Poddius Castus – En podd om antiken

Vad har en oxe, en kittel och ett spett gemensamt? Jo, de är alla exempel på standardvärden i en ekonomi som ännu inte hade pengar. Antikens Grekland tillhörde en värld med en fungerande handel, så hur kom det sig då att mynten gjorde sin debut? 

Under 400-talets första halva står Rom på katastrofens rand. Riket har delats i två halvor, styrda av varsin kejsare. Interna stridigheter tär på resurserna och från andra sidan gränserna kastas hungriga blickar med hopp om ära och rikedom. Mörka moln tornar upp sig vid horisonten, delvis dolda bakom dammet från undergångens hovar. Från världens utkanter kommer Roms farligaste fiende sedan Hannibal. Attila och hunnerna är här.

Finns det onödigt vetande? Nej, troligtvis inte. Däremot finns det roligt och mindre roligt vetande. Det här extraavsnittet är ett exempel på det tidigare. Följ med oss när vi redogör för sex stycken roliga fakta från antiken som du troligtvis aldrig hört talas om förut. En bättre start på årets första vårmånad blir svår att finna. Vi lovar att du inte blir besviken!

På ön Samothrake fanns den antika världens näst mest vördade mysteriekult. Dessa mysterier, riter som endast var tillgängliga för de som initierats, var tillägnade de Stora gudarna. Deras helgedom skulle under hellenistisk tid bli en plats där dynastier tävlade om inflytande och där kungar sökte fristad. Men här fanns även något som kan verka främmande för oss. De Stora gudarna var nämligen namnlösa.

År 235 efter vår tideräkning och det romerska riket inleder en period på nära 50 år av kris som vi kallar för krisen på 200-talet. Det är en tid med ett ostabilt styre, kantat med ekonomiska oroligheter och ett konstant hot från främmande folk vid rikets gränser. Vi tar oss an den andra delen av krisen på 200-talet där vi inleder med Valerianus år 253 och avslutar under kejsare Diocletianus andra regeringsår 285.

I Olympia fanns ett av den antika världens sju underverk – Zeusstatyn. Den var inte bara kolossal, utan också underskön. Skapad av mästerskulptören Fidias, blev den en av sin samtids mest välkända statyer. Detta minisnitt handlar om antika guideböcker, en skulptörs verkstad och de olympiska spelen.

I detta avsnitt gästas vi av Emilia Åkerman, som nyligen avlagt masterexamen i arkeologi vid Stockholms universitet, som redogör för sitt uppsatsämne. I sin uppsats analyserade Emilia den historiska verkligheten i Hedningarnas förgård, skriven av Vibeke Olsson. Boken utspelar sig i 200-talets Rom och följer en kvinnlig slav i en värld av religiöst drama.

Den grekiska myten om Pandora och hennes ask är världskänd. Hesiodos, den grekiske skalden, skriver att efter titanen Prometheus stal elden åt människan så blev Zeus så arg att han ville hämnas. Han lät skapa Pandora, den första kvinnan, som skulle vara “en pest för män som äter bröd”. Med sig hade hon ett kärl, som innehöll all världens plågor. Dessa släpptes ut och bara hoppet fanns kvar.Varför tror de flesta att hon hade en ask, när så inte alls var fallet? Och vilka likheter finns mellan Pandora och Bibelns Eva?Detta minisnitt behandlar Pandoramyten och de samhällsfrågor som omringar den.

Hur flyttar man ett fornegyptiskt klipptempel? Och varför? Jo, till exempel för att det inte ska dränkas. När Assuandammen i Egypten skulle byggas på 1960-talet riskerade många viktiga arkeologiska tempel och platser att dränkas och gå förlorade. Då vände sig Egypten och Sudan till UNESCO och en enorm räddningsaktion drog igång. Inte minst skulle Ramses II:s klipptempel i Abu Simbel flyttas. Så hur gör man egentligen när ett helt tempelkomplex, med 20 meter höga statyer ska flyttas från ett berg till en ny plats? Det får ni veta i det här avsnittet.