Share

cover art for 47. Sparta – Från stormakt till hägring

Poddius Castus – En podd om antiken

47. Sparta – Från stormakt till hägring

Season 3, Ep. 103

Sparta. Få grekiska stadsstater har genom historien åkallat samma sorts vördnad som Lakoniens huvudsäte. En plats där politisk stabilitet och samhällelig ordning skapade en oslagbar krigsmaskin. Eller? En stor del av den åkallade vördnaden har sitt ursprung i den spartanska hägringen, en glorifierad bild som spartanerna själva i högsta grad projicerade utåt. Detta är en historisk översyn av Spartas historia och denna så centrala hägring. En berättelse om nästan fyra århundraden av blod, svett och tårar.

More episodes

View all episodes

  • 151. 71. Soldatkejsarna och krisen på 200-talet. Del 2 – Valerianus till Diocletianus

    01:17:21
    År 235 efter vår tideräkning och det romerska riket inleder en period på nära 50 år av kris som vi kallar för krisen på 200-talet. Det är en tid med ett ostabilt styre, kantat med ekonomiska oroligheter och ett konstant hot från främmande folk vid rikets gränser. Vi tar oss an den andra delen av krisen på 200-talet där vi inleder med Valerianus år 253 och avslutar under kejsare Diocletianus andra regeringsår 285.
  • 150. Minisnitt 72. Zeusstatyn i Olympia – Ett av antikens sju underverk

    32:35
    I Olympia fanns ett av den antika världens sju underverk – Zeusstatyn. Den var inte bara kolossal, utan också underskön. Skapad av mästerskulptören Fidias, blev den en av sin samtids mest välkända statyer. Detta minisnitt handlar om antika guideböcker, en skulptörs verkstad och de olympiska spelen.
  • 149. 70. Hedningarnas förgård av Vibeke Olsson – Med Emilia Åkerman

    48:35
    I detta avsnitt gästas vi av Emilia Åkerman, som nyligen avlagt masterexamen i arkeologi vid Stockholms universitet, som redogör för sitt uppsatsämne. I sin uppsats analyserade Emilia den historiska verkligheten i Hedningarnas förgård, skriven av Vibeke Olsson. Boken utspelar sig i 200-talets Rom och följer en kvinnlig slav i en värld av religiöst drama.
  • 148. Minisnitt 71. Pandora – Antikens första kvinna

    16:28
    Den grekiska myten om Pandora och hennes ask är världskänd. Hesiodos, den grekiske skalden, skriver att efter titanen Prometheus stal elden åt människan så blev Zeus så arg att han ville hämnas. Han lät skapa Pandora, den första kvinnan, som skulle vara “en pest för män som äter bröd”. Med sig hade hon ett kärl, som innehöll all världens plågor. Dessa släpptes ut och bara hoppet fanns kvar.Varför tror de flesta att hon hade en ask, när så inte alls var fallet? Och vilka likheter finns mellan Pandora och Bibelns Eva?Detta minisnitt behandlar Pandoramyten och de samhällsfrågor som omringar den.
  • 147. 69. Flytten av Abu Simbel – Konsten att såga itu ett forntida tempel

    01:03:59
    Hur flyttar man ett fornegyptiskt klipptempel? Och varför? Jo, till exempel för att det inte ska dränkas. När Assuandammen i Egypten skulle byggas på 1960-talet riskerade många viktiga arkeologiska tempel och platser att dränkas och gå förlorade. Då vände sig Egypten och Sudan till UNESCO och en enorm räddningsaktion drog igång. Inte minst skulle Ramses II:s klipptempel i Abu Simbel flyttas. Så hur gör man egentligen när ett helt tempelkomplex, med 20 meter höga statyer ska flyttas från ett berg till en ny plats? Det får ni veta i det här avsnittet.
  • 146. Minisnitt 70. Silbannacus – Den bortglömda kejsaren

    14:44
    Någon gång under krisen på 200-talet i Rom tar en kejsare eller usurpator över makten och slår några mynt.Vänta… nu var det faktiskt så att ett antal gånger under krisen på 200-talet i Rom tar en kejsare eller usurpator över makten och slår några mynt. Men, just kejsaren eller usurpatorn Silbannacus skulle komma att falla i glömska. Det skulle inte vara för än 1930-talet på British Museum som Silbannacus uppmärksammades.  
  • 145. 68. Vestalerna – Den eviga eldens väktare

    01:04:05
    Vestalerna, på latin kända som virgines vestales (virgo vestalis i singular) ofta förkortat till bara vestales, var Vestas prästinnor i det antika Rom. Deras viktigaste uppdrag var att sköta om Vestas heliga härd med den eviga elden. Vesta var härdens och hemmets gudinna och hennes härd var nära knuten till Roms lycka och framgång – så länge elden brann var allt lugnt; om den slocknade innebar det en annalkande katastrof. De var helt unika bland de romerska prästerskapen och var konsekvent bland de mest vördade och inflytelserika kvinnorna i det antika Rom.I detta avsnitt dyker vi ner i vad det innebar att vara vestal, och vad som hände om man bröt mot sina uppdrag.
  • 144. Minisnitt 69. Teuta – Illyriens sjörövardrottning

    19:48
    Under slutet av 200-talet f.v.t., efter det första puniska kriget, fanns det få som vågade drömma om att utmana Rom på havet. Det var till slut illyrerna, fruktade sjöfarare från andra sidan det adriatiska havet, som tog upp kampen om herraväldet över vågorna. I täten gick en härskarinna som gått till historien som Teuta, Illyriens sjörövardrottning.
  • 143. 67. Soldatkejsarna och krisen på 200-talet. Del 1 – Maximinus Thrax till Aemilianus

    01:09:03
    År 235 efter vår tideräkning och det romerska riket inleder en period på nära 50 år av kris som vi kallar för krisen på 200-talet. Det är en tid med ett ostabilt styre, kantat med ekonomiska oroligheter och ett konstant hot från främmande folk vid rikets gränser. I denna första del om krisen på 200-talet inleder vi med den första av soldatkejsarna, Maximinus Thrax som tar makten år 235 och tar oss till och med den obetydlige Aemilianus år 253.