Kung Artur är en av de mest ryktbara gestalterna ur Europas medeltida historia. Hans namn har gjorts odödligt genom populärkulturen där det ofta förknippas med fantasieggande företeelser som riddarna kring runda bordet, svärdet Excalibur och jakten på den heliga Graal. Dessvärre är kung Artur förmodligen mer myt än verklighet. Han omnämns förvisso av walesiska historieskrivare redan under äldre medeltid. Bland annat beskrivs han i verket Historia Brittonum som ett slags militär ledare för de keltiskspråkiga britannierna – en ”dux bellorum” som i början av 500-talet ledde sina trupper till seger mot anglosaxarna i tolv bataljer, någonstans i de västliga delarna av våra dagars Storbritannien. Samtliga historiska källor om kung Artur är dock nedtecknade flera hundra år efter hans påstådda död i slaget vid Camlann kring år 540. Därför är det i första hand som myt – inklusive rollen som propagandamässig förebild – som denna medeltida potentat har haft historisk betydelse. I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Arturmytens historiska rötter. De går igenom beläggen för kung Arturs existens och tittar närmare på huvudingredienserna i den historiska mytbildningen. De diskuterar även omständigheterna kring kung Arturs död, som bokstavligt talat är något dimmiga, då det bland annat hävdas att Artur försjunker i ett slags helbrägdagörande dvala bland dimmorna på den förtrollade ön Avalon. Bild: Gobeläng som visar Arthur som en av de nio värdiga, bärande en vapensköld som ofta tillskrivs honom (ca 1385) Okänd konstnär – Wikipedia, Public Domain Lyssna också på <a href="https://historia.nu/en-ovantad-historia/vad-vladimir-putin-kunnat-lara-sig-av-olof-rudbecks-atlantica/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Olof Rudbecks Atlantica förebådar Putin</a> Litteraturtips: Joshua Hammer: <a href="https://www.smithsonianmag.com/history/king-arthur-real-person-180980466/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">”Was King Arthur a Real Person?”</a> Smithsonian Magazine, 2022. Dick Harrison: <a href="https://historiskamedia.se/bok/englands-historia-del-1/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Englands historia. Del 1: Från forntiden till 1600.</a> Historiska Media, 2018. <a href="https://emstudio.se/poddklippare/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Klippare</a>: Emanuel Lehtonen

Kung Artur – legendarisk hjälte eller historisk bluff?

Berlinmurens fall på kvällen den 9 november 1989 kom som en fullständig överraskning för alla. Tidigare samma år hade den östtyske ledaren Erich Honecker stolt förkunnat att muren som delade staden skulle stå i ytterligare 50 eller 100 år om det visade sig nödvändigt. I nästan tre decennier hade Berlinmuren hindrat DDR-medborgare att fly till väst och i slutet av 1980-talet var det många som uppfattade den som en historisk konstant. Men hösten 1989 blåste förändringens vindar kraftiga i östra Europa och en efter en tvingades kommunistregimerna ge efter för trycket från folket och lämna ifrån sig makten. Även Östtyskland påverkades av denna utveckling. Motvilligt tvingades den östtyska kommunistregeringen till eftergifter men så långt som till att öppna Berlinmuren var man inte villig att sträcka sig. Berlinmuren föll inte heller som ett resultat av medvetna politiska beslut utan var ett resultat av en rad misstag och ett omfattande slarv. För de styrande i DDR skulle Berlinmurens fall kunna beskrivas som ett fatalt olycksfall i arbetet. I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Berlinmurens uppgång och fall. Varför uppstod två tyska stater efter andra världskriget? Vad var syftet med att bygga en mur som delade Berlin och vilka händelser var det som ledde fram till Berlinmurens fall en sen kväll i november 1989? Men Berlinmuren var inte bara en mur. Den var en symbol för det kalla krigets delade värld. När muren föll var en ny världsordning som höll på att ta form. Det kalla kriget gick mot sitt slut. Lyssna också på <a href="https://historia.nu/historia-nu/historia-nu-25-sovjetunionens-sammanbrott/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Sovjetunionens sammanbrott</a>. Bild: Berlinmurens fall 1989, Wikipedia. <a href="https://emstudio.se/poddklippare/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Klippare</a>: Emanuel Lehtonen

Berlinmurens fall – historiens största misstag?

