Share
SMHI-podden
13. Havet i förändring: Invasiva arter
”Vi har en klimatförändring och det finns en koppling till hur den kan påverka att vi får fler invasiva arter”, det säger Sam Fredriksson, oceanografisk forskare på SMHI när han gästar podden.
Det blir ett avsnitt om hur marina arter kan följa med fartyg och spridas över jorden, hur klimatförändringen kan få de främmande arterna att trivas bättre i sin nya livsmiljö, och vad man kan göra för att minska spridningen av invasiva främmande arter. Men det här är också ett avsnitt om: varför krabbmetande barn är våra bästa medborgarforskare, hur man kan använda matematiska modeller för att beräkna spridningen av krabblarver och hur en smältande havsis i Arktis kan ge oss mer invasiva arter. Och inte minst, vem vinner kampen om maten i labbförsök: är det vår inhemska strandkrabba eller några av nykomlingarna småprickig penselkrabba och blåskrabba?
Forskningsprojektet vi följer i avsnittet heter ”Handlingsplan för invasiva arter i akvatisk miljö” och vi får möta forskarna Sam Fredriksson (SMHI), Lena Granhag (Chalmers), Björn Källström (Göteborgs marinbiologiska laboratorium) och Ing-Marie Gren (SLU) som alla arbetar med projektet. Du kan läsa mer om projektet här.
SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se
Vad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten...
More episodes
View all episodes
65. 65. Sveriges klimathistoria - Observationshistoria
14:44||Ep. 65Hur mätte man temperaturen förr, hur gör vi idag – och varför är det så viktigt att bevara vår långa observationshistoria? I poddserien Sveriges klimathistoria tittar vi på olika klimatparametrar och hur de har förändrats över tid. I det här avsnittet berättar klimatologen Magnus Joelsson hur Sveriges klimatdata vuxit fram genom sekler av nyfikenhet och noggranna observationer.Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund.
64. 64. Sveriges klimathistoria - Snö
13:12||Ep. 64I Sverige har vi systematiskt mätt snödjup sedan början av 1900-talet. Tillsammans med meteorologen Charlotta Eriksson tittar vi på hur parametern snö har förändrats med tiden. Charlotta svarar bland annat på varför detta är en viktig parameter att ha koll på och om vi har en längre eller kortare snösäsong idag än tidigare. Hon svarar även på något som många säkert funderar på – hur kommer skidsäsongen förändras i ett framtida varmare klimat?Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund.
63. 63. Sveriges klimathistoria - Frost och is
06:56||Ep. 63Vad är skillnaden mellan frost och is? Och hur har frost- och isdygn förändrats i Sverige med tiden?Meteorologen Charlotta Eriksson berättar i det här avsnittet om vad som krävs för att frost ska bildas och hur ett förändrat klimat påverkar hur många dygn med frost och is vi har och kan förvänta oss framöver. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund.
62. 62. Sveriges klimathistoria - Tropiska dygn
12:32||Ep. 62När dygnets lägsta temperatur inte sjunker under 20,0 °C kallas det för ett tropiskt dygn. I det här avsnittet förklarar klimatologen Sverker Hellström, hur ett tropiskt dygn och en tropisk natt definieras, hur tropiska dygn varierar beroende på geografi och hur frekvensen av tropiska dygn förändrats över tid. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund.
61. 61. Sveriges klimathistoria - Nollgenomgångar
15:12||Ep. 61I det här avsnittet tittar vi närmare på parametern nollgenomgångar. Klimatologen Maria Norman förklarar vad en nollgenomgång är, hur antalet nollgenomgångar har förändrats över tid och mellan olika delar av landet. Hon berättar också om vilka konsekvenser det får när nollgenomgångarna blir fler.Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund.
60. 60. Sveriges klimathistoria - Solinstrålning
14:18||Ep. 60Solinstrålning är energi från solen och den driver bland annat väder och klimat. I det här avsnittet tar vi oss med hjälp av Sandra Andersson och Thomas Carlund en närmare titt på parametern solinstrålning. De berättar också om hur solinstrålning mäts och hur den förändrats över tid.Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund.
59. 59. Sveriges klimathistoria - Nederbörd
13:37||Ep. 59Magnus Joelsson är tillbaka i det här avsnittet och den här gången berättar han om parametern nederbörd ur ett historiskt perspektiv. Han svarar bland annat på frågor som vad nederbörd är, om mätmetoden har förändrats och om det regnar mer nu än förr. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund.
58. 58. Sveriges klimathistoria - Vind
13:41||Ep. 58Varför är det viktigt att mäta vind och blåser det mer nu än förr? I det här avsnittet berättar klimatologen och meteorologen Sverker Hellström om parametern vind ur ett historiskt klimatperspektiv. Vi får också reda på om vindmönstret har förändrats över tid. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund.
57. 57. Sveriges klimathistoria - Ozon
12:35||Ep. 57Vad är ozonskiktet och varför är det så viktigt? Hur har ozonskiktet förändrats? Och hur går det egentligen med ozonhålet? Detta är några av de frågor klimatologen Sandra Andersson och meteorologen Tomas Carlund svarar på i det här avsnittet när vi pratar om parametern ozon. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund.