En oväntad historia

Den 27 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U 137 (S‑363) på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona, djupt inne i ett militärt skyddsområde. Moskva skyllde på navigationsfel – en förklaring som avfärdades av svenska militären, som menade att intrånget var avsiktligt och följt en hemlig krigsfarled. När sovjetiska myndigheter ville bogsera ubåten med sin egen bärgningsstyrka sa Sverige nej – landet var redo att försvara gränsen, även med våld. Krisen förvärrades av misstankar om att ubåten bar kärnvapen. Händelsen dök upp i internationella medier och blev en symbol för Sveriges sårbarhet under kalla kriget.Efter U 137 följde åratal av intensiva ubåtsjakter, som trots omfattande resurser aldrig resulterade i att man hann lokalisera någon annan ubåt. I det nya poddavsnittet av En oväntad historia analyserar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund denna dramatiska episod. De ställer frågor som: Hur nära var Sverige en väpnad konflikt? Vilka motiv hade Sovjet bakom ubåtsintrången? Och var alla ubåtar faktiskt sovjetiska?Bild: U 137/S‑363, grundstött vid Torhamnaskär i Gåsefjärden, Karlskrona, 27 oktober 1981. (Marinmuseum, CC BY 4.0)Klippare: Emanuel Lehtonen.

Den nobelska smällen var en dramatisk explosion som i september 1864 skakade Stockholm och rörde den breda tidningspubliken. Sex personer omkom, däribland 21‑årige Emil Oscar Nobel – student vid Uppsala universitet och lillebror till den nu världsberömde Alfred Nobel. Emil var dessutom hans djärve medhjälpare.Explosionen blev en tidsskiftande händelse. I den folkliga berättelsen på Södermalm delades tiden upp i ”före” och ”efter” sprängningen på Heleneborg – den malmgård på Söder Mälarstrand där familjen Nobel kombinerade bohemisk livsstil med nitroglycerinframställning.För familjen Nobel, särskilt Alfred, blev olyckan en ögonöppnare. Sprängolyckorna ledde till att nitroglycerin inte längre tilläts framställas i tätbebyggda områden. Därför flyttade man produktionen till säkrare anläggningar vid Vinterviken (dagens Aspudden).I dagens avsnitt av En oväntad historia fördjupar sig Olle Larsson och Andreas Marklund i bakgrunden till Alfred Nobels testamente. De behandlar hans fascination för nitroglycerin – marknadsfört som ”Nobels Sprängolja” på 1860‑talet – och berättar om dynamitens utveckling, olyckor och entreprenörskapets risker. Samtalet leder fram till skapandet av Nobelstiftelsen – instiftad för att belöna dem som ”under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta.”Bild: Montage av Heleneborgs malmgård på Södermalm omkring 1900, samt Emil Nobel (1843–1864). Fotografier av okända fotografer; Wikipedia, public domain.

Drottning Kristina är en av Sveriges mest kontroversiella monarker. Hon är mest känd som regenten som abdikerade, lämnade Sverige och konverterade till katolicismen – ett beslut som länge fördömdes av historiker och samtida. Men Kristinas liv rymmer så mycket mer dramatik.Hon var en verklig renässansfurste: välutbildad, intelligent och politiskt hårdhudad. Hela sitt liv uppträdde hon självsäkert som regent och förväntade sig att omgivningen skulle bemöta henne därefter.Efter abdikationen fortsatte hon att verka i storpolitiken. Tillsammans med kardinal Jules Mazarin planerade hon att erövra Neapel, engagerade sig i påvedömets kyrkopolitik och grundade en vetenskapsakademi i Rom. Som en av få kvinnor ligger hon begravd i Peterskyrkans krypta.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar Olle Larsson och Andreas Marklund om Kristina Alexandra – den sista Vasa-regenten på Sveriges tron. Vem var hon egentligen? Varför abdikerade hon? Vilka politiska ambitioner hade hon – och varför förblev hon ogift?Bild: Drottning Kristina, porträtt av Sébastien Bourdon (Nationalmuseum), public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen. Hosted on Acast. Se acast.com/privacy för mer information.

