Utblick

Efter över 40 år av konflikt med Turkiet har den kurdiska ledaren för PKK, Abdullah Öcalan, plötsligt uppmanat PKK att lägga ner sina vapen. I Turkiet verkar president Recep Tayyip Erdoğan öppna för att ändra konstitutionen, vilket skulle kunna ge den kurdiska minoriteten rättigheter. Samtidigt pratar den nya ledningen i grannlandet Syrien om att kurderna där ska inkluderas i det nya styret av landet. Kan det här vara början på en ny tid med större inflytande för kurderna i regionen?Medverkande:Aras Lindh, forskare och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Revend Shexo, journalist på Ekot, Sveriges radio.Redaktör och programledare: Annica Ögren.

Nu talar alla om vapenvila eller till och med fred i Ukraina. Allra mest pratar Donald Trump om det, men både europeiska ledare och Zelenskyj själv har försökt gå den amerikanska presidenten till mötes. Zelenskyj erbjuder nu USA rättigheter till naturtillgångar och europeiska ledare har rest i omgångar till Washington med olika förslag. Men är Ryssland redo för fred? Är det rent av möjligt att Ryssland och USA skulle kunna lägga decenniers fiendeskap åt sidan? Medverkande:Fredrik Wesslau, forskare vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.Bert Sundström, utrikesreporter på SVT och tidigare korrespondent i Moskva.Redaktör och programledare: Annica Ögren.

De senaste dagarna har varit en mardröm för Europa. Europeiska ledare har läxats av USA om demokrati, Donald Trump har påstått att Ukraina startade kriget och han har kallat Volodymyr Zelenskyj för diktator. USA och Ryssland har dessutom redan hunnit träffas för samtal om Ukrainas framtid, men Ukraina och Europa fick inte vara med. Det här är den allvarligaste säkerhetspolitiska krisen sedan andra världskrigets slut. Vad ska Europa göra nu?Medverkande:Jakob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska institutet.Roger Djupsjö, militärlärare på Försvarshögskolan och expert på Ukraina.Redaktör och programledare: Annica Ögren.

Det var en blixtsnabb offensiv när rebellerna tog stad efter stad. Det blev slutet på över 50 år av auktoritärt styre i Syrien. Assadregimens fall är en politisk jordbävning som nu formar om hela Mellanöstern. Men det finns ett stort problem – befriaren är en terrorstämplad islamistisk grupp med rötter i IS och Al-Qaida.Medverkande:Bitte Hammargren, frilansjournalist och associerad senior medarbetare vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.Firas Haki, svensk-syrier och musikjournalist på P2, Sveriges radio.Redaktör och programledare: Annica Ögren.Läs analysen Dags för Syriens ledare att agera här.

Han vill köpa Grönland, har sagt att han ska avsluta kriget i Ukraina och han vill införa handelstullar mot Europa. Nu har Donald Trump tillträtt som USA:s 47:e president och han har lovat sina väljare mycket. Tre av de viktigaste personerna som han har valt för att driva sin utrikespolitik har utmärkt sig genom kontroversiella uttalanden, hökaktig politik och har alla dessutom olika bakgrunder.Medverkande:Björn Fägersten, seniorforskare vid UI:s Europaprogram.Erik Bergin, USA-analytiker på Svenska Dagbladet.Redaktör och programledare: Annica Ögren

Supervalåret 2024 har varit en riktig nagelbitare. Med val i över 60 länder har flera miljarder människor fått chansen att rösta, vissa i mindre fria val än andra, men ändå. Så hur har det gått? Har högernationalismen tagit lika många steg framåt som bakåt? Vilka valresultat påverkar de mellanstatliga relationerna i världen mest? Och hur mår demokratin i världen över lag efter Supervalåret 2024?Medverkande:Nicholas Aylott, programchef på UI:s Europaprogram. Staffan I. Lindberg, föreståndare för demokratiforskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Den starka repressionen i Ryssland gör att demokratiförespråkare och krigsmotståndare knappt hörs eller syns, i alla fall om man tittar utifrån. Men det finns motstånd och en vilja att förändra landet. Och den går att hitta om man vet vart man ska leta. Så vem är det som vågar och kan göra motstånd inne i Ryssland? Hur behåller man sitt oberoende mot staten? Hur uppfattar de omvärldens analys av läget? Och vad går det att göra för att hjälpa de ryssar som vill få stopp på kriget och vill slåss för demokrati?Medverkande:Amanda Valentin, jurist och skribent och jobbar på civilsamhällesorganisationen Östgruppen.Stefan Ingvarsson, analytiker vid UI:s Centrum för Östeuropastudier. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Läs rapporten Is Civil Society Still Alive In Russia? här.

För snart 80 år sedan fälldes den första atombomben. För snart 55 år sedan slöts de första avtalet för att försöka trappa ner kapprustningen och få stopp på spridningen av atomvapen. Men nu har avtalen börjat löpa ut och världen har börjat rusta igen. Så hur hamnade vi här? Hur allvarligt är egentligen kärnvapenhotet? Och har vi redan glömt historien?Medverkande:Jakob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska institutet och tidigare ambassadör för nedrustning och icke-spridningsfrågor.Isak Svensson, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och verksam vid Alva Myrdal-centrum.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergDet här avsnittet är en del av Utrikespolitiska institutets folkbildningssamarbete med Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, AMC, vid Uppsala universitet.

Efter över ett decennium av våldsam repression har Bashar al-Assads regim i Syrien fallit. Rouzbeh Parsi, chef på Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogam, kommenterar den historiska händelsen och de utmaningar och möjligheter Syrien och regionen har framför sig.