Winnerbäck-podden

För 10 år sedan präglades vårt kollektiva mentala tillstånd av optimism, framåtrörelse, framtidstro och lättsamhet. Man kunde säga "vad gör det om hundra år?" när något gick lite tokigt. Idag känns tillvaron mer pessimistisk, mer allvarlig och orolig - idag säger ingen "vad gör det om hundra år?" längre! Även om vår bild av det problemfria "då:et" inte är helt sann så är det ändå så att vi var på rätt väg när det kommer till progressiv utveckling i samhället; mer öppenhet, mindre rasism, kvinnors rättigheter och hbtq-personers rättigheter var på uppgång... men nu skönjer vi en tvärnit och tillbakagång från vår världs progressiva resa. Nu kan vi inte säga "vad gör det om hundra år?" längre. Läget känns för allvarligt och vi kan inte längre ta för givet att man kan åka till Italien med vem man vill om denna trend fortsätter... Med DEN ansatsen och tolkningen går Ulf in i avsnittet med knuten näve upp i skyn och med sin utomordentliga parhäst Rebecca vid sin sida. Vi pratar (som ni märker) makropolitik, moralfilosofi och mänskliga rättigheter i huvudsak men kommer också in på puttriga småämnen som ögats åldrande, amerikanska presidenter som tilldelats Nobels fredspris, nostalgins förblindande, Rom, locus of control, Snövit och Academic Works förra VD. Dessutom lyfter Ulf fram den fina stunden när han och hans pappa Anders fick se denna tillsammans i ett tomt SAAB Arena på Lasses genrep inför höstturnén 2023. Hoppas ni ska gilla dagens avsnitt, det gör vi!

Kom ihåg mig är den raka, självklara, lättolkade hiten. Inte en klassisk Larslåt, men en klassiker av Lars låtar som Rebecca så fint uttrycker det. Vi diskuterar huruvida den är så lättolkad som man först tror eller finns det öppningar för alternativa tolkningar. Vi diskuterar om det är primitivt och fåfängt att vilja bli ihågkommen eller om det kan finnas något fint i det. Dessutom blir det en del minnesforskning, Klas Ingesson och Dansbandskampen. Vi får även höra några gamla recensioner från när Lasse åkte land och rike runt med Stefan Sundström. Vi pratar också om ex som förnekar ens existens. Det finns en hel del trevligt att komma ihåg framöver, med andra ord!

Inget Winnerbäck-fan kan, under vinter och vår, gå förbi en varningsskylt med texten "Varning för snöras" eller dylikt utan att påminnas och börja nynna på denna stilbildande klassiker i Lasses låtkatalog. Med den tydligast tänkbara metaforen och det enklaste bildspråket beskriver Lasse känslan av att vara i uppbyggnadsfasen efter att kärleken gått i kras, men hur enkelt det är att falla ner i djupet igen. Får man syn på henne, har hon gått vidare, håller hon någon annan i handen? Helt plötsligt rasar allting. Våren stundar men vintern dröjer sig lömskt kvar; det är varning för ras. Ulf och Rebecca diskuterar enkelheten i metaforen och det geniala i det enkla. Vi diskuterar också om den är för tydlig i ett visst skede och Ulf liknar det vid en Beck-film som vill göra det övertydligt så hela biopubliken förstår. Rebecca pratar om sin nuvarande relationsstatus, sin kompis som envist sjunger "Varning för Lars" och om att de nya Sune-filmerna faktiskt är kul. Ulf håller inte med utan väljer istället att prata faktiska snöras och om sin gamla vän Elin som lät denna låt pryda hennes Lunarstormsida. Detta och mycket mer i dagens avsnitt!

Den ovanligt poppiga "Från kylan in i värmen" har en speciell plats i hjärtat hos både Ulf och Rebecca. För Ulf var låten ett soundtrack till en tråkig, oviss sommar och för Rebecca symboliserar låten en tid då hon kunde stå ut med lögner för lite närhet. Alla har vi varit sköra, svaga och i behov av närhet... men vi konstaterar att i "Från kylan in i värmen" är detta stadium nästintill oproblematiskt och utan tvekan väldigt fint. För visst är det väl så att om båda parter behöver tillfällig närhet, om båda lånar och förbrukar varandra, om ingen vill satsa på riktigt, om båda tycker att det är värt med varandras sällskap i jakten på att må bättre och komma framåt i livet... då är det väl jättefint? Och så tolkar vi låten "Från kylan in i värmen". Dessutom snackar vi likheten med andra poplåtar, favoritcitat och egna anekdoter. Rebecca gör sitt andra avsnitt och Ulf gör sitt 39:e, men redan nu börjar deras ansträngningar att lära känna varann genom poddmickarna att märkas. Ett trevligt, ärligt och självutlämnande avsnitt. Som vanligt, häng på!