1874 var året då Sverige svek Danmark – i nödens stund. Året dessförinnan hade kungen, Karl XV, lovat att ställa upp med 20 000 soldater på Danmarks sida om den komplexa situationen i Slesvig–Holstein eskalerade till krig mot stormakten Preussen.Så blev det dock aldrig. När kriget bröt ut stod Danmark ensamt mot Preussen och det habsburgska Österrike. Kriget blev kort men intensivt och blodigt – och slutade i monumentalt dansk nederlag. Till följd av freden i Wien 1864 förlorade Danmark omkring en tredjedel av sitt territorium och 40 % av sin befolkning, inklusive de mest industrialiserade och välmående delarna av riket.I dagens repris av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om det danska ödesåret 1864. De fokuserar på skandinavismen och Sveriges olyckliga biroll i upptakten till kriget. Dessutom försöker de reda ut den så kallade ”slesvig‑holsteinska frågan” – ett ämne som är känt för att driva såväl studenter som professorer till vansinne.Bild: Slaget vid Als av Wilhelm Camphausen – Deutsches Historisches Museum Berlin, public domain.Litteraturtips:Andreas Marklund: Skandinavismen, Karl XV och slesvigska krigen. Populär historia, 2018.Tom Buk‑Sweinty: Slagtebænk Dybbøl. 18 april 1864. Gyldendal, 2008.Klippare: Emanuel Lehtonen.

Spionringen i Cambridge var en grupp brittiska dubbelagenter som under andra världskriget och begynnelsen av kalla kriget läckte västliga statshemligheter till Sovjetunionen. De blev rekryterade som unga under studieåren i Cambridge och fick inflytelserika jobb inom den brittiska statsapparaten. Bland annat lyckades de infiltrera den brittiska utrikestjänsten och den utrikesorienterade underrättelsetjänsten MI6.Spionringen i Cambridge är också känd som the Cambridge Four eller Cambridge Five, då det är oklart huruvida gruppen bestod av fyra, fem eller kanske ännu fler medlemmar. Det var dock de tre gamla studentkamraterna Guy Burgess, Donald MacLean och Kim Philby som var nätverkets hårda kärna. Under åren som aktiva spioner överlämnade de tusentals hemliga regeringsdokument åt den sovjetiska säkerhets- och underrättelsetjänsten NKVD, bland annat gällande det amerikanska atombombsprojektet under andra världskriget.I dagens avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om detta lömska och osedvanligt inflytelserika spionnätverk. De fokuserar på Burgess, MacLean och Philby, vilka samtliga lyckades fly till Sovjetunionen – och efterlämnade den brittiska underrättelsevärlden i chock, med ett allvarligt skadat anseende.Marklund och Larsson hinner också ta itu med den fjärde medlemmen Anthony Blunt: en aktad konsthistoriker som bland mycket annat var ansvarig för drottning Elisabets konstsamling. Den laddade frågan om den så kallade femte medlemmen – som är omgiven av vidlyftiga spekulationer och konspirationsteorier – hinner de emellertid bara nämna i förbifarten, men de lovar att återvända till ämnet i ett senare avsnitt.Litteraturtips:Wilhelm Agrell: ”Spionerna som höll liv i kylan”. Populär historia, 2006.Ben Macintyre: En spion bland vänner. Kim Philby – dubbelagent, förrädare och gåta. Ekerlids: 2014.Bild: : Bild från "Cambridge and its history : with sixteen illustrations in colour by Maxwell Armfield, and sixteen other illustrations" (1912) Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen

Karl XI var kungen som besegrade danskarna i slaget vid Lund, införde det karolinska enväldet och genomförde reformer som förändrade Sverige i grunden. Det är knappast någon överdrift att påstå att han är en av de mest dugliga monarkerna i den svenska historien. Trots det har hans kungagärning hamnat i skuggan av faderns och sonens tid på tronen. Karl X Gustavs fälttåg och Karl XII:s krig är sannolikt mer kända hos en historieintresserad allmänhet än den drygt 20-åriga fredsperioden under sent 1600-tal som till stora delar sammanföll med Karl XI:s regeringstid.Karl XI var gift med den danska prinsessan Ulrika Eleonora och makarna var mycket fästa vid varandra. När drottningen dog 1693 var kungen otröstlig. Den djupt religiöse och pliktmedvetne Karl XI var något så ovanligt som en 1600-talsmonark som älskade sin hustru.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Karl XI och hans kungagärning. Vem var denne gåtfulle monark? Hur utvecklades Sverige under hans tid som regent och ligger det någon sanning bakom berättelserna om ”Gråkappan” och kungens påstådda försök att skapa ett älgkavalleri?Vid sin död 1697 lämnade Karl XI efter sig ett rike i gott skick. Enväldet var etablerat, statsfinanserna i ordning och indelningsverket hade skapat en stående armé som kunde mobiliseras med kort varsel. Detta skulle få stor betydelse för framtiden.Klippare: Emanuel Lehtonen

