Poesi för alla

Share

Athena Farrokhzad pratar om en dikt av Kristina Lugn

Season 1, Ep. 1

Athena Farrokhzad pratar om en dikt ur Kristina Lugns diktsamling Hejdå, ha det så bra! från 2003. En vid första anblicken enkel dikt, som ter sig mer outgrundlig vid en andra läsning. Vi får veta varför diktraden "Rekylen kommer att döda honom" är den som Athena oftast återkommer till.


Athena Farrokhzad är poet, dramatiker, litteraturkritiker och lärare vid Biskops-Arnös författarskola. 2013 debuterade hon med poesiboken Vitsvit som blev en stor succé - det här är en bok som har bildat skola. Hennes senaste bok är I rörelse som kom förra hösten och är en samling fristående dikter som rör sig mellan fascismens frammarsch, rytmens räddning och vardagen i förorten. Kristina Lugn är en av våra mest lästa och älskade poeter. 1972 debuterade hon med diktsamlingen om jag inte. 1983 fick hon sitt genombrott med Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Hon är också en framstående dramatiker och hennes pjäser har bland annat spelats på Dramaten och Teater Brunnsgatan Fyra. Kristina Lugn valdes 2006 in i Svenska Akademien. Hon gick bort i våras, och då återutgav Albert Bonniers Förlag hennes samlade dikter från 1972 till 2003.


Poesi för alla är en ny podcast från Albert Bonniers Förlag där poeter pratar om dikter som de tycker om. Podcasten sänds i åtta avsnitt under hösten 2020. Varje avsnitt gästas av en poet, som väljer och läser en dikt av någon annan. Samtalet utgår från en närläsning av den enskilda dikten: Hur kan man läsa poesi? Hur tar man sig an en dikt? Varför är just den här dikten intressant? Gästande poeter under hösten är bland andra Athena Farrokhzad, Johan Jönson, Judith Kiros och Anna Hallberg. Programledare är Lina Rydén Reynols, förläggare på Albert Bonniers Förlag.

More Episodes

11/18/2020

Eva Runefelt pratar om en dikt av Anna Hallberg

Season 1, Ep. 6
Eva Runefelt pratar om en dikt av Anna Hallberg, ur hennes senaste bok Under tiden. Den första raden, "hur länge är du inte levande", hakar fast, lika svindlande som enkel. Runefelt pekar på hur dikten hela tiden rör sig mellan det konkreta vardagliga - som att diktjaget vill ha en fin klänning när hen går den icke levande till mötes - och de mer abstrakta frågorna, och egentligen gör dem till samma. Texten finns på s 93 i boken.Eva Runefelt, född 1953, är en av de allra främsta poeterna i den generation som framträdde på 70-talet. Hon debuterade dock med romanenI Svackanmen har sedan dess renodlat poesin. För sin diktsamlingMinnesburenfrån 2013 nominerades Runefelt till Nordiska rådets litteraturpris. Hennes senaste bok ärUr världensom kom ut våren 2020. Den kretsar kring det vardagligt levande – skiljt från de döda på ett sorgset men inte uppgivet sätt. Med känslig tydlighet skriver Runefelt fram en tillvaro som är lättigenkännlig men samtidigt helt ny, en tillvaro där gränserna upplöses och där syltburken i jordkällaren är lika full av liv som sädesärlan med sin vippande stjärt.Anna Hallbergföddes 1975 i Härnösand och bor idag i Dalen i Stockholm. Förutom att vara poet är hon också en av våra tongivande kritiker, hon har länge skrivit i Dagens Nyheter. Hallberg debuterade med den mycket uppmärksammade diktsamlingenFriktion2001. Sedan dess har hon givit ut sju diktböcker, tilldelats ett flertal priser och nominerats två gånger till Nordiska rådets litteraturpris. Hennes senaste bok,Under tiden, kom ut i september 2020.Det är en diktsamling i tre delar där det finns en öppenhet i rädslan och kärleken och våldet, en rak stillhet. Det handlar om att bära, om att göra förlusten synlig, om ett omhändertagande som sker och inte sker. Texten kliver till slut igenom boken och ut.
11/11/2020