Tordenskjolds sista strid, då den legendomspunne norsk-danske sjöhjälten slutade sina dagar på ett dimhöljt fält utanför Hannover i norra Tyskland, är ett historiskt mysterium från det stora nordiska krigets era. Det var den 12 november 1720 som Peter Wessel Tordenskiold mötte döden i en ursinnig närstrid med blanka vapen mot den svenske officeren och krigsveteranen Jacob Axel Staël von Holstein. Enligt de inblandade parterna rörde det sig om en duell. Efter några osande förolämpningar och förbittrade replikskiften hade de bägge herrarna hamnat i slagsmål på en fest i Hannover. Detta var orsaken till att Staël von Holstein – som i handgemänget ådrog sig ett igenmurat öga – hade utmanat Tordenskiold för att återupprätta sin ära. Inte desto mindre blev det dramatiska och ganska snöpliga dödsfallet redan i samtiden föremål för spekulationer och mer eller mindre fantasifulla konspirationsteorier. I detta avsnitt av podden En oväntad historia försöker historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson reda ut de besynnerliga omständigheterna kring Tordenskjolds sista strid. Där finns onekligen detaljer som tyder på en duell: skarpslipade värjor, alkoholrelaterade förolämpningar och hetlevrade män med en bakgrund i det militära. Å andra sidan går det inte att förneka existensen av andra, mer suspekta detaljer. Stämmer det att Tordenskjold kom oförberedd till duellen och fäktades med en dekorativ men oduglig dräktvärja, medan Staël von Holstein i stället var beväpnad med en militär huggvärja av karolinsk modell? Och kan de suggestiva kopplingarna till Karl XII:s död avfärdas som rena&nbsp;tillfälligheter, liksom det faktum att Tordenskjolds sekundant – alltså hans assistent i den dödliga duellen – bar det föga förtroendeingivande namnet Münchhausen? Bild: Peter Tordenskold av Jacob Coning från 1720. Oslo museum, DigitaltMuseum, Public Domain. Litteraturtips: Dan H Andersen: Mandsmod og kongegunst. En biografi om Peter W Tordenskiold. Aschehoug, 2004. Sune Christian Pedersen: På liv og død. Duellens historie i Danmark. Gyldendal, 2003. <a href="https://www.emstudio.se/poddklippare/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Klippare</a>: Emanuel Lehtonen

Mysteriet med hjälten Tordenskjolds sista strid – duell, förräderi eller konspiration?

Allmänna säkerhetstjänsten var ett topphemligt statligt övervakningsorgan som opererade i Sverige under andra världskriget. I toppen av systemet fanns en säkerhetschef som rapporterade direkt till regeringen, samtidigt som säkerhetstjänsten hade daglig kontakt med Försvarsstaben och den militära underrättelsetjänsten.&nbsp; Allmänna säkerhetstjänsten inrättades av regeringen 1938, efter ett förslag från Försvarsstaben. Uppdraget var i första hand att bekämpa spionage, men det handlade också om att motverka propagandaverksamhet,&nbsp;sabotageaktioner mot kritisk infrastruktur och andra typer av hybrida hot mot rikets säkerhet.&nbsp;&nbsp; För att kunna genomföra detta krävdes övervakning av ”post-, telegraf-, telefon- och radiotrafik samt trafiken å järnvägar och väg-, sjö-, och luftförbindelser” – som det stod i säkerhetstjänstens instruktioner från Kungl. Maj: t.&nbsp;I yttersta hemlighet byggdes det upp ett finmaskigt massövervakningssystem som under åren 1940–1945 granskade innehållet i miljontals telefonsamtal, telegram och postförsändelser i Sverige. I dagens avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om hemlig statlig övervakning i andra världskrigets Sverige. De talar om övervakningsmaskineriets olika avdelningar, exempelvis Avdelning P som i ”postkontroll”. Här jobbade bland andra den blivande barnboksförfattaren Astrid Lindgren. På dagarna tog hon hand om familjen och klurade på handlingen i Pippi Långstrump (1945), under nätterna granskade hon innehållet i den svenska utrikesposten. Marklund och Larsson kommer också in på Tage Erlanders roll som så kallad ”polisminister”, dessutom berörs uttrycket ”Nordens Casablanca” och de oproportionerligt många spioner och agenter som under andra världskrigets bistra år trängdes i det neutrala Stockholm. Bild: Blomförsäljning och skoputsning på Stureplan, sent 1930-tal. Bilden är tagen av Otto Ritter för Stockholm Turisttrafikförening räkning. Stockholms källan, Public Domain. Litteraturtips: Andreas Marklund: <a href="https://historiskamedia.se/bok/overvakningens-historia/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Övervakningens historia. Från svarta kabinett till digital massövervakning</a>. Historiska Media, 2020. Wilhelm Agrell: <a href="https://historiskamedia.se/bok/stockholm-som-spioncentral/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Stockholm som spioncentral. Spåren efter tre hemliga städer</a>. Historiska Media, 2020. Lyssna också på <a href="https://historia.nu/historia-nu/kodknackarna-som-forkortade-andra-varldskriget/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Kodknäckarna som förkortade andra världskriget</a>. <a href="https://www.emstudio.se/poddklippare/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Klippare</a>: Emanuel Lehtonen

Sveriges hemligheter under andra världskriget –  spioner, kodknäckare och Astrid Lindgrens roll

Karl XII är en av de mest fascinerande gestalterna i den svenska historien. Endast 15 år gammal blev han enväldig kung i stormakten Sverige och nästan hela sitt vuxna liv tillbringade han i fält tillsammans med sin armé. Hans namn är förknippat med det stora nordiska kriget och fältslag som Narva, Kliszów och Poltava och kungens död i en löpgrav i Norge en mörk novemberkväll 1718 tillhör en av historiens ännu olösta gåtor. Karl XII har för många blivit krigarkungen personifierad men hans liv rymde även andra, mindre uppmärksammade, sidor. I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Karl XII. Samtalet utmynnar i en utmaning som handlar om att berätta om någon mindre känd sida hos den i övrigt så välkände kungen. Hur såg han egentligen på kvinnor? Varför gifte han sig aldrig? Var det inte så att Karl XII genomförde genomgripande reformer av det svenska postväsendet och införde högertrafik redan långt innan svenskarna fick folkomrösta om den? Karl XII:s liv var fyllt av dramatik från vaggan till graven. För både sin samtid och eftervärld var och är han i mångt och mycket en gåta. Historikerna blir sannolikt aldrig färdiga med Karl XII. Bild omslag: Karl XII i Bender av Axel Sparre. (1715), Nationalmuseet, Wikipedia, Public Domain. Lyssna också på <a href="https://historia.nu/en-ovantad-historia/ivan-mazepa-karl-xii-och-slaget-vid-poltava/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Ivan Mazepa, Karl XII och slaget vid Poltava</a>. <a href="https://www.emstudio.se/poddklippare/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Klippare</a>: Emanuel Lehtonen

Karl XII: gåtorna kring krigarkungen

Magnus Stenbocks sista tid är en av de mest tragiska berättelserna, men också episka historierna från det stora nordiska krigets era. Han var greve, fältmarskalk och kungligt råd, därtill krigshjälte och kungagunstling hos Karl XII. Under några år i början av 1710 – efter slaget vid Helsingborg – var han den allra mest ryktbare och kanske också mäktigaste personen i hela det svenska stormaktsväldet.&nbsp;&nbsp; Ändå dog han ensam, i skam och förnedring, i en dansk fängelsehåla, med en uppgiven förhoppning om ”en snarlig, mild och nådig ände på detta mitt närvarande elände”. Hur kunde det gå så illa? I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Stenbocks tragiska levnadsöde. De går igenom huvuddragen i hans militära karriär och tittar närmare på den personliga, närmast kärvänliga relation som Stenbock fick till Karl XII. De talar om bragderna och de militära triumfer som gjorde honom till en karolinsk superhjälte, men också om de ogärningar han begick under sina närmare trettio år ”under musköten”. Framför allt fokuserar de på hans sista tid, då Stenbock försmäktade i danskt fångenskap och utsattes för ett lömskt men diaboliskt sinnrikt danskt postspionage. Det var genom uppsnappade brev som han fick sitt banehugg – och banemannen var en hemlighetsfull postspion vid namn Christian Erlund, som rapporterade direkt till den danske envåldshärskaren Frederik IV. LästipsAndreas Marklund: <a href="https://historiskamedia.se/bok/stenbock/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Stenbock. Ära och ensamhet i Karl XII:s Sverige</a>. Historiska Media, 2008. Olle Larsson: <a href="https://popularhistoria.se/sveriges-historia/1700-talet/magnus-stenbock-kungens-favorit-foll-i-onad" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Magnus Stenbock – kungens favorit föll i onåd</a>. Populär historia, 2021.&nbsp; <a href="https://emstudio.se/poddklippare" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Klippare</a>: Emanuel Lehtonen