Sverige och Finland 1809 är historien om ett militärt nederlag av närmast bibliska dimensioner. 1809 var nämligen året då Sverige – efter ett blodigt och blixtrande intensivt försvarskrig mot en rysk invasionshär – tvingades avträda en tredjedel av rikets territorium och över en fjärdedel av befolkningen till Ryssland.1809 var året då Finland blev ryskt – och då cirka 1 miljon finländare i ett slag förvandlades till ryska undersåtar. I över 600 år hade Sverige och Finland varit samma land, men efter ödesåret 1809 blev Sveriges östra rikshalva i stället en del av det ryska kejsardömet. Detta lade grunden för ett nationellt trauma som under stora delar av 1800-talet kom att kasta sin skugga över Sveriges politiska och militära etablissemang.I dagens avsnitt av En oväntad historia grottar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund ner sig i den nära historiska relationen mellan Sverige och Finland, med särskilt fokus på de dramatiska händelserna kring det bistra fredsslutet i Fredrikshamn 1809. De går igenom händelseförloppet under det så kallade finska kriget 1808–1809, men talar också om chocken efteråt och vad förlusten av Finland har inneburit för svensk identitet och självförståelse – under 1800-talet och i vår egen tid.Bild: Motivet är överlämnandet av Sveaborg (Suomenlinna) vid den svenska förlusten i Finska kriget, 1808 - 1809 års krig. Sverige förlorade då Finland till Ryssland. Påskrift: "Svensken Öfverlemnar Sveaborg åt Hans Rysska Kj:s Magister-troppar." Av G. Wiklund, Uppsala museets samlingar, Wikipeida, Public DomainLitteraturtipsMartin Hårdstedt: Finska kriget 1808–1809. Historiska Media, 2022.Henrik Berggren och Lars Trägårdh: Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. Nordstedts, 2006.Klippare: Emanuel Lehtonen

Lenin tog vägen förbi Stockholm när han den 9 april 1917 steg ombord på ett tåg i Zürich. Det var en tågresa som skulle komma att förändra världen och göra Lenin till en av världshistoriens mest kända personer. Destinationen var Rysslands huvudstad Petrograd.Det första världskriget rasade, Ryssland var ett land i kaos och ett par månader tidigare hade tsar Nicolai II tvingats bort från tronen. Landet styrdes av en provisorisk regering under ledning av Alexander Kerenskij och nu skulle Lenin återvända hem från sin påtvingade exil för att göra revolution. Resan gick delvis genom Sverige och under ett uppehåll i Stockholm passade Lenin på att träffa en grupp svenska kommunister och inhandla en kostym och ett par skor.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Lenins resa från Zürich till Petrograd. Hur kunde Lenin resa genom Tyskland under brinnande krig? Vad var det som avhandlades i mötet med de svenska kommunisterna och vilka konsekvenser kom denna mytomspunna tågresa att få?Winston Churchill beskrev senare den av tyskarna organiserade tågresan på följande sätt: ”de forslade Lenin från Schweiz till Ryssland i en plomberad vagn likt en pestbacill”. Den tyska regeringen hade hoppats att Lenins återvändande skulle leda till ökade oroligheter i Ryssland och deras förhoppningar slog in. Den ryska revolutionen stod för dörren.Bild: Lenin (marked ett x) på Vasagatan i Stockholm med Ture Nerman och Carl Lindhagen den 13 April 1917, Stadsmuseet i Stockholm, Fotograf: Axel Malmström (1872-1945), Creative commons.Klippare: Emanuel Lehtonen

Sigismund var svensk kung under en mycket händelserik tid i slutet av 1500-talet. Trots att han levde ett minst sagt dramatiskt liv är han en förhållandevis okänd monark för de flesta.Han föddes i fångenskap under brinnande krig, fick en katolsk uppfostran i det protestantiska Sverige och valdes till kung i Polen innan han efterträdde sin far Johan III på den svenska tronen. Till sättet var han en annorlunda Vasakung. Medan farfadern Gustav Vasa och han far och farbröder var högljudda, kvickilska och hänsynslösa, var Sigismund snarare blyg, försiktig, tålmodig och eftertänksam. Om han varit lite mer lik dem så kanske den svenska historien tagit en annan riktning och det svenska inbördeskriget fått ett annat slut. Sigismunds tid som ”dubbelkung” tog slut på de dimmiga fälten vid Stångebro utanför Linköping en septemberdag 1598.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Sigismund Vasa som var kung i två riken. Vem var han egentligen? Varför uppfostrades han till katolik och varför förlorade han sin svenska krona?Sigismund gav aldrig upp sina anspråk på den svenska tronen och därmed lades en dynastisk dimension till den territoriella konflikten mellan Sverige och Polen i den turbulenta kampen om herraväldet i Östersjöomårdet.Bild: Sigismund (1590) av Martin Koberm, Kunsthistorisches Museum Wien, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Svenska kungar som prövade lyckan i polska kungaval.Klippare: Emanuel Lehtonen