Välkommen till en ny säsong av Winnerbäck-podden! Förändringens tid blåser, ut med det gamla och in med det nya. Mattias är numera i poddhimlen och i poddstolen mittemot Ulf sitter numera Rebecca Skott; ett Winnerbäck-fan från Uppsala. Välkommen! Vi inleder Säsong 3 med en (relativt) okänd pärla. "Fribiljett mot himlen" är balladen med tunga trummor, synthar som flirtar med 80-talet och en riktig arenarefräng. Trots det väldigt sällan spelad live. Vi pratar om viljan att just få en fribiljett förbi livets tunga perioder, vi pratar om destruktiva förhållanden, om att vilja imponera på sina ex och om mor- och farföräldrar som gått bort. Detta avsnitt spelades in första gången Ulf och Rebecca träffas och en inbiten Larsbeundran blandas med att vi försöker lära känna varann, genom poddmickarna. Välkommen, en fribiljett in till säsong 3 väntar på dig!

Winnerbäck-podden gjorde den 6/7 2024 detta specialavsnitt. I samband med Lars Winnerbäcks spelning på Stångebro i Linköping sprang Ulf runt på konsertområdet och tog pulsen både inför och efter genomfört gig. Det blir spretigt och luftigt, men vi får känna av stämning, pepp, glädje och tacksamhet från Lasses fans. Tack till United Stage, Lars Winnerbäck och till Ulfs flickvän Alina som hjälpte till under inspelningen. God lyssning!

Strimmor. Uppskatta det lilla, uppskatta det som inte är förevigt, uppskatta det förgängliga och futtiga. Det kan vara såna upplevelser som är det vackraste i livet. Strimmor. I detta avsnitt om denna dunderhit tar vi farväl av säsong 2 och farväl av Mattias som nu väljer att gå vidare. Tack Mattias för fin tjänstgöring! Vad hinner vi prata om i Mattias sista avsnitt då? Jo, primärt pratar vi om Ulfs tes att kärleken är som vackrast när hjärtat och hjärnan motsäger varandra; när de inte är överens. Knappast hållbart... men vackert. Den enda kärleken han känner till sedan innan. Vi pratar om att uppskatta det lilla. Vi pratar om live-upplevelsen på Zinkensdamm 2008. Vi pratar om vilken Lars-låt som hade gjort sig bäst i Mello. Vi pratar om Lasses troliga romans som föranledde låten. Vi pratar till och med lite Markoolio. Tack alla fina lyssnare för en trevlig säsong. Vi (på något sätt) kommer tillbaka! Glad sommar!

"En till innan de stänger... en till för den goda saken." Dessa ord kan ju te sig lite enkla och triviala men Lasses dolda mästerverk "Katt över taken" visar att de kan vara ack så djupa och livsbejakande. I alla fall väljer vi att tolka hur viktig den sista ölen eller den sista omgången plump är för att vårda och underhålla våra relationer och skapa en mer minnesvärd tillvaro för dig och dina nära! Vi snackar lite om metaforen "Katt över taken" och vad det kan innebära, vi pratar om Mattias morfar Olle, om Mattias gamla katt Melissa och om Ulfs lite väl kalkylerande personlighet som ofta avhåller honom från att ta den där sista enheten innan de stänger. Dessutom fastslår vi att man borde missa fler bussar, tunnelbanor och pendelbåtar i sitt liv; till förmån för att vara mer "det löser sig" och även njuta av nuet.

En av Lasses bästa låtar... återigen! Påstår vi. Alltid har denna låt varit en av Mattias favoriter och Ulf håller någorlunda med att den förtjänar en mycket hög placering när Lasses legacy en dag ska summeras. Mattias går igenom låtens enorma (men oanvända) allsångsskrålpotential och för fram filosofiska resonemang kring att bejaka livets kapitel trots att bäst före-datumet passeras. Ulf lyfter minnen från dagen han och Mattias åkte ner till Åhléns och köpte EP:n där låten huserar och kommer även in på konsertsommaren 2005 och hur magisk den var. Ett trevligt avsnitt om en av Lasses bästa låtar. Klart ni ska hänga med!