Share
SMHI-podden
13. Havet i förändring: Invasiva arter
”Vi har en klimatförändring och det finns en koppling till hur den kan påverka att vi får fler invasiva arter”, det säger Sam Fredriksson, oceanografisk forskare på SMHI när han gästar podden.
Det blir ett avsnitt om hur marina arter kan följa med fartyg och spridas över jorden, hur klimatförändringen kan få de främmande arterna att trivas bättre i sin nya livsmiljö, och vad man kan göra för att minska spridningen av invasiva främmande arter. Men det här är också ett avsnitt om: varför krabbmetande barn är våra bästa medborgarforskare, hur man kan använda matematiska modeller för att beräkna spridningen av krabblarver och hur en smältande havsis i Arktis kan ge oss mer invasiva arter. Och inte minst, vem vinner kampen om maten i labbförsök: är det vår inhemska strandkrabba eller några av nykomlingarna småprickig penselkrabba och blåskrabba?
Forskningsprojektet vi följer i avsnittet heter ”Handlingsplan för invasiva arter i akvatisk miljö” och vi får möta forskarna Sam Fredriksson (SMHI), Lena Granhag (Chalmers), Björn Källström (Göteborgs marinbiologiska laboratorium) och Ing-Marie Gren (SLU) som alla arbetar med projektet. Du kan läsa mer om projektet här.
SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se
Vad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten...
More episodes
View all episodes
40. 40. Hållbar värld: Luftföroreningar - ett folkhälsohot
26:55||Ep. 40Visste du att cirka 7 miljoner människor globalt dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar? Och att luftföroreningar bidrar till tio gånger fler dödsfall än trafikolyckor i Sverige? I poddavsnittet pratar vi luftmiljö med Christian Asker, forskare vid SMHI. Vi får också en inblick i luftmiljön på västra Balkan, där SMHI har lång erfarenhet av att arbeta med projekt för renare luft. Hör om det ”detektivarbete” som krävs för att kartlägga vart de skadliga föroreningarna kommer ifrån, om vinterdagar då vissa städer på Balkan drabbas av skyhöga föroreningsnivåer, och om vilka åtgärder som kan göra luften renare – och räddar liv.39. 39. Hållbar värld: Klimatutbildning i Afrika
31:08||Ep. 39Fattigare länder har svårare att anpassa sig till förändringar i klimatet, och Afrika är den kontinent som är allra mest sårbar för klimatförändringarna. För att anpassa sig till förändringarna krävs både kunskap och resurser, något som inte alltid är tillgängligt. Genom klimatkurser har SMHI bidragit till att stötta lokalt klimatarbete i 17 olika afrikanska länder. Tharcisse Ndayizigiye och Birgitta Seveborg Farrington som arbetat med kurserna, gästar avsnittet och berättar hur arbetet gått till och vilken nytta det bidragit till. I avsnittet hör vi även Enock Mwangilwa från Zambia, som efter att ha deltagit i kursen nu driver ett projekt för att utbilda skolelever om klimat och hållbar odling.38. 38. Fenomenfredag: Vågor
13:11||Ep. 38De flesta som blickat ut över havet har nog också lyckats se vågor i olika former. Vågor bildas när det blåser, men det finns en vetenskap bakom det hela. Vad som händer mellan vinden och vattnet, vad som avgör storlek och hastighet på vågorna och hur länge vattnet kan vara vågigt efter att det slutat blåsa svarar oceanograferna Simon Pliscovaz och Oskar Åslund på i det här avsnittet av Fenomenfredag. De tar oss också med ut på en liten surfingtur! Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.37. 37. Fenomenfredag: Regn
12:55||Ep. 37I det här avsnittet av Fenomenfredag har vi ställt regniga frågor till meteorologen Linnea Rehn Wittskog. Linnea berättar bland annat om hur regn bildas, när det regnar som mest och om det kan regna på tvären. Hon berättar också om något som låter riktigt spännande, nämligen blodregn. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.36. 36. Fenomenfredag: Molnslöjor
09:03||Ep. 36Har du sett en halo har du troligtvis även sett molntypen som i många fall ger upphov till halos, nämligen Cirrostratus eller slöjmoln som de också kallas. I det här avsnittet berättar meteorologen Max Schildt mer om hur de ser ut, hur snabbt de rör sig och också om hur det kan vara att promenera runt i molnet. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.35. 35. Fenomenfredag: Varför är himlen blå?
08:12||Ep. 35Har du tittat upp mot himlen och funderat på varför himlen är blå? I det här avsnittet får du svaret! Meteorologen Max Schildt berättar om att det handlar om färger och deras våglängder och att det faktiskt är en till färg som spelar in i den blå himlen. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.34. 34. Fenomenfredag: Alger och Mareld
12:42||Ep. 34Vad är alger och ser vattnet ut som blommor när det är algblomning? I säsongspremiären av Fenomenfredag svarar oceanografen Simon Pliscovaz på frågor kring alger, algblomning och han berättar också om den mest spektakulära algblomningen av algblomningar - nämligen mareld. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.33. 33. Fenomenfredag: Vad blir det för väder?
14:36||Ep. 33”Vad blir det för väder?” - hur ofta har du inte sagt det? Men vad menar egentligen meteorologerna när de säger att det blir växlande molnighet? Och vad är skillnaden mellan halvklart väder och lätt molnigt? Meteorologerna Linnea Rehn Wittskog och Max Schildt reder i säsongsfinalen av Fenomenfredag ut begreppen så att vi verkligen vet vad det blir för väder framöver. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.32. 32. Klimatforskarna svarar på allmänhetens frågor
39:30||Ep. 32Har du undrat om golfströmmen kommer att stanna? Eller om vi klarar att minska våra utsläpp i tid? I det här avsnittet besvarar några av Sveriges främsta klimatexperter frågor om alltifrån hur skidsäsongen förändras, till vad man som individ kan göra för att minska sina klimatutsläpp, samt hur oroliga vi bör vara för metanutsläpp när permafrosten tinar.Avsnittet spelades in i samband med att SMHI medarrangerade Swedish Climate Symposium 2024, forskningskonferensen som samlade nästan 400 deltagare i mitten av maj. Medverkande forskare är: Berit Arheimer (SMHI), Mathias Fridahl (Linköpings universitet), Gustaf Hugelius (Bolincenter), Gustav Strandberg (SMHI), Erik Kjellström (SMHI), Kimberly Nicholas (BECC, Lunds universitet), Rasmus Einarsson (Sveriges Lantbruksuniversitet) och Torben Koenigk (SMHI).