Share

cover art for Starka män och folkvalda autokrater – så försvinner demokratin

Utblick

Starka män och folkvalda autokrater – så försvinner demokratin

Ep. 67

I sin rapport Democracy report 2023 konstaterar demokratiforskningsinstitutet V-Dem att demokratin i världen minskar. Och att autokratiseringen av länder har ökat kraftigt de senaste tio åren. I flera av fallen är det en karismatisk ledare, vald på demokratisk väg, som driver på nedmonteringen av det landets demokratiska system. Men hur går det här till? Varför röstar folk på den som vill öka sin egen makt och splittra samhällen i ett vi och dem?


Medverkande:

Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på UI. 

Andrés Rivarola Puntigliano, professor i Latinamerikastudier och docent i ekonomisk historia vid Stockholms universietet.

Martin Lundstedt, forskare på demokratiforskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet. 

 

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

 

Här hittar du V-Dems rapport Democracy Report 2023.

More episodes

View all episodes

  • 90. EU-valet 2024 – så gick det

    59:37
    Nu har européerna lagt sina röster i EU-valet. Precis som prognosen visade vann den nationalistiska högern mark, krafter som i vissa fall vill montera ner det europeiska projektet. Samtidigt härjar ett krig på gränsen till EU och flera år av kriser som avlöst varandra har blottat svagheter i unionen. Så har valet gjort EU starkare eller svagare? Hur kommer det nya parlamentet hantera frågor som säkerhet, migration och ekonomisk självständighet? Och vad är vägen framåt för Europa?Medverkande:Göran von Sydow, direktör och chef för Svenska institutet för europapolitska studier, Sieps.Sofie Blombäck, universitetslektor vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap vid Mittuniversitet.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergKlippning: Gustaf OlssonDet här avsnittet av Utblick är producerat i samarbete med Sieps podcast.
  • 89. Belarus i Europa – förtryck, kultur och kamp för demokrati

    45:58
    Inklämt mellan ett antal Natoländer, med en gräns mot Ryssland och en mot Ukraina. Och som en rysk lydstat är det Putins kil i det europeiska murverket. Men trots att förtrycket bara ökar så finns det krafter som försöker göra motstånd, som strävar efter ett fritt och demokratiskt Belarus – ett som inte lånar sitt territorium till sin grannes kärnvapen och invasionstrupper. Vad är vägen framåt? Går det att få slut på en 30 år gammal diktatur? Går det att vrida sig ur Rysslands grepp? Och vad spelar Belarus framtid för roll för Europa?Medverkande:Emy Wängborg, analytiker och projektledare vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.Stefan Ingvarsson, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
  • 88. Förstörelse och död i Gaza – vad är slutmålet?

    49:11
    Israels svar på Hamas terrorattack den 7 oktober har hittills krävt tusentals människors liv och ödelagt större delen av Gaza. 80 procent av befolkningen är nu internflyktingar med brist på vatten, mat, elektricitet och andra förnödenheter. Men vad är det egentligen för resultat man vill uppnå med all denna död och förstörelse? Förstod inte Hamas ledare hur Israel skulle reagera? Och kan Israel eller Hamas nå några önskade resultat överhuvudtaget?Medverkande:Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.Isabell Schierenbeck, vikarierande forskningsledare på Utrikespolitiska institutet och professor vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg 
  • 87. Sydafrika – kris och korruption efter 30 år av demokrati

    47:40
    Efter många års kamp mot rasåtskillnadssystemet apartheid, och för rättvisa och jämlikhet, höll Sydafrika sitt första demokratiska val 1994. Det var en seger för rättvisa över förtryck, för försoning över hämnd, och för hopp över hopplöshet. Men efter årtionden av korruption och vanstyre är landet i kris. Med enorm ojämlikhet, utbrett våld och annan kriminalitet och ett elnät i förfall. Och nu stundar ett val som också ser ut att bli historiskt.Så hur hamnade vi här? Och hur ser Sydafrikas väg ut framåt?Medverkande:Görrel Espelund, journalist som i många år bott i Sydafrika och som ansvarar för bevakningen av landet för UI:s publikation Landguiden.Magnus Walan, senior policyrådgivare på biståndsorganisationen Diakonia med lång erfarenhet av arbete i Sydafrika och i den svenska antiapartheidrörelsen.Programledare och redaktör: Ola WesterbergRedaktör: Jonas Löfvenberg
  • 86. Kina som konkurrent – frikoppling och ekonomisk säkerhet

