Friskolepodden

Den 18 oktober släppte Friskolornas riksförbund en rapport om skolpengssystemet, författad av Mikaela Valtersson.Vi har i rapporten Är friskolorna överkompenserade tittat närmare på skolpengsbesluten i 32 kommuner, vilka representerar ett tvärsnitt av riket. Får elever som valt friskolor lika mycket som elever i kommunala skolor? Är kommunernas skolpengsbeslut transparenta och lätta att förstå för elever, föräldrar och medborgare? Är systemet rättvist?Vid ett frukostseminarium den 18 oktober presenterade Mikaela Valtersson rapporten och dess slutsatser. I ett panelsamtal tillsammans med Josefin Malmqvist, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna, Per Larson, ansvarig för området kommunal ekonomi på konsult- och revisionsbyrån PwC, samt Per-Arne Andersson, ordförande i Friskolornas riksförbund fördjupade vi oss ytterligare i frågan.Det här avsnittet är en inspelning från seminariet.

Många kritiserar den så kallade välfärdskapitalismen inom skolans värld. Och vem är bättre skickad att svara på om friskolesektorn är en kvasimarknad och om det finns plats för riskkapitalister inom skolvärlden än Sveriges kanske främsta expert på kapitalism – författaren, idéhistorikern och den liberale debattören Johan Norberg.2021 kom Johan Norbergs bok, Det kapitalistiska manifestet. Tidigare har han bland annat skrivit den internationella succéboken Till världskapitalismens försvar.I en intervju med Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, resonerar han om friskoledebatten.

Nära hälften av eleverna har utsatts för brott. Skolan är den vanligaste brottsplatsen för misshandel och sexuella kränkningar, den näst vanligaste för rån.Vad gör skolan för fel och hur kan den bli en säker plats för de elever som måste vara där?Det diskuterade vi vid ett frukostseminarium den 20 september 2023. Medverkade gjorde författaren Vesna Prekopic, som just kommit ut med boken ”Brottsplats: Skolan”, och Elisabeth Nordén på Brottsförebyggande rådet. Vi får även perspektiv från Damian Brunker, rektor för Internationella Engelska Skolan i Eskilstuna och Mattias Hammar, som tidigare har jobbat som polis, trygghetschef hos AcadeMedia. Kommenterar gör även riksdagsledamöterna Josefin Malmqvist (M) och Linus Sköld (S) som båda sitter i Utbildningsutskottet samt Erik Scheller, statssekreterare Utbildningsdepartement.

Psykisk ohälsa ökar i skolan och allt färre elever trivs. Skolstressen ökar, skoltrivseln minskar. Psykisk ohälsa bland unga är ett tilltagande problem och allt fler stannar hemma från skolan. En av skolans stora utmaningar är sorgligt underrapporterad. Därför bjöd Friskolornas riksförbund, den 23 augusti 2023, in till ett frukostseminarium om skolans förmåga att möta elevers olika behov och vilka effekter brister i denna del kan leda till för elevers hälsa. Tillsammans med forskare, politiker och elevrepresentanter borrade vi djupare i ett samhällsproblem som slår hårt mot unga.I panelen medverkade Sara Fritzell och Tommy Eriksson, utredare på Folkhälsomyndigheten, Sven Bölte, klinisk psykolog och professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap KIND Center of Neurodevelopmental Disorders på Karolinska Institutet i Stockholm, Josef Milerad, docent, lektor och barnläkare vid Karolinska Institutet, Stockholm, Johan Söderlund, psykiatriker vid Karolinska University Hospital, överläkare på WeMind Psykiatri och Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer.Här kan du lyssna på hela seminariet "Hur mår eleverna?". Vill du istället se det på Yotube kan du göra det via den här länken.

Ulla Hamilton intervjuar Sofie Norén, verksamhetschef för LegiLexi. De har skapat ett verktyg för att följa elevers läsutveckling. Hör henne berätta om hur läsförståelsen bland svenska elever sjunker och vad vi kan göra för att höja den.LegiLexi är en stiftelse som erbjuder gratistjänster till skolor och lärare. Tillsammans med forskare så har de tagit fram tester som innebär att de kan erbjuda ett verktyg för att lärare kan följa elevers läsutveckling. Idag är det ca 2600 skolor runt om i landet som använder detta verktyg.Med hjälp av LegiLexi kan lärare anpassa undervisningen utifrån elevernas faktiska behov och sätta in rätt stödinsatser i rätt tid. Tänk om fler använde detta effektiva verktyg. Då kanske vi kan se fram emot en helt annan, positiv inriktning, på resultaten i nästa PIRLS.

Det finns glapp i ljudet under diskussionen med Henrik Jordahl - men håll ut, det är en kort stund och sen fortsätter vi att prata om mått som mäter kunskapsutvecklingen.Ständigt debatteras betygen. Ska vi ta bort F-betyget eller inte? Ska vi alls ha betyg i skolan? Allt fler intresserar sig för att faktiskt hitta mått som mäter kunskapsutvecklingen. I England finns Ofstedt, som har en modell för att mäta skolors förmåga att höja kunskapsnivåerna. I Sverige finns det några kommunala skolhuvudmän och några fristående skolhuvudmän som har börjat använda modeller för att få en bild av det så kallade förädlingsvärdet.Vad kan ett förädlingsvärde bidra med? Hur ser man på att mäta skolors och individers förädlingsvärde i länder som Norge, England och USA? Vilka erfarenheter har Nacka kommun av att mäta förädlingsvärde och varför har Internationella Engelska Skolan valt att använda sig av denna modell för att mäta sina skolors förmåga att höja elevernas kunskapsnivå? Och är detta en modell som är intressant utifrån regeringens perspektiv?Detta är några frågor som vi diskuterade under ett frukostmöte 23 majMedverkande: Henrik Jordahl, professor vid Örebro universitet, Veronica Grimheden Myhrström, utbildnings- och arbetsmarknadsdirektör Nacka kommun, Linda Öholm, Public Affairs-chef vid Internationella Engelska Skolan, Karin Carlsson, biträdande grundskolechef Kunskapsskolan och Erik Scheller, statssekreterare vid utbildningsdepartementet.