Historia.nu med Urban Lindstedt

Share

Ungdomsupploppen i samförståndets efterkrigs-Sverige

Sverige efter andra världskriget framställs ofta som ett framgångsland präglad av samförstånd. Men det existerade dissonans i folkhemmet – åren mellan 1948 till 1987 upplevde centrala Stockholm, Göteborg och Malmö upprepade ungdomsupplopp med tusentals deltagare.


Världskriget var över och ingen behövde oroa sig för arbetslöshet. Politiker och andra auktoriteter förvånades av ungdomsupploppen – mycket för att upploppen inte formulerade några politiska krav. Trots detta resulterade kravallerna i storsatsningar på ungdomsgårdar och ungdomsfestivaler.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andrés Brink Pinto, historiker vid Lunds universitet som tillsammans med Martin Ericsson skrivit boken Den bråkiga staden.


Efter andra världskriget har flera svenska städer upplevt stora ungdomskravaller som uppkommit tillsynes utan att några politiska krav. I huvudstaden handlade det om oroligheter med tusentals deltagare som kunder pågå i flera dagar och slås ner med stor brutalitet i av polisen.


Mellan åren 1940 till 1950 växte Stockholm från 590 000 till 744 000 invånare. Huvudstaden var en segregerad stad där det tättbefolkade Södermalm var en utpräglad arbetarklasstadsdel präglad av trångboddhet. Samtidigt växte distinkta ungdomskulturer fram ofta utifrån populärkulturen.


Stockholm tvingades se fem stora ungdomsupplopp mellan åren 1948 och 1987. Det första upploppet påsken 1948 på Södermalm omfattade så mycket som 10 000 personer. Kravaller återkom somrarna 1951 och 1954 i Berzelii park, Nyårskravallerna år 1956, Hötorgskravallerna år 1965, och upploppen i Kungsträdgården år 1987.


Vuxenvärldens auktoriteter hade svårt att förstå händelserna, inte minst eftersom deltagarna inte ställde några tydliga krav. Massans psykologi och dålig uppfostrans togs upp som förklaringar. Och ledarskribenter och forskare funderade över varför välfärdsstatens ungdomar, som fick rösta och som slapp arbetslöshet och svält, kunde vara ute på gatorna och slåss med polisen till synes utan något tydligt mål. Politikerna tillsatte utredningar, och Stockholms stad experimenterade fram fritidspolitiska satsningar för att förebygga kravaller. Ironiskt nog fick de ”opolitiska” ungdomsupploppen stora politiska konsekvenser.


Bild: Ungdomar springer på Skånegatan under de s.k. påskkravallerna på Södermalm. Svenska Dagbladet Bildnummer: SvD 38694 Stadsmuseet i Stockholm


Musik: Comedy Background Quirky Jazz med Volodymyr Piddubnyk, Soundblock Audio.

More Episodes

5/14/2022

Massadlingen under Ulrika Eleonoras korta tid som drottning (nymixad repris)

