Historia.nu med Urban Lindstedt

Share

Vålnadernas roll från antiken till halloween (nymixad repris)

Människors tro på spöken och gengångare har följt oss i världshistorien från stenålderns gravskick till tröstande spiritister efter första världskrigets massdöd i skyttegravarna. Antikens vålnader är förvånansvärt lika nutidens berättelser om spöken och gengångare.


Tron på spöken är ett uttryck för hur människan försöker acceptera sin egen dödlighet. Samtidigt har det ända sedan antiken funnits människor som tvivlat på spökenas existens. Den kristna kyrkan har både förnekat och anammat spökena under årtusenden.


I reprisen av det nymixade avsnitt 74 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Vålnadernas historia.


Det finns tvåtusen år gamla berättelser om spöken som fortfarande är mall för spökhistorier i modern tid. När den stoiske filosofen Athenodorus i början av vår tidräkning trotsade alla varningar och flyttade in i ett hemsökt hus i Aten, bemötte han spöket med ett lugn. Då visade vålnaden platsen där dennes kvarlevor låg begravda med kedjor och allt. Efter en ordentlig begravning fick den avlidne frid. En våldsam död, mord eller bristfälliga begravningsriter är några orsaker som folk trodde kunde leda till att döda gick igen.


Samtidigt har tron på spöken har alltid haft sina belackare. Redan kyrkofadern Augustinus på 400-talet tvivlade på spökenas existens. År 421 e Kr skrev Augustinus, ”Spöken var däremot en vidskepelse som människor måste lära sig att sluta tro på.”


Senare kom den katolska kyrkan att inkorporera tron på spöken i den kristna tron. Men när de döda återvände var det för att vittna om guds sanning. Reformatorn Martin Luther kom senare att angripa den katolska kyrkan för att lura folket att tro på spöken.


Upplysningen bekämpade tron på vidskepelser, spöken och vålnader. Trots detta återvände spöktron med förnyad styrka under det senare 1800-talet och början på 1900-talet. Medium som talade med de döda var i allra högsta grad à la mode.


Dagens disneyinfluerade hantering av spöken på halloween importerades så sent på 1990-talet till Sverige från USA, men det ursprungliga halloween firades på Irland på 1500-talet eller ännu tidigare med pumpor och allt.


Musik: Scary Horror TV Theme, Soundblock Audio


Bild: Théodore Chassériau (1819–1856), The Ghost of Banquo 1855

More Episodes

10/5/2022

Elizabeth II – konstanten i brittisk nutidshistoria

Ep. 227
När drottning Elizabeth II tillträdde tronen 1952 var Winston Churchill premiärminister, viktiga varor ransonerades fortfarande i Storbritannien och nedmonteringen av det brittiska imperiet var i full gång.Monarkin åtnjöt stor respekt i Storbritannien och inom samväldet. Och trots alla skandaler drottningens barn varit inblandade i under decennierna har respekten och vördnaden för Elizabeth II varit fortsatt stark. Hennes lite ålderdomliga pliktkänsla och strama yttre har varit konstanten i ett brittiskt samhälle som ändrats i grunden.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, om den långlivade drottning Elizabeth II:s liv, hennes roll i ett sönderfallande brittiskt imperium och hennes förmåga att hålla samman ett Storbritannien på nedgång. Drottning Elizabeth föddes den 21 april 1926 och avled den 8 september 2022, 96 år gammal. Hon var bara 25 år när hon den 6 februari 1952 tillträde tronen som regent över 32 stater. Den unga drottningen möttes av stor välvilja, men under hennes sjuttio år på tronen skulle skandalerna kring hennes familj minska respekten för monarkin, även om drottningen behöll sin popularitet.Hennes första premiärminister var den åldrande Winston Churchill och hon kom att arbeta tillsammans med sammanlagt 16 premiärministrar under hennes 70 år som drottning. Hennes regim präglades av flera utmaningar. Behovet att upprätthålla monarkins popularitet när nation efter nation lämnade det brittiska samväldet och att försöka hålla kungahuset fri från skandaler och press har flera gånger satt drottningen på prov. Genom sin utstrålande pliktkänsla och värdighet förblev hon en oerhört populär monark som efter sin död lämnat hela sitt samvälde i sorg. Hennes död blir en påminnelse om monarkin som sammansvetsande symbol och Samväldets sårbarhet. Lyssna också på Kungamakten från forntid till nutid. Musik: God Save The King av PacioLeon, Wikimedia Commons: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:God-Save-The-King.ogaKlippning: Emanuel LehtonenResearch: Aron Schuurman
10/1/2022

Turkiets födelse och folkmordet på armenierna (nymixad repris)

I resterna av det Osmanska riket mördades över en miljon kristna armenier under perioden 1915 till 1923. Det kallas folkmordet på armenierna, men hundratusentals andra kristna minoriteter som assyrier, syrianer, kaldéer och greker föll offer för en medveten och systematisk utrotningspolitik av kristna inom det Osmanska riket.Folkmordet skedde i skuggan av första världskriget där det Osmanska riket deltog på Tysklands sida. Förövarna var den innersta kretsen av det styrande ungturkiska partiet Kommittén för enhet och framsteg och dess medhjälpare – de flesta morden skedde under några månader från april år 1915 till början av år 1916. Omvärlden var väl informerade om det pågående folkmordet och protesterade hos ungturkarna.I den nymixade reprisen av avsnitt 87 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Maria Karlsson, historiker vid Lunds universitet om folkmordet på armenierna.Folkmordet var en central del i processen där det vidsträckta multietniska Osmanska riket under tryck utifrån omvandlades till den betydligt mindre turkiska nationalstaten. Det skedde under ett århundrade som skulle uppleva upprepade folkmord med en vidd som nästan är obegriplig.Folkmordet inleddes med att några hundra ledande armenier i huvudstaden Konstantinopel arresterades och mördades i april 1915. Men våldsaktioner mot armenierna hade startat långt tidigare. Under år 1915 mördades hundratusentals armeniska män och kvinnor och barn. De deporterades till ökenområden där ingen kunde överleva och dog under dödsmarscherna, de brändes i byggnader och dränktes i floder. Kvinnor våldtogs och tvångskonverterades tillsammans med barn till islam. Tiotusentals armeniska kvinnor och barn blev slavar till turkar och kurder.En viktig orsak till folkmordet var det osmanska krigsnederlag och att flera kristna nationer på Balkan frigjorde sig från det osmanska riket. Det skapade en grund för konspirationstänkande. Landstigningen på Gallipolihalvön och ett uppror i den armeniska staden Van var andra viktiga utlösande faktorer.Samtidigt som det multietniska Osmansk riket föll samman växte ett nationellt turkiskt medvetande fram. När det Osmanska riket skulle bli en turkisk nation fanns det inte plats för några kristna minoriteter. Samtidigt började den diskriminerade armeniska medelklassen ställa krav på politiskt inflytande.När det moderna Turkiet bildades med freden 1923 var folkmordet avslutat. Än idag förnekar representanter för den turkiska staten att något folkmord ägt rum.Musik: Armenian medley (inst), Storyblocks AudioBild: En armenisk kvinna knäböjer vid sitt döda barn vid Aleppo, Wikipedia