Share

cover art for 118: Det kapitalistiska manifestet

Bergh & Wernberg

118: Det kapitalistiska manifestet

Season 2, Ep. 18

I det här avsnittet pratar vi om Johan Norbergs bok "Det kapitalistiska manifestet". Boken är ett slags uppföljare på Norbergs "Till världskapitalismens försvar" som utkom för 20 år sedan, men det som gör den intressant och relevant är kanske framförallt skillnaderna mellan då och nu.


LÄNKAR:

Det kapitalistiska manifestet (Norberg 2021)


More episodes

View all episodes

  • 26. 126: Kritik, kris och kursändring i nationalekonomin då och nu

    25:51
    I det här avsnittet diskuterar vi hur nationalekonomiämnet har förändrats från 1990-talet fram till idag. Vad har hänt med spänningarna mellan beteendeekonomi och neoklassisk ekonomi? Hur balanseras empiri mot teori? Vilken politik ger forskningen stöd för? Vad har hänt hittills och vart är vi på väg? Vi tar avstamp i en artikel som Andreas nyligen fick publicerad i SvD:s Under Strecket.LÄNKAR:Andreas Bergh: Fuskskandalen kastar ett avslöjande ljus på oss alla (SvD Under strecket)https://www.svd.se/a/kE7Em6/francesca-ginos-fusk-kastar-ett-avslojande-ljus-pa-oss-allaLiberalism and Its Discontents (Francis Fukuyama)https://www.bokus.com/bok/9781800810143/liberalism-and-its-discontents/
  • 25. 125: Universiteten blir större och sämre

    26:31
    I det här avsnittet följer vi upp diskussionen om universitetens framtid (avsnitt 124). I takt med att universitetens verksamhet har expanderat tar de också upp mer plats, men hur används platsen egentligen? Och hur påverkar det i sin tur kvaliteten på verksamheten?LÄNKAR:A new global gender divide is emerging (FT)
  • 24. 124: Universitetens mörka framtid

    30:58
    Universitetet är en gammal och anrik institution, men hur har våra universitet åldrats och hur väl rustade är de egentligen för framtiden? I det här avsnittet diskuterar vi en rad problem och utmaningar med koppling till universitetets tre kärnuppgifter: forskningen, undervisningen och samverkan. Varför tar det så lång tid att skapa en kurs? När blir stordriftsfördelar i utbildningen ett problem? Var tar alla forskningsmedel vägen? Och vem vill samverka?LÄNKAR:Liberalism in East Asia: Lessons from development in Hong Kong and Singapore
  • 23. 123: Promenad genom Malmö

    27:29
    I det här avsnittet diskuterar stadskärnans förändring och framtid med hjälp av en promenad genom Malmö. LÄNKAR:Samhällsekonomin växer av second hand (Bergh i SvD)Folk & RockSF-bokhandeln
  • 22. 122. Regeringsfrågan

    24:30
    Frågor om vem som ska bilda regering med vem har blivit en seglivad följetong även mellan riksdagsval i den svenska samhällsdebatten, inte minst på grund av det komplicerade parlamentariska läget. I det här avsnittet pratar vi om de olika avtalsregeringar som styrt Sverige de senaste mandatperioderna och varför Andreas nu har bytt åsikt i regeringsfrågan. LÄNKAR:Överdrifter värda miljarder (Filterpodden, avsnitt 88)
  • 21. 121: Onyanserad intelligens

    27:45
    Intelligens kan vid en första anblick framstå som något betydligt mer väldefinierat och konkret än vad det faktiskt är. I det här avsnittet pratar vi om hur intelligens förhåller sig till IQ-test, hur mänsklig intelligens förhåller sig till AI samt hur en onyanserad syn på intelligens riskerar att leda fel i samhällsdebatten.LÄNKAR:Complexity and the Function of Mind in Nature (Godfrey-Smith 1998)Axess panelsamtal 13/4 2023Idébyrån: Du blir dummare (SVT)Människor, maskiner och framtidens arbete (Wernberg 2019)Which Humans? (Atari m.fl. 2023)
  • 20. 120: Penningpolitik, modeller och verklighet

    27:15
    I det här avsnittet pratar vi om hur penningpolitikens makroekonomiska modeller förhåller sig till den verklighet de förväntas beskriva. LÄNKAR:Fördjupning: Inflationen inte helt jämförbar mellan länder (Penningpolitisk rapport februari 2020)Dags att omvärdera Riksbankens roll och ställning? (Ekonomisk debatt)I Smedjan om utbudspolitik och inflationsbekämpning (Berghs betraktelser)
  • 19. 119: Snuttifiering, delar och helheter

    22:51
    Begreppet snuttifiering har i omgångar använts för att beskriva hur saker vi känner till hackas upp i mindre delar. Till exempel hackas musikalbum upp i enskilda låtar och tidningar hackas upp i artiklar. Den här utvecklingen beskrivs ofta som något negativt eftersom helheten går förlorad, men snuttifieringen handlar inte bara om fragmentering. Den banar också väg för andra sätt att knyta samman världen och förpacka den i nya helheter.LÄNKAR:Besluten som format Sverige (SR)