Winnerbäck-podden

En av Lasses bästa låtar... återigen! Påstår vi. Alltid har denna låt varit en av Mattias favoriter och Ulf håller någorlunda med att den förtjänar en mycket hög placering när Lasses legacy en dag ska summeras. Mattias går igenom låtens enorma (men oanvända) allsångsskrålpotential och för fram filosofiska resonemang kring att bejaka livets kapitel trots att bäst före-datumet passeras. Ulf lyfter minnen från dagen han och Mattias åkte ner till Åhléns och köpte EP:n där låten huserar och kommer även in på konsertsommaren 2005 och hur magisk den var. Ett trevligt avsnitt om en av Lasses bästa låtar. Klart ni ska hänga med!

För ovanlighetens skull behandlar vi två låtar idag; Jag fattar ingenting och uppföljaren Jag fattar alltihop - dock med huvudfokus på den förstnämnda. Vi går igenom Lasses svåra tid där ett krasat förhållande och en påföljande existentiell kris tycks följa. Först fattar man verkligen ingenting och sen fattar man alltihop - hur många gånger har det inte känts så? Vi kommer in på ölens magiska helande självbedragande kraft, vi kommer in på om Mahatma Gandhi var viktig eller en nobody, om vuxenliv och om förlåtelser utan hopp. Häng med till Irland, Östeuropa och in i Lasses inre!

Ulf sticker ut hakan och påstår att detta "på sätt och vis" är Lasses bästa låt någonsin... För att, självmedvetet, sedan ändå backa till att säga: Topp 10. Men låtens enormt skickliga textsnickeri är och förblir det finurligaste, mest exakta och bästa Lars har åstadkommit menar Ulf. Mattias håller delvis med. Gråa dagar är en låt om leda, tristess, slentrian och längtan därifrån och är lika aktuell idag som när den kom, 1998. Och ingen har beskrivit detta tillstånd så träffsäkert. Det blir en lång hyllningskör men vi kommer även in på Mattias frisyrer, Göran Persson, Monica Lewinsky, kontant arbetsmarknadsstöd, Netflix och huruvida den här låten touchar dansbandssound eller inte. Ett trevligt avsnitt om en fantastisk låt!

I detta avsnitt kommer vi in på allt ifrån kräftskivor och Anders Borg till ösregn och OMD:s one hit wonder "Walking on the milky way". Vi grottar också ner oss i de väldigt "icke spänna bågen"-mål som Lars sätter för sig själv i denna låt så som att vara nykter NÄSTAN varje kväll. Dessutom lyfter vi alla skojiga detaljer i texten. Men nog om skojeriet... det här är en låt där Ulf och Mattias enas om att ensamhet är temat och "att komma tillbaka" till dugligt skick är målbilden. Däremot diskuteras det om det är genuint försök och en äkta inre resa eller om det är lite mer varianten för att bevisa något för någon annan. Och frågan "Är detta Lasses största textskrivaromdaning någonsin?" vädras. Dessutom delar vi med oss en massa om vad landets musikjournalister tyckte om låten samt framhåller att den lugna, mer dämpade live-versionen verkar än mer poppis än denna studioversion. Nåväl.. mycket finns det att säga, men en sak är säker: en mycket bra låt!

En väldigt svårtolkad låt, men ack så jäkla bra. Så suggesstiv, så stämningsfull, så kall och kuslig! Ulf och Mattias har två vitt skilda tolkningar av denna låt och gör sitt bästa för att knåpa ihop en slutsats ur diskussionen. Är det en inre dialog om att lämna sitt gamla jag? Eller är det en låt om att rebounda sig tillbaka efter ett tufft uppbrott? Vi snackar dessutom lite kring järnvägsstation som glosa, om hur vi själva hanterar reboundlägen, lite Kent, lite The Killers och lite Tiger Lou. Dessutom utser vi vinnarna i tävlingen - vilka får gå på Winnerbäckkonsert i sommar och vilka får presentkort i Winnerbäck-shoppen?

Temat promenadlåtar är ingen ovanlighet i Lasses alster. Vi har pratat om Åt samma håll och Aldrig riktigt slut och här kommer ännu en promenadlåt; Nån annan, en låt från 1992! I detta avsnitt fördjupar vi oss återigen i hur fantastisk en intim upplevelse på gående fot med en annan människa kan vara. Tiden stannar, man är lycklig, man glömmer sanning, tid, besvär och måsten. Lasse är en mästare på att skildra detta. Vi kommer in på de filosofiska/psykologiska begreppen Experiencing och Remembering self, den vackra småstadspromenaden som vi storstadsbor inte kan njuta av på samma sätt längre och vi återger en hel del från Lasses booklet och från hans försnack på Live i Linköping-dvd:n från 2003. Dessutom kuppar Ulf in sin egen promenadlåt ”Gångavstånd”. God lyssning! 

Idag snackar vi Khom loy från 2016! Förutom att vara en thailändsk rislykta som lyser upp himlen är denna företeelse, Khom loy, en fin metafor/illustration av ensamhet. Något man kan avsky, men samtidigt trivas i, delvis klaga över, delvis vara nöjd med. Och en ensamhet man kan vara lyckligt lottad att träffa en partner att dela den med. Ulf och Mattias är rörande överens om att det är en väldigt bra låt, med en stämning man nästan kan ta på och många fina citat att minnas. Vi diskuterar dessutom Transportstyrelsens tillståndsbyråkrati kring khom loys i Sverige, hundarnas mandat att driva igenom fyrverkerisympati, gemensamma Thailandsresor och Gamla Aker i Oslo. Glöm inte heller att tävlingen att vinna Winnerbäck-biljetter till sommarens turné alltjämt är igång!

"Hon verkar ge Lars a hell of a ride" konstaterar vi flertalet gånger i detta avsnitt där vi dissekerar klassikern "Min älskling har ett hjärta av snö". Vi utgår ifrån en förälskelse- eller kärlekshistoria där HON är ombytlig, äventyrslysten, fartfylld, oberäknelig och... helt jävla underbar och där HAN helt enkelt får hänga med på resan. Med skräckblandad förtjusning. Så som väl kärleken ska vara? Vi snackar även lite fysisk snö, lite högstadiediscotek och annat smått och gott. Dessutom lanserar vi en riktigt spännande tävling för er lyssnare, det vill ni inte missa!