Beyond Our Places

Vad gör konst på ett sjukhus? Kanske hjälper den oss att minnas att vård inte bara handlar om kroppen, utan också om det inre livet. Kanske är det just där, mitt i vårdens mest tekniska miljöer, som vi bäst kan se vad det innebär att vara människa.I Malmös nya sjukhusområde får konsten ta plats. Den bjuder upp till dans, formar frågor om livets stora och vardagliga ting, och låter oss finna en ny sorts klarhet. Här prövas idén att konst inte ska reduceras till enbart utsmyckning eller recept, utan ska få bevara sitt egenvärde – som något som kan utmana, trösta och fördjupa. I detta avsnitt utforskar Diana Uppman, tillsammans med Nilsmagnus Sköld, enhetschef för Konstenheten i Region Skåne, hur konsten kan möjliggöra förundran och reflektion, bidra till skratt och dans samt forma social gemenskap. I slutet följer vi dem till tre centrala verk. På Rosa Torget blir dansen, musiken och den öppna ytan ett vårdande offentligt rum. Vid verket I Granens tid möter vi världens äldsta gran i en teknologisk kammare – ett starkt verk om omsorg, ekologi och vår plats i världen. Slutligen samlas vi under verket Platsens ljus där personalens olika födelseplatser svävar som glasglober över oss. Kopplade till de geografiska platsernas dygnsrytm lyser de upp en av sjukhusets entréer. Genom dessa verk uppstår rum som hjälper oss att vara människor mitt i det tekniskt nödvändiga maskineriet för liv. Kanske är det just där, när konsten vårdar, som vården finner sin själ.Läsning ur Gaston Bachelard Rummets poetik. Länkar till verkRosa torget https://www.skane.se/regional-utveckling/kultur/region-skanes-konstsamling/upplev-konstsamlingen/konst-pa-sjukhusomradet-i-malmo/rosa-torget/?utm_source=chatgpt.comGranens tid https://www.skane.se/regional-utveckling/kultur/region-skanes-konstsamling/upplev-konstsamlingen/konst-pa-sjukhusomradet-i-malmo/granens-tid/?utm_source=chatgpt.comPlatsens ljus hhttps://www.skane.se/regional-utveckling/kultur/region-skanes-konstsamling/upplev-konstsamlingen/konst-pa-sjukhusomradet-i-malmo/platsens-ljus/?utm_source=chatgpt.com

Vad är det egentligen vi försöker skydda när vi talar om kulturhistoriskt värde – byggnaden, känslan eller minnet? Vad händer med det kulturhistoriska värdet när tiden rör vid det? Varje byggnad bär spår av dem som levt, arbetat och drömt där. Men i mötet mellan då och nu förändras vårt sätt att lyssna på historien. Tillsammans med Vicki Wenander, bebyggelseantikvarie med lång erfarenhet att arbeta med kulturhistoriskt värde, utforskar vi dess skiftande uttryck.  Vicki beskriver hur hållbarhetsperspektivet har förändrat hennes syn. Bevarande handlar inte längre om att återskapa en tidsperiods estetiska helhet, utan om att ta vara på det som redan finns. Det kan innebära att låta fönster som inte passar stilen ändå få sitta kvar och låta materialen tjäna ut sin fulla tid . På så sätt ger varje tidsålder det kulturhistoriska värdet sin egen fotnot i marginalen.  Kanske är det just så vi bäst hedrar våra historiska arv: genom att ge dem nytt syre, nya blickar, och låta dem tala med framtiden i samtidens tonart. Så adderas nya kulturvärden för framtidens läsning.

Platsvarumärke, platsidentitet och placemaking – tre begrepp som används flitigt men ofta missar målet att skapa en gemensam förståelse. Vad betyder de egentligen? Varför använder vi dessa begrepp i dagens plats- och stadsutveckling?I detta avsnitt av Beyond Our Places tar Diana Uppman hjälp av Eva Eliasson, kommunikationschef på fastighetsbolaget CA Fastigheter. I sin nuvarande roll arbetar Eva bland annat med att utveckla attraktionskraften för Gasverksområdet i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Arkitekt Petra Svensson Gleisner, grundare av Ihop, har djup erfarenhet av placemaking och är bland mycket annat medförfattare till boken "Placemaking in the Nordics". Även Diana Uppman har arbetat med platsidentitet och placemaking sedan 2010.Podden tar en ovanlig och något negativ ingång i ämnet. Vi inleder med en kritisk tes – att platsvarumärke har en tendens att bli det Jane Jacobs kallar ”en oärlig mask”. Är det så? Finns det en risk för överanvändning av dessa begrepp, vilket kan leda till att deras ursprungliga positiva betydelse urholkas och i stället blir något att håna? Tendensen finns där idag.Vi försöker reda ut begreppens bakgrund, skillnader, deras ursprungliga ambitioner och hur tolkningarna har förändrats över tid. Är det möjligt att rädda begreppens värde och använda dem på ett sätt som skapar hållbara och autentiska platser?Följ med på en utforskande resa om begrepp i förändring.