Under Ulrika Eleonora d.y korta tid som drottning år 1719-20 nyadlade hon 182 familjer och upphöjde 48 adelsmän till friherrar och 15 friherrar till grevar. Det var också under Ulrika Eleonoras korta regim som det kungliga enväldet avskaffades och frihetstiden tog vid.I reprisen av det nymixade avsnitt 68 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Joakim Scherp om massadlingen under Ulrika Eleonara d.y. korta regim. Joakim Scherp är tillsammans med Charlotta Forss aktuell med boken Ulrika Eleonora – makten och den nya adeln 1719-1720.Ulrika Eleonora d.y hade en nära relation med sin bror Karl XII, men det var ingen självklarhet att hon skulle ta över efter Karl XII:s död i Norge den 30 november 1718. Plågad av sorg efter en älskad bror tvingades hon i allra högsta grad engagera sig makten i en turbulent tid.I maktkampen efter Karl XII:s död var det möjligt att avskaffa det kungliga enväldet. Vid riksdagen år 1719 avskaffades enväldet, och en ny regeringsform gav stor makt åt råd och riksdag. Detta markerades ännu kraftigare 1720, då Ulrika Eleonora, som efterträtt brodern Karl XII, överlät kronan till maken, Fredrik av Hessen-Kassel (Fredrik I). Denna period när riksdagen fick stor makt kom att kallas frihetstiden.Men det mest bestående av Ulrika Eleonoras kort tid som regent var alla nya adelssläkter.Hon följde en tradition av nyadling som varit omfattande både under drottning Kristina och Ulrika Eleonoras far Karl XI. Skillnaden mellan Ulrika Elenora och tidigare regenter var att hon adlade så många under bara ett års tid.De många krigen samt den allt mer omfattande statliga byråkratin krävde nya adelsmän för att fylla behoven av officerare och ämbetsmän. Nyadling var också ett sätt att skaffa sig lojala män i regering samt ståndsriksdagen.Men svensk statsapparat var präglad av meritokrati och söner till grevar kunde få sig omsprungna av karriärssugna ofrälsemän som i klättringen mot toppen fick ett adelskap på vägen.Musik: Gloria In D Major (Rv 589) – Qui Sedes Ad Dexteram Patris (Allegro), Soundblocks Audio.Bild Fredrik I, 1676-1751, konung av Sverige och hans gemål Ulrika Eleonora d.y., 1688-1741, drottning av Sverige, Konstnär: Georg Engelhard Schröder.
5/11/2022

Benito Mussolini valde makten framför ideologin

Ep. 206
Benito Mussolini (1883-1945) var diktator i Italien under åren 1924 till 1943. Han räknas som fascismens grundare, men Mussolini var framför allt intresserad av makten och hade inga problem att kompromissa med först socialistiska och senare fascistiska principer.Fascismen växte fram i växelspel med demokratiseringen av Italien. Det fanns också en besvikelse efter första världskriget, där Italien som förlorat 600000 man i kriget, aldrig fick de landvinningar de tidigare lovats av Ententen. Fascisterna lovade ordning i ett all mer kaotiskt Italien med generalstrejk och politiskt våld. I det första avsnittet av två om fascistledaren Benito Mussolini samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Benito Mussolini åren 1883-1936. Genom slughet och politisk teater i form av den berömda marschen mot Rom blev Benito Mussolini utnämnd till premiärminister i oktober 1922. Genom att ändra vallagarna lyckades han tillskansat sig diktatorisk makt i valet två år senare.Mussolini var en av två söner till en lärarinna och en socialistisk smed. Han kom att utbilda sig till lärare, men blev känd som journalist och chefredaktör för den socialistiska tidningen Avanti. Men när han tog ställning för att Italien borde gå med i första världskriget uteslöts han ur socialistpartiet.Mussolini sårades allvarligt vid en övning under första världskriget, som han deltog i 1915–17. Han återvände från kriget som övertygad antisocialist och bildade i Milano 1919 den första fascistiska föreningen, ”kampgruppen” fasci di combattimento.Trots att våldet fascinerade fascisterna blev Italien en betydligt mildare diktatur än lärjungen och beundraren Hitlers Nazityskland. Men Mussolinis ideologiska hållningslöshet, som underlättade vägen till makten, blev också hans fall. Alliansen med Adolf Hitler, som var långt ifrån självklar, och deltagande i andra världskriget, gjorde att Mussolini slutade upphäng upp-och-ner i en lyktstolpe den 28 april 1945.Lyssna också på Italiens dramatiska enande och Ingvar Kamprads fascistiska vän.Bild: Mussolini och Quadrumviri under marschen mot Rom 1922: från vänster till höger: Michele Bianchi, Emilio De Bono, Italo Balbo och Cesare Maria De Vecchi, Wikipedia, Public Domain.