Utblick

Hamas är terrororganisationen som har styrt Gaza med järnhand sen 2007. Efter två år av blodigt krig mot Israel kanske nu vapnen äntligen kan tystna, då ett avtal om eldupphör har medlats fram av USA. Men kraven på att organisationen ska avväpnas väcker frågor. Kommer Hamas verkligen ge upp sitt politiska inflytande frivilligt? Och om den gör det, vem ska då styra i Gaza?Medverkande: Bitte Hammargren, frilansjournalist och associerad medarbetare vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.Marco Nilsson, docent i statsvetenskap vid Högskolan i Jönköping.Programledare och redaktör: Annica Ögren. 

Nya gruvor, vägar, telekommunikation och IT. Kina pumpar in pengar i Afrika. Debatten om Kinas växande närvaro på kontinenten har fått nytt liv sedan USA börjat dra sig tillbaka från internationella åtaganden. Vad får Kina ut av att investera så mycket i Afrika? Och hur ser man på Kinas makt där?Medverkande: Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina, UI.Olivier Milland, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare och redaktör: Annica Ögren.

Rysslands aggression mot Europa trappas upp. Under bara några veckor har ryska stridsflyg och drönare upprepade gånger kränkt Natos luftrum. Nu ökar pressen på försvarsalliansen - som kritiseras för att reagera alltför svagt. Vad vill Ryssland uppnå egentligen? Och hur bör Europa och Nato agera nu för att inte tappa trovärdighet?Medverkande:Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, UI.Calle Håkansson, forskare i europeisk säkerhet, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare och redaktör: Annica Ögren. 

Krig och konflikter rasar i världen, men FN tycks stå vid sidlinjen och tittar på. Det verkar som att stater kan bryta mot FN-stadgan lite som de själva vill – utan några som helst konsekvenser. Vilken roll spelar Förenta Nationerna i dag, 80 år efter att organisationen bildades? Är det rent av dags att ge upp FN? Medverkande:Jan Eliasson, tidigare utrikesminister och ordförande i FN:s generalförsamling.Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet.Programledare och redaktör: Annica Ögren.

Det kokar på Balkan. I Serbien har människor sedan nio månader gått ut på gatorna för att protestera mot korruption och kräva presidentens avgång. Även grannlandet Bosnien genomgår en politisk kris som beskrivs som den värsta sen inbördeskriget. Splittringarna på Balkan skapar nu oro för nya konflikter. Vad kan Europa göra för att förhindra eskalering – utan att driva Balkanländerna i armarna på Putin?Medverkande: Fanny Wallberg, samordnare vid Centrum för Östeuropastudier, UI.Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, UI.Programledare och redaktör: Annica Ögren.

Timmar innan Ryssland invaderar Ukraina 2022, slås kritisk satellitkommunikation ut. Tusentals ukrainare och ännu fler i andra europeiska länder lämnas utan internet. I Centraleuropa påverkas nästan 6 000 vindkraftverk. Det är några exempel som visar på sårbarheter som uppstår när ryska cyberattacker gör att vi tappar kontakten med satelliter i rymden. Men det här är bara början. I rymden pågår i dag också en kapprustning där stater tävlar om makt och inflytande.Medverkande:Johan Eriksson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.Programledare och redaktör: Annica Ögren.Det här är den sista delen i en sommarserie av Utrikespolitiska institutets podd Utblick, om framtidens krigföring och några av vår tids största säkerhetspolitiska utmaningar. I luften, i vattnet och i rymden.

Tre ryska ubåtar lyckas pressa sig upp genom den arktiska isen i januari 2021. Det blir en symbolisk styrkedemonstration av Rysslands ökade militära närvaro i Arktis - ett område där nya handelsvägar öppnas upp i takt med att isarna smälter. Nu öppnas en ny del av världen för konkurrens mellan stormakterna. Att tävla om inflytandet över Arktis riskerar att bli en ny konfliktzon, inte bara för Ryssland utan också för USA och Kina.Medverkande: Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Patrik Andersson, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina, UI.Programledare och redaktör: Annica Ögren.Det här är den andra delen i en sommarserie av Utrikespolitiska institutets podd Utblick, om framtidens krigföring och några av vår tids största säkerhetspolitiska utmaningar. I luften, i vattnet och i rymden.

Under natten till första juni slår Ukraina världen med häpnad genom en överraskningsattack djupt inne i Ryssland. En stor del av Rysslands bombflyg slås ut med hjälp av insmugglade drönare, hundratals mil från fronten. Drönarna som nu utvecklas på båda sidor i kriget i Ukraina har förändrat krigföringen för alltid. Vad kan andra länder lära av Ukraina, som numera anses ha en av världens mest innovativa försvarsmakter?Medverkande: Lars Forssell, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Bengt Norborg, Ukrainakorrespondent, SVT.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Det här den första delen i en sommarserie av Utrikespolitiska institutets podd Utblick, om framtidens krigföring och några av vår tids största säkerhetspolitiska utmaningar. I luften, i vattnet och i rymden.

USA:s president Donald Trump har stängt ner biståndsmyndigheten USAID. Effekterna blev omedelbara och syns både hos biståndstagare världen över och i USA. Men myndigheten har länge varit mer än bara bistånd, den har också varit ett verktyg för att främja amerikanska intressen i andra länder. Vad händer med biståndet, och vilka aktörer kliver fram när USA backar hem?Medverkande: Annika Sandlund, chef för UNHCR i Norden och Baltikum.Louise Bengtsson, senioranalytiker inom programmet för global politik och säkerhet (GPS) på UI.Programledare och redaktör: Annica Ögren.