Vad är det som gör en plats levande, älskad – eller kanske rent av avvisande för oss människor? Kan vi förstå de krafter som styr våra relationer till platser?I detta avsnitt av Beyond Our Places tar Diana Uppman hjälp av urbanisten Josef Conning för att dyka djupt in i fysikens fundamentala krafter och utforska hur dessa kan fungera som analogi och ingång för att förstå platsers attraherande eller repellerande krafter.Josef Conning driver företaget A Spatial Story och är en kreativ platsutvecklare som rör sig mellan olika tekniker och metoder från framtidsstudier, placemaking och strategi.Samtalet börjar med Jane Jacobs poetiska skildring av stadens trottoarer som en oändlig balett där människorna skapar rörelse och liv. Därifrån går vi in i fysikens värld, där gravitation och magnetism får stå som metaforer för mänskliga behov, identitet och relationer.Vad kan vi lära oss av de krafter som binder samman – eller sliter isär – våra fysiska miljöer? Hur kan vi använda denna förståelse för att bygga framtidens magnetiska platser? Följ med på en utforskande resa om platsens krafter.

Vad är intelligens? Har intelligens en påverkan på hur vi formar våra städer och platser? I detta avsnitt utforskar Diana Uppman begreppet intelligens tillsammans med Petra Jenning, arkitekt, utvecklingschef på FOJAB och temaledare för innovationer inom programmet Smart Built Environment. Samtalet tar oss med på en resa genom olika dimensioner av intelligens med nya insikter om hur vi kan utveckla våra urbana miljöer.Avsnitten inleds med en mayansk skapelseberättelse, en vacker och uråldrig historia, som öppnar dörrar till nya tolkningar av vad intelligens kan vara. Genom att vidga intelligensbegreppet kan vi skärpa vår förståelse för växternas och djurens intelligens och upptäcka fler ömsesidiga beroenden i ekosystemen. Det inspirerar till nya skapandeprocesser som levande fasader eller organiska stadsstrukturer. Kanske har artificiell intelligens potential att förfina vår förmåga att lyssna till naturens mer subtila signaler. Är det möjligt att framtiden kan finnas i en symbios där alla dessa former av intelligens flätas samman och skapar något större än var och en för sig. Följ med på en tankeexpedition som breddar perspektivet på intelligens och dess roll på våra framtida platser.

Hur påverkar vårt användande av teknik vårt sätt att bygga och forma samhällen? Hur kan vi säkerställa att teknologiska lösningar inom plats- och stadsutveckling alltid tjänar mänskliga behov, snarare än att människor och processer anpassar sig till tekniken?I detta avsnitt av Beyond Our Places möter vi Kristina Gabrielii, som är passionerad ämnet teknik och samtidigt prioriterar människan. Hon har under många år arbetat med teknisk innovation och utveckling inom byggsektorn i företag som NCC och Peab. Idag är Kristina programchef för Smart Built Environment, ett strategiskt innovationsprogram för samhällsbyggnadssektorn finansierat från Formas, Vinnova och Energimyndigheten.Vårt samtal tar ett avstamp i en scen där tänkare som Le Corbusier, Jane Jacobs och Nick Bostrom möts och utforskar hur olika synsätt på teknik och stadsutveckling formar framtidens samhällen.Diana är lite trevande och frågande kring vad teknik är och gör. Kristina Gabrielii lotsar oss lugnt och tydligt genom detta svårgripbara ämne och delar sina tankar kring teknikens potential. Följ med på ett tankeväckande samtal om hur vi kan forma framtidens samhällen genom att använda tekniken som ett verktyg – utan att förlora vår mänsklighet på vägen.