    54:31
    Vindkraft, elfordon och batterier – nästan alla industrier i Europa knutna till den gröna omställningen är beroende av kinesiska mineraler, material och komponenter. Samtidigt tävlar västerländska företag mot statsstödda kinesiska företag, som spelar efter helt andra regler, där Kinas hårdföra handelspolitik och statliga kontroll ger stora konkurrensfördelar. Så kan europeiska teknik- och fordonsföretag överleva i ett sådant underläge? Vad händer med säkerheten när vi blir beroende av kinesisk teknik? Och går det på något sätt att göra sig fri från detta beroende?Medverkande: Patrik Tingvall, chefsekonom på Kommerskollegium.Karl Lallerstedt, försteanalytiker vid Totalförsvarets försvarets forskningsinstitut, FOI. Helena Löfgren, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om Kina.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
  • 85. Högerns dilemma – kompromisser, makt och radikalism

    59:52
    Supervalåret 2024 står flera traditionella högerpartier inför ett dilemma, både på hemmaplan och på EU-nivå: nämligen att sammabeta med radikala och nationalistiska krafter eller ej. Med andra ord, att snabbt tillskansa sig en majoritet för att kunna genomföra sin politik, eller att hålla på sina principer och slå vakt om rättigheter och system som de på högerns ytterkant vill montera ner. Men hur hanterar högern i olika länder detta dilemma? Vad har det för bäring på kommande val? Och vad händer med demokratin om nationalister och högerradikaler får sätta agendan?Medverkande i studion: Ann-Cathrine Jungar, lektor och docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, som forskar om populistiskt högerradikala partier i Norden och Europa.Nicholas Aylott, programchef på Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Medverkande i inslag: Sanna Salo, forskare vid finska Utrikespolitiska institutet, FIIARedaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
  • Utblick Extra – Interview with Sanna Salo

    17:58
    The radical right is gaining power, in Europe and in the world, and more mainstream rightwing parties are confronted with a choice: Do they reject cooperation with radicals as a matter of principle, or do they collaborate with them to advance their policy agenda. In this episode of Utblick Extra we talk to Sanna Salo, researcher at the Finnish Institute of International Affairs, who has studied this topic.  Participating: Samma Salo, researcher at FIIA Editor and host: Jonas Löfvenberg
  • 84. Det politiska samtalet – hårdare ton, sämre kvalitet

    51:15
    Tonen i det politiska samtalet har hårdnat. Och lyssnar vi på den offentliga debatten, både ute i världen och här hemma i Sverige, så verkar klyftan mellan meningsmotståndare bara öka. Men är det verkligen så? Vad är det i det politiska samtalet som har förändrats? Och hur påverkar det demokratin, här hemma, globalt och under supervalåret 2024?Medverkande:Gunilla Almström Persson, universitetslektor vid Stockholms universitet, språkvetare och retorikforskare.Åsa Wikforss, professor vid Stockholms universitet, filosof och ledamot av Svenska Akademien.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergVill du veta mer om UI, titta in på: ui.se
  • 83. Livepodd: Jämställdhet och säkerhetspolitik – hur de hänger ihop

    50:12
    Under de senaste åren har vi sett en tillbakagång för kvinnors och HBTQI-personers rättigheter i flera länder – flera som vi skulle kalla för demokratier. Samtidigt breder militariseringen ut sig. Hotet utifrån har blivit ett argument för upprustning, ”hårdare tag” och politiska reformer. Och globalt ställda mål om nedrustning framstår som alltmer avlägsna. Men finns det ett samband mellan attityder om jämställdhet och frågor om säkerhetspolitik? Hur påverkar graden av representation debatten, och beslut om fred och säkerhet? Och hur ser framtiden ut för jämställdhet i säkerhetspolitiken?Medverkande:Emma Rosengren, forskare vid UI:s program för global politik och säkerhet och aktiv vid Alva Myrdal-centrum.Agnes Hellström, journalist, författare och tidigare ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen, aktuell med boken ”Fredsfittan”.Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för organisationen Kvinna till Kvinna, som arbetar för kvinnors rättigheter i hela världen.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergRedaktion för Utblick live på Kulturhuset:Jennifer BergmanAstrid BrodénJulia KvibergEbba Kongstad