Judith Kiros pratar om en dikt av Hanna Rajs Lara

Season 1, Ep. 5
Judith Kiros pratar om titeldikten i Hanna Rajs Laras nya diktsamling Under månen. En dikt som arbetar med upprepning men ändå hela tiden rör sig framåt. Den befinner sig i förlusten av en gemenskap och tid, i förlusten av en potential till något annat. Kiros diskuterar sorgediktning - den frestelse som finns i att dikten kan återuppväcka de döda eller bevara det förlorade, samtidigt som det enligt diktens logik redan är förlorat. Judith Kiros är född 1989 och debuterade förra året med poesiboken O, som blev nominerad till både Borås Tidnings debutantpris, Katapultpriset och Sveriges Radios lyrikpris. Kiros är även verksam som kritiker, ledarskribent och fritidsledare samt som litteraturredaktör på Kontext. Sedan våren 2020 doktorerar hon i engelsk litteratur vid Karlstads universitet, hon har avslutat en master i Litterär gestaltning på Valand och även ingått i skrivkollektivet Ce(n)sur. Judith Kiros debut är en hybrid av poesi och essä som tar sin utgångspunkt i Shakespeares pjäs Othello. Othello hetsas till att döda sin vita hustru och blir därmed det publiken redan vet att han är: ett monster, den svarte mannen. Läsningar av pjäsen varvas med rytmisk dikt och längre prosapassager – alla delar förhåller sig till detta O, en både öppen och stängd form. O är en bok som söker sig till reflektionsytorna och spegelbilderna, som skriver in sig i klassiska texter och utvidgas till att kretsa kring svarthet och kön i Sverige i dag.Hanna Rajs Lara, född 1991, debuterade 2018 medArmarnasom hyllades av kritikerna och nominerades till Borås Tidnings Debutantpris. Hon arbetar på Judiska Församlingen i Stockholm med kulturprogram för unga.Under månenkom ut den 6 november 2020 och är Rajs Laras första diktsamling på Albert Bonniers Förlag. Hanna Rajs Lara tillhör förnyarna av den svenska samtida poesin. Under månen består av enskilda, starka dikter med olika tematiska ingångar. Med kraft och rytm skriver hon om kärlek, förlust, familjen och det judiska arvet, antisemitism och missbruk. Dikterna är personligt direkta, ofta rimmade och poetiskt talspråkliga. Hos Rajs Lara är kärleksförklaringen ett motstånd – solen lyser inte, men väl månen.
11/4/2020

Marie Silkeberg pratar om en dikt av Göran Sonnevi

Season 1, Ep. 4
Marie Silkeberg pratar om en dikt av Göran Sonnevi som finns i Klangernas bok från 1998. En dikt som befinner sig efter ett slut – kanske som en sammanfattning av 1900-talet. Dikten använder sig av den klangfulla sonettformen, och Silkeberg menar att Sonnevi gör musik av något för att hålla det i rörelse. Dikten finns på s 35 i boken. Hösten 2020 har Albert Bonniers Förlag givit ut en samlingsutgåva med Sonnevis dikter från 1961 till 1972.Marie Silkeberg, född 1961, debuterade som poet med Komma och gå (1990) och har sedan dess givit ut ett tiotal böcker. 2004 belönades hon med Sveriges Radios Lyrikpris förSockenplan, säger hon. Silkeberg har även skrivit essäer, dramatik och är verksam som översättare. Exempelvis har hon översatt författare som Marguerite Duras, Inger Christensen, Susan Howe, Claudia Rankine och Rosmarie Waldrop. Hon har även varit professor i litterär gestaltning vid Valand i Göteborg. I vår kommer Silkeberg med sin nästa bok Sisyfos, och hennes senaste utgivning är Atlantis från 2017. Göran Sonnevi är född 1939, debuterade 1961 och har sedan dess givit ut över tjugo böcker. Genom hela författarskapet engagerar han sig tydligt i samhällsfrågor i sin poesi, mot kapitalism och imperialism, medan han även registrerar sitt privata liv som det är, även det en del av världen. I sina senaste böcker har han skrivit stora episka diktsviter. Sonnevi är mångfaldigt prisbelönt, till exempel fick han Nordiska Rådets litteraturpris 2006 för boken Oceanen. Förra året fyllde han 80 år och gav ut sin senaste bok, Det osynliga motstyckets bok. Den recenserades såhär i Svenska Dagbladet: ”Göran Sonnevis poetiska vitalitet är obruten. Det är poesi som andas storpolitik och krigföring, apokalyptiskt svårmod och dov förtvivlan, men också svindlande ömhet.”