Utblick

Den 22 oktober möts representanter från några av världens mäktigaste länder för diskutera sina framtida samarbeten och hur de vill att världen ska fungera. Det är Brasiliens, Rysslands, Indiens, Kinas och Sydafrikas klubb Brics, som i år dessutom dragit till sig ännu fler medlemmar. Men vad är det här för sammankomst? Vad är speciellt med årets möte? Och vad spelar Brics för roll för världsordningen som vi känner den i dag?Medverkande:Henrik Chetan Aspengren, senior analytiker och projektledare för Nordic-India Relations vid UI:s Asienprogram.Rouzbeh Parsi, programchef vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Till och med för Mellanöstern har det senaste året varit ovanligt dramatiskt. När detta avsnitt spelades in var det bara någon timme före Irans robotanfall mot Israel den 1 oktober, och mycket har redan hänt efter det. Och ett år efter Hamas terrordåd den 7 oktober 2023 hålls israeler fortfarande gisslan, det pågår krig i både Gaza och Libanon, och norra Israel är obeboeligt. Den fråga vi nu framför allt ställer oss är: Hur ska det gå?Medverkande:Rouzbeh Parsi, chef för Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Redaktör och programledare: Ola Westerberg

Relationen mellan Kina och Ryssland påverkar världen långt utanför de autoritära jättarnas egna gränser. Och med sina ekonomiska, politiska och militära samarbeten skapar de oro i väst. Men hur goda vänner är egentligen Putin och Xi? Är verkligen Ryssland en bra handelspartner för Kina på sikt? Och vad kan väst göra för att dessa två ickedemokratiska regimer inte ska få bestämma hur världen ska se ut?Medverkande:Hugo von Essen, analytiker vid UI:s Centrum för Östeuropastudier. Patrik Andersson, analytiker vid UI:s Nationellt kunskapscentrum om Kina. Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergVill du vara publik när vi spelar in Utblick #100? Anmäl dig här!

I världens enda demokratiska supermakt är det inte säkert att den presidentkandidat som får flest röster vinner. Och vem som vinner har inte bara konsekvenser för USA, utan för hela världen. Så hur fungerar det amerikanska valsystemet? Varför spelar vågmästarstaterna så stor roll? Och hur kan demokrater och republikaner manipulera eller utnyttja systemet för att vinna?Medverkande: Karin Henriksson, journalist och författare med USA som bevakningsområde, baserad i USA.Eric Sundström, samhällspolitiska enheten på LO, tidigare rådgivare åt Margot Wallström under hennes tid som utrikesminister.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Den har kallats en riskabel chansning, men också ett militärt genidrag – Ukrainas offensiv in i Ryssland. En operation som inte bara verkar ha överraskat ryssarna, utan även Ukrainas allierade. Men vad betyder denna offensiv? Får den Putins hot om vedergällning för den som korsar den ryska gränsen att klinga tomt? Ger den Ukrainas allierade ett kvitto på att deras stöd kommer väl till användning? Eller är det upptrappning som ökar ryssarnas stridsvilja?Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.Maria Engqvist, analytiker och projektledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

I dag är regimen i Iran en fiende till väst, med en religiös diktatur som styrt landet sedan revolutionen 1979, där man störtade den sista shahen, även han en envåldshärskare. Men innan dess fanns det under en kort tid ett styre som närmade sig demokrati men som slutade i en statskupp 1953. En statskupp planerad och stödd av CIA och MI6 med syftet att ta kontroll över Irans olja. Men vad blev det egentliga resultatet? Vill väst ens ha demokrati i mellanöstern? Och vad hade Iran varit för land utan kuppen -53?Medverkande: Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergAvsnittet spelades in under vecka 25, i slutet av juni 2024.

I många år rådde en uppfattning i väst om att så länge vi handlade med Kina, så landets ekonomi kunde växa och förbättra tillvaron för alla kineser, så skulle Kina var en partner och allierad. Man trodde att Kina inte var särskilt intresserat av att ta plats på den globala politiska arenan, utan att man bara ville bygga upp sitt lands välstånd. Men nu har Kinas makt och ekonomiska inflytande blivit ett problem tycker väst. Det talas om behovet att frikoppla sig från Kina, om att Kina är USA:s stora motpol i det globala maktspelet och hur Kina själva vill bestämma reglerna för hur internationell politik kan föras. Men när blev det så här, märkte ingen när Kina satte sina hullingar in världsekonomin? Har västs arroganta övertro på sin egen förträfflighet spelat Kina i händerna? Och när i historien börjar den här historien?Medverkande: Perry Johansson, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om KinaRedaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Innan Nazi-Tyskland vände sina vapen mot Sovjetunionen var Hitler och Stalin överens om hur de skulle dela upp Polen och Östeuropa mellan sig. Då sågs den polska officerskåren och den polska intelligentsian som ett problem av den röda ockupationsmakten och dess politbyrå. Det ledde till ett massmord i samma storleksordning som de allierades brandbombning av Dresden. I dag har händelsen åter blivit en del av den ryska regimens propaganda, där man avsäger sig all skuld för massmordet och skyller det på nazisterna. Men varför är det så viktigt för Ryssland att skriva om historien? Och vad spelar det för roll för fred och demokrati i Europa?Medverkande: Martin Kragh, biträdande chef för Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier, seniorforskare vid UI.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Den 1 juli tar Ungern över ordförandeskapet i EU:s ministerråd under valspråket "Make Europe great again". Det kanske inte är så förvånade eftersom Ungerns premiärminister, den ultranationalistiska, högerpopulistiska och EU-skeptiske Victor Orbán har en nära relation till Donald Trump. Men det kan ge en föraning om vilken typ av politik som Ungern tänker driva som ordförandeland och väcker frågor: Vad kommer hända med klimatpolitiken? Vad kommer hända med stödet till Ukraina och relationen till Ryssland? Och hur kommer ordförandeskapet påverka den Europeiska gemenskapen?Medverkande, på plats i Amedalen: Teresa Küchler, Svenska Dagbladets medarbetare i Bryssel, som bevakar Frankrike, Spanien, och EU-politik.Nicholas Aylott, programchef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Välkommen tillbaka till Utblick!Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergIntrot till det här avsnittet har ändrats på grund av en felsägning i tidigare version.