärk. Gynekologen ville ge hormonersättning, vilket kändes främmande. Nu, flera år senare beskriver Malin det som att hon fått en andra chans. Med hjälp av uthållighet och fokus på en sak i taget så har hon hittat sitt recept för en hållbar livsstilsförändring där kost och motion ligger i botten. Från desperation och förtvivlan till att ha energi och livsglädje. Välkommen att lyssna på en historia ur verkligheten.Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Nu ska vi följa upp oklarheter om hormonbehandling, nedtrappning/avslut, olikheter mellan gestagen och bioidentiskt progesteron och vad som gäller om att bara ta progesteron i förklimakteriet eller för pms-besvär. Vi talar också om olika hormondoser, hur man ska ta dem, bröstcancerrisk och vad man bör vara försiktig med samt den frustrerande situationen med restnoteringar på flera hormonläkemedel, vilket skapar problem med av- och påhoppande eller byten av preparat. Du får också höra om ett nytt, icke hormonellt, läkemedel som kommer kunna göra skillnad för den som inte vill eller kan ta hormoner. Detta nya preparat kan komma att ändra hur vi ser på klimakteriebehandling. Veckans gäst; Doktor Naomi Flamholc, grundare av klimakterievårdgivaren Womni.se, uppmanar också till att ibland ta ett steg tillbaka oavsett vilken sida man står på för att skapa ett gynnsammare samtalsklimat mellan läkare och patient. Många av avsnittets frågor har kommit in med anledning av innehållet i 301 och 306. Läs mer på www.klimakteriepodden.se 

Hur mycket påverkar vår personlighet hur vi upplever vårt klimakterium? Ett vanligt personlighetsdrag är högkänslighet. Hela 20-30% av alla kvinnor upplever sig ha HSP (high sensitivity personality). Det innebär bland annat att man reagerar starkt känslomässigt på både positiva och negativa saker vilket lätt leder till överstimulans. Men också att man är mer känslig för vad som händer i kroppen. Ofta mer smärtkänslig vilket kan leda till att upplevelsen av klimakteriet blir intensiv. Och att känslor som stress, oro och ångest, vilket ju är vanliga i klimakteriet, förstärks. Christina Sundequist talar med Åsa Vikman, socionom och författare, som själv är högkänslig. Genom sin erfarenhet och passion för ämnet har hon mycket kunskap att dela. Från forskning om HSP och arv-miljö, till kopplingar med diagnoser som IBS, ADHD och fibromyalgi. I avsnittet får du tips på hur kvinnan i klimakteriet kan navigera sin högkänslighet och förstå sig själv bättre. Åsa lyfter fram de positiva sidorna, ger råd om hur man hanterar relationer och sociala situationer. Dessutom diskuteras också kopplingar till att vara introvert, extrovert och blyghet. Avsnittet kan bli en ögonöppnare för kvinnor i klimakteriet och kan vara ytterligare en nyckel för välbefinnande. Läs mer på www.klimakteriepodden.se