Magnus Stenbock: segrarna & det förnedrande slutet

Gustav Vasa var högadelsmannen som blev kung medan Kristian II var kungen som förlorade sin krona. Det var Stockholms blodbad i november 1520 som bidrog till ära och upphöjelse för den ene och vanära och avsättning för den andre. Den som har makten över minnet bestämmer hur historien ska skrivas och den makten ligger ofta i händerna på den som segrar. Det är därför Gustav Vasa för eftervärlden kommit att bli den gode landsfadern medan Kristian II fått epitetet tyrann i de svenska historieböckerna. I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om just Gustav Vasa och Kristian II. Vilka var de egentligen? Hur såg deras liv ut innan deras vägar korsades i slutet av Kalmarunionens dramatiska tid? Hur kom det sig att deras liv utvecklade sig som de gjorde och ligger det någon sanning i påståendet att Kristian II kallas den gode i danska historieböcker? Kristian II var son till en kung och mycket talade för att han skulle efterträda sin far på tronen. Gustav Vasa var son till en högadelsman och det mest tydde på att han en dag skulle ta över som släktens huvudman och förvalta familjens gods. Men under de politiskt oroliga decennierna i början av 1500-talet tog historien en oväntad vändning. Fru Fortuna övergav den danske kungen och krokade i stället arm med den uppländske adelsmannen. Så inleddes en ny epok i den svenska historien. Läs vidare i boken <a href="https://historiskamedia.se/bok/gustav-vasa/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Gustav Vasa</a> av Olle Larsson. Bild: Montage av Gustav Vasa, porträtt från omkring 1558 i porträttsamlingen på Gripsholm. Okänd konstnär, men med mycket snarlikt utförande trärelief av kungen, gjord av&nbsp;<a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Willem_Boy" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Willem Boy</a>. Samt Kristian II av&nbsp;<a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Lucas_Cranach_den_%C3%A4ldre" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Lucas Cranach d.ä.</a>, 1523&nbsp;Germanisches Nationalmuseum. <a href="https://www.emstudio.se/podcast/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Klippare</a>: Emanuel Lehtonen

Kristian Tyrann: förlorarens eftermäle

Stockholms blodbad är den största massavrättningen i Nordens historia. I början av november 1520 firade Kristian II sin kröning i Stockholm med en magnifik fest. Gycklare uppträdde, tornerspel anordnades och gästerna åt och drack och roade sig kungligt. Men på den fjärde dagen ”begynte ett annat gästabud”, som Olaus Petri uttryckte det då han senare skrev om de händelser som utspelade sig i huvudstaden under dessa novemberdagar.&nbsp;Stadsportarna låstes, en improviserad rättegång iscensattes och därefter avrättades ett hundratal människor; biskopar, adelsmän, borgare, bönder och tjänstefolk. De flesta av dem hade en sak gemensamt – de hade varit på Sten Stures sida i kampen mot kungen. I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om de blodiga händelser som gått till historien som Stockholms blodbad. Hur såg den politiska bakgrunden till blodbadet ut? Vad var det som hände i Stockholm efter kröningsfesten och vem var det egentligen som bar ansvaret för avrättningarna? Stockholms blodbad tillhör de historiska händelser som markerar slutet på en epok och början på en ny. I början av november 1520 slutade medeltiden i Norden och den tidigmoderna tiden tog sin början. Bild: Två scener från blodbadstavlan. Till vänster halshuggs de två biskoparna; till höger grävs kistan med Sten Sture den yngres kropp upp. Wikipedia, Public domain. Lyssna också på <a href="https://historia.nu/historia-nu/kristian-tyranns-vankelmod-kristian-iis-vag-bort-fran-makten/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Kristian Tyranns vankelmod – Kristian II:s väg bort från makten</a>. <a href="https://www.emstudio.se/podcast/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Klippare</a>: Emanuel Lehtonen

Stockholms blodbad: Kristian II & slutet på medeltiden

När arkeologen Howard Carter upptäckte farao Tutankhamons grav i Konungarnas dal utanför Luxor i november 1922 blev detta omedelbart en världsnyhet. Världen drabbades av en formlig Tutankhamonfeber, intresset för det forntida Egypten ökade lavinartat och egyptiska sfinxer och mumier började användas i annonser för produkter av skilda slag. När utgrävningarnas finansiär Lord Carnavon insjuknade av ett insektsbett och dog mindre än ett halvår efter gravöppnandet började tidningarna spekulera i vad det egentligen var som låg bakom hans död. Var den naturlig eller hade han drabbats av den förbannelse väntade den som öppnade faraos grav? I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om farao Tutankhamon, hans grav och den påstådda förbannelsen. Vem var egentligen Tutankhamon? Varför uppstod ryktena om en förbannelse och finns det någon sanning i de påståendena? Lord Carnavon var på plats då gravkammaren öppnades. Nyfiken frågande han Howard Carter, som just brutit gravens sigill, om han såg något. Carter svarade: ”Ja, jag ser underbara ting – underliga djur, statyer och guld, överallt glittrar det av guld”. Detta blev upptakten de vetenskapliga undersökningarna och de vilda spekulationerna kring ett av 1900-talets mest spektakulära arkeologiska fynd. Omslag: Tutankhamons begravningsmask, förvarad på Egyptiska museet i Kairo. Wikipedia, Public Domain. <a href="https://www.emstudio.se/podcast/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Klippare</a>: Emanuel Lehtonen

Tutankhamons förbannelse

Podden En oväntad historia utgår från en liten händelse för att med glimten i ögat berätta den stora historien. Programledare är historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund.&nbsp;

En oväntad historia

Follow