Bergh & Wernberg

Enshittification, eller skitifiering och sugifiering som det kallats på svenska, är en idé om hur stora digitala plattformar försämras över tid på grund av teknikföretagens obevekliga vinstintresse. Vid första anblick kan den verka träffsäker, men håller den för närmare granskning? Eller har det bara blivit en så bra berättelse att allt fler debattörer vill göra den till sin egen? LÄNKAR:The 'Enshittification' of TikTok (Cory Doctorow, Wired)När allt som är fast förskitligas (German Bender, Dagens Arena)Därför suger gigekonomin (Gigwatch)Rasmus Fleischer: Kör skiten i botten (Etc)Svenskarna och AI (Internetstiftelsen)

Stiglers lag gör, sitt namn till trots, gällande att inget fenomen uppkallas efter den person som först upptäckte det. I det här avsnittet diskuterar vi ett par exempel på när relationen mellan upptäckt och upptäckare eller skapelse och skapare leder till upprörda känslor, problem, konflikt och tankevurpor.LÄNKAR: The Lyrics: 1956 to the PresentVänstern banade väg för högerpopulismen

I det här avsnittet pratar vi om tre exempel på när befintliga regelverk, till synes oavsiktligt, hämmar eller till och med dödar teknikdriven innovation och skapar regulatoriska inlåsningseffekter. LÄNKAR:Air Canada must honor refund policy invented by airline’s chatbot (Arstechnica)DN Debatt. ”Smarta forskare ratar samhällsnyttiga ämnen” (DN)The Half-Life of Policy Rationales: How New Technology Affects Old Policy Issues (Foldvary och Klein 2003)Andreas Bergh: Låt elfordonen visa vad de går för (Kristianstadsbladet)Jens of Sweden åtalas för smuggling (Ny teknik)Jens of Sweden plockar bort fm-sändaren (Ny teknik)Åtalet mot mp3-kungen läggs ned (DI)Cyklhjälmen Hövding stoppas – ”Ger inget skydd alls” (Ny teknik)

I det här avsnittet diskuterar vi hur nationalekonomiämnet har förändrats från 1990-talet fram till idag. Vad har hänt med spänningarna mellan beteendeekonomi och neoklassisk ekonomi? Hur balanseras empiri mot teori? Vilken politik ger forskningen stöd för? Vad har hänt hittills och vart är vi på väg? Vi tar avstamp i en artikel som Andreas nyligen fick publicerad i SvD:s Under Strecket.LÄNKAR:Andreas Bergh: Fuskskandalen kastar ett avslöjande ljus på oss alla (SvD Under strecket)https://www.svd.se/a/kE7Em6/francesca-ginos-fusk-kastar-ett-avslojande-ljus-pa-oss-allaLiberalism and Its Discontents (Francis Fukuyama)https://www.bokus.com/bok/9781800810143/liberalism-and-its-discontents/

I det här avsnittet följer vi upp diskussionen om universitetens framtid (avsnitt 124). I takt med att universitetens verksamhet har expanderat tar de också upp mer plats, men hur används platsen egentligen? Och hur påverkar det i sin tur kvaliteten på verksamheten?LÄNKAR:A new global gender divide is emerging (FT)

Universitetet är en gammal och anrik institution, men hur har våra universitet åldrats och hur väl rustade är de egentligen för framtiden? I det här avsnittet diskuterar vi en rad problem och utmaningar med koppling till universitetets tre kärnuppgifter: forskningen, undervisningen och samverkan. Varför tar det så lång tid att skapa en kurs? När blir stordriftsfördelar i utbildningen ett problem? Var tar alla forskningsmedel vägen? Och vem vill samverka?LÄNKAR:Liberalism in East Asia: Lessons from development in Hong Kong and Singapore

I det här avsnittet diskuterar stadskärnans förändring och framtid med hjälp av en promenad genom Malmö. LÄNKAR:Samhällsekonomin växer av second hand (Bergh i SvD)Folk & RockSF-bokhandeln

Frågor om vem som ska bilda regering med vem har blivit en seglivad följetong även mellan riksdagsval i den svenska samhällsdebatten, inte minst på grund av det komplicerade parlamentariska läget. I det här avsnittet pratar vi om de olika avtalsregeringar som styrt Sverige de senaste mandatperioderna och varför Andreas nu har bytt åsikt i regeringsfrågan. LÄNKAR:Överdrifter värda miljarder (Filterpodden, avsnitt 88)

Intelligens kan vid en första anblick framstå som något betydligt mer väldefinierat och konkret än vad det faktiskt är. I det här avsnittet pratar vi om hur intelligens förhåller sig till IQ-test, hur mänsklig intelligens förhåller sig till AI samt hur en onyanserad syn på intelligens riskerar att leda fel i samhällsdebatten.LÄNKAR:Complexity and the Function of Mind in Nature (Godfrey-Smith 1998)Axess panelsamtal 13/4 2023Idébyrån: Du blir dummare (SVT)Människor, maskiner och framtidens arbete (Wernberg 2019)Which Humans? (Atari m.fl